Tuff arbetsbelastning, korridorvård och bristande arbetsmiljö. Situationen under storhelgerna har varit kaosartad och rekordsvår på vissa håll, medan det på andra sjukhus har varit en mer genomsnittligt svår situation. Sjukhusläkaren har gjort nedslag hos Sjukhusläkarnas lokalavdelningar för att få en bild över hur storhelgerna har varit.

• 07 januari 2020
• 0
• AV: Adam Öhman

Storhelger innebär i regel en tuffare situation inom vården. Personal är ledig och trycket från patienterna ökar. Läget i Stockholm har på flera sätt dock varit ovanligt tufft i år, inte minst på akutmottagningarna, säger Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm.

Under måndagen fick Södersjukhusets akutmottagning exempelvis under fyra timmar hjälp av Karolinska i Huddinge, som efter markanta IT-problem nu bedriver sjukvård i normal omfattning, för att klara belastningen.

– Min bild är att situationen har varit sämre än på länge. Det har skett en form av normalisering av hur man ser på den kaotiska bristen på vårdplatser. Det har blivit en mental inställning, där vissa resignerar medan andra blir arga. Folk är inte stolta över arbetet, säger Andreas Fischer.

– Samtidigt har regionen i och med varslen gett signal om vad den vill leverera. Det blir ”fit in or fuck off”, som man säger på engelska. Vi har redan medlemmar som har bestämt sig för att sluta eftersom de inte kan stå för vården. Det kommer att visa sig under våren, att fler kollegor kommer att sluta.

Sverige är bland de länder som har minst antal vårdplatser på sjukhus i relation till folkmängden. Det finns 2,1 platser per 1000 invånare, enligt siffror från Sveriges kommuner och regioner (SKR). Västerbotten ligger i topp med 2,7 per tusen invånare och Halland har 1,8. Stockholm har samma som rikssnittet, det vill säga 2,1 platser. Men siffrorna skulle överlag vara betydligt lägre ifall man i bilden tog med de vårdplatser som är stängda på grund av personalbrist.

– Det är ju bara i teorin. Vilken betydelse har det att prata om antal sängar när det inte finns personal som gör att man faktiskt kan använda sängarna. Det här är ju ett stort och återkommande problem, säger Andreas Fischer.

– Det är anmärkningsvärt hur man dribblar med siffrorna. Vi står med uppkavlade ärmar och ser hur det faktiskt ser ut. Våra glasögon är mörkare, men de ger en skarpare bild av verkligheten.

Personal på Akademiska sjukhuset i Uppsala vittnar på liknande sätt om fortsatta problem. Akutmottagningen hade exempelvis en mycket ansträngd situation under nyårsnatten. Cirka 40 patienter fick vård, vilket i sammanhanget är ett påtagligt stort tillflöde. Och den 29 december och följande morgon var det 40 överbeläggningar på vårdavdelningarna. För att nämna två exempel från den senaste tiden.

– Det har ju under lång tid varit nattsvart vad gäller vårdplatser, och patienter har blivit liggande på akuten. Det har varit fruktansvärt, säger Anna Rask-Andersen, ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala, och tillägger att hon är stolt över att personalen gör sitt yttersta för patienterna trots hög arbetsbelastning och ansträngt vårdplatsläge.

Samtidigt har Akademiska sjukhusets underskott ökat kraftigt under förra året. I juni beräknades sjukhuset göra ett underskott på -375 miljoner kronor under 2019, och i november hade prognosen försämrats till -527 miljoner kronor. Ett sparpaket håller på att formas, som inte minst innehåller tydligare kontroll på personalkostnader och halverade resekostnader. Sjukhuset ska under 2020 minska antalet årsarbetare, totalt sett. Det ska i första hand röra sig om naturliga avgångar, men varsel kan bli aktuellt.

Knut Bodin, huvudskyddsombud för läkarna i Region Uppsala, efterlyste i slutet av hösten ett flertal åtgärder för att få bukt på problemen, bland annat en handlingsplan för att rätta till brister som framkommit i en tidigare arbetsmiljöenkät, samt att åtgärder utan dröjsmål vidtas mot att patienter vårdas i korridorer.

Nu begär han, mot bakgrund av att inget svar från arbetsgivaren kommit in, biträde från Arbetsmiljöverket enligt 6:6a med beslut om föreläggande eller förbud för att komma till rätta med bristerna.

– Situationen blir bara sämre och sämre för både läkarna och övrig personal. Det gör att folk slutar. Man orkar inte längre, och slutar för att rädda sin egen hälsa. Man måste inse att akuten är för liten. Det är ena problemet. Det andra är att det inte finns vårdplatser att lägga patienterna på, säger Knut Bodin.

– Under storhelgerna har det varit mycket utlokaliserade patienter, många överbeläggningar och många som väntade på akuten. Situationen har varit ännu värre än i november när jag lade ett skyddsstopp, vilket delvis beror på att man drog ner på antalet platser inför helgerna. Det gäller både för sjukhusets del och för akutens del.

Ville Sjögren, vice ordförande i Medelpads läkarförening och medlem i Sjukhusläkarna, säger att platsneddragningarna lokalt under storhelgerna överlag har legat på ungefär samma nivå som under andra stora helger. Kombinationen av ett högt inflöde och många röda dagar har dock medfört ett ovanligt svårt läge.

– Min bild är att det har varit värre i år än under tidigare år. Jag har jobbat på Sundsvalls sjukhus sedan 1997, och så här svårt har det inte varit något år, säger han.

Risken för att göra fel blir större, men också rädslan att göra fel. Ville Sjögren, Medelpads läkarförening

Fredagen före trettondagshelgen var det exempelvis 50 överbeläggningar på vårdavdelningarna på sjukhuset. Mest ansträngt var det på strokeenheten. Under vecka 1 var det inte ovanligt att personalen hade 9-10 överbeläggningar på 12 platser att hantera.

– Det är många patienter i omlopp, vilket leder till en press på alla instanser. Risken för att göra fel blir större, men också rädslan att göra fel. En del går hem med känslan av att man inte har full koll på vad man har gjort under arbetsdagen. Det blir en dålig arbetsmiljö, säger Ville Sjögren.

– Vi är oroliga att situationen gör att fler sjuksköterskor säger upp sig, med fler stafettsköterskor som följd. Det skadar kontinuiteten. Tvärtom krävs det ju fler sjuksköterskor, så att vi kan ha fler vårdplatser öppna för att göra ett bra jobb.

I Göteborg har situationen överlag varit ansträngd emellanåt, men hanterbar, enligt Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg.

– Man har varit tvungen att överbelägga och utlokalisera patienter, men patienter har inte blivit liggande på akuten som i somras. Det har inte varit kaotiskt, säger hon.

Under helgerna har, grovt sett, 1200 vårdplatser varit öppna på Sahlgrenska universitetssjukhuset, enligt de officiella siffrorna. Normalt brukar det vara flera hundra mer än så.

– Men då bedriver vi ju inte elektiv, planerad vård som vanligt under storhelgerna, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

Var har det varit som mest ansträngt, enligt den information som du har?

– Jag har inte hört om något som har varit särskilt alarmerande. Men vi har ju situationen på IVA och CIVA, där problemen har varit kroniska. Vi har alltid brist på öppna IVA- och CIVA-platser, vilket leder till att man återkommande är tvungen att flytta patienter till andra sjukhus inom regionen.

I Jönköpings län har läget på liknande sätt varit ansträngt på det hela taget, men inte kaotiskt. Det säger Bengt Asking, ordförande för Sjukhusläkarna Jönköping.

– Det har varit en genomsnittlig situation under storhelgerna, skulle jag säga, utan att kunna ge en exakt bild. Det är vanligt med överbeläggningar och flyttar mellan sjukhusen i Jönköping, Värnamo och Eksjö. Varje dag börjar som regel med en platsdiskussion nu för tiden, säger han.

– Det leder många gånger till dubbelarbete och det tar på krafterna på alla sätt. Det är inte bra ur någon aspekt, sett ur vare sig effektivitetssynvinkeln, patientsäkerhetsynvinkeln eller arbetsmiljösynvinkeln.

Bengt Asking säger att akuten i vanlig ordning har varit extra ansträngd under storhelgerna, men han har inte hört om något särskilt alarmerande.

– Vi har samma problem som alla andra, men på något sätt har vi i många fall kunnat hantera det på ett förnuftigt sätt och lyckats undvika katastrofsituationer.

David Hellsten, ordförande för Sjukhusläkarna Umeå, säger att situationen i Västerbotten överlag har varit ganska lik tidigare år.

– I Umeå har det funnits platser, men ganska begränsat, och det har gått ganska bra. Akuten har sett ett ökat tryck, framför allt på ortopediska patienter på grund av halka under jul och nyår, men medicin har haft det ganska normalt med lite svängningar, säger han.

– I Skellefteå har det däremot varit högt tryckt. De har beskrivit att det har varit rött läge vad gäller antalet patienter på akuten nästan dygnet runt. I Skellefteå har det också varit fullt på vårdplatserna, men det har gått att lösa.

I Lycksele har det varit ganska dåligt om vårdplatser på medicinavdelningen, men situationen har gått att lösa med vårdplatser på andra vårdavdelningar. Akuten i Lycksele har haft ett ganska normalt tryck, bortsett från nyårshelgen då situationen var ansträngd.

– Det var mycket alkohol och hotfulla patienter. Men det ska ha varit hanterbart.