”Det här kommer att bli oerhört resurskrävande”
Delar av den prisbelönta Borgholmsmodellen införs nu på bred front i Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Region Jönköping. Men har man verkligen tänkt igenom alla aspekter innan ett litet pilotprojekt expanderar på detta sätt? Det frågar sig Karin Filipsson, ordförande i Sjukhusläkarna i Lund.
Via videosamtal ska primärvårdsläkarna tillsammans med patienten snabbt och lätt få tillgång till en specialist inne på sjukhuset för en konsultation, enligt Borgholmsmodellen. På så vis slipper patienten den väntan en remiss innebär och besparar vården många akuta besök längs vägen. Samtidigt sker en upplärning av allmänläkarna som gör att de nästa gång kanske kan lösa liknande patientärenden helt själva, utan vare sig konsultation eller remiss.
Kanon i teorin – men funkar det i praktiken på ett stort sjukhus med många superspecialister? Det frågar sig bland andra Sjukhusläkarnas Karin Filipsson som till vardags är överläkare på endokrinologen på SUS i region Skåne, en av tre regioner som nu planerar att införa Borgholmsmodellen på bred front.
– Jag tror absolut att det här har funkat jättebra och gjort stor skillnad på Öland och på sjukhuset i Oskarshamn där det här har testats. Men situationen är ju inte alls densamma hos dem som här hos oss i Lund. Här har vi betydligt fler superspecialister där var och en är expert på sitt smala område – framför allt om man har kommit lite längre i sin karriär. Om primärvårdsläkarna vill få tag på exempelvis en ortoped – vem ska de ringa då? Någon som är subspecialiserad på knän? Eller ryggar? Ska alla dessa olika specialister vara ständigt tillgängliga under arbetsdagen utan att ha en patient på rummet?
Tillgänglighet är resurskrävande och det kommer att kosta, menar Karin Filipsson. Att det finns en skillnad på en specialist på ett universitetssjukhus och på ett landsortssjukhus som det i Oskarshamn eller regionsjukhuset Kalmar är dessutom odiskutabelt, menar hon. Och detta måste man ta i beaktande när ett litet pilotprojekt expanderas på det sätt som nu sker.
Alla enheter på sjukhuset har redan någon form av telefonkonsultmöjlighet för primärvård och det fungerar okej i dagsläget, berättar Karin Filipsson vidare. Men att ha en konsulttelefon innebär att man kan svara även med en annan patient i rummet om man har mottagning. Då kan man också komma överens om när man kan ringa upp om man är upptagen. Men enligt Borgholmsmodellen är det trepartssamtal med webbkamera och en patient närvarande som gäller.
– Det gör att det inte går att träffa några patienter alls de här dagarna när man ska vara tillgänglig för primärvården. Samtalen kan ju komma när som helst, utan någon som helst förberedelse. ”Ni kan ju sitta och administrera under tiden” är det svar vi har fått från chefshåll när vi har ifrågasatt detta. Men om då hela den avsatta tiden går till trepartssamtal med primärvården och patienter – vad händer då med det som de benämner som de administrativa uppgifterna? Jag kan ju inte vara schemalagd för två saker samtidigt.
Rent administrativa uppgifter är ju något som läkare egentligen inte lägger renodlad tid på, menar Karin Filipsson. Administrativa uppgifter är ständigt närvarande i form av klick på datorn och rapporter som ska fyllas i, men de kan man inte schemalägga.
– Patientrelaterat arbete är däremot något som i princip alla läkare behöver göra och som vi bör schemaläggas för. Och där blir det en konflikt med att samtidigt vara schemalagd för digital specialistkonsultation. När ska jag då skicka de brev och ringa upp de patienter som jag annars behöver kontakta under denna tid?
Det var vid en risk- och konsekvensanalys av införandet av Borgholmsmodellen på SUS i december månad som Karin Filipsson först fick kännedom om vad som var på gång. Hon fick då veta att planen är att införa detta nya arbetssätt under våren 2023 på reumatologen, akuten, internmedicin, neurologen, ortopeden, barnmedicin och handkirurgen.
Men trots att införandet bara låg några månader bort hade man från chefshåll varken tänkt på möjlighet till avlösning för lunch eller kaffepaus för läkarna under dessa administrativa pass, berättar Karin Filipsson.
– Jag ifrågasätter inte att det här arbetssättet kan ge många vinster för patienterna i slutändan men faktum kvarstår att det är enormt resurskrävande och fortfarande inte genomtänkt på alla plan. De har helt enkelt inte tagit alla aspekter i beaktande innan de fattade beslut om att införa Borgholmsmodellen här hos oss. När man dessutom väger in hur många hyrläkare vi faktiskt har i primärvården här i Skåne så kan man ju även fundera över hur mycket upplärning av läkarna där som egentligen kommer att kunna ske under dessa trepartssamtal, säger hon.
