• 09 juni 2017
• 0
• AV: Malin Gavelin

Självincheckning på sjukhusen och avancerade sjukvård i hemmet för äldre. I Landstinget Västernorrland har Professionsmiljarden lett till en mängd nya satsningar – men i Västra Götaland och Region Skåne har pengarna snarare gått in i redan befintliga projekt. Sjukhusläkaren kontaktade tre landsting och ställde frågan – vad har ni egentligen gjort för pengarna?

– Det är en diger lista och det jag kan säga säkert är att inget av de här projekten hade blivit av om vi inte hade fått de här pengarna, säger Jan-Olov Häggström (S), vice regionråd i Landstinget Västernorrland.

Han berättar om ”Elsa” – ett projekt där äldre, multisjuka som tidigare åkte in och ut på akuten nu får avancerad sjukvård i hemmet i stället. ”En formidabel succé”, enligt Jan-Olov Häggström. Han nämner även nutritionsprojekt, projekt om personcentrerad vård, vårdplatsdisposition, chefs-ledarutbildning och målgruppsanpassad annonsering efter framför allt specialistsjuksköterskor.

– Sedan har vi en jättesatsning på it som bland annat innefattar självincheckning på sjukhus och en e-hälsosatsning speciellt inriktad på glesbygdsmedicin.

Hade inte något av det här blivit av om ni inte hade fått ta del av Professionsmiljarden?

– Nej, kanske hade vi kunnat genomdriva Elsa-projektet  i alla fall, men inte det andra.

Hur skulle du sammanfatta vilken typ av projekt pengarna har gått till hos er i Västernorrland?

– Då skulle jag säga ungefär en tredjedel till kompetensutveckling, en tredjedel till it-stöd och en tredjedel till mer långsiktliga satsningar på kompetensförsörjningen.

Kan du se några problem med att få pengarna i form av just en ”Professionsmiljard”?

– Givetvis är det ett problem att pengarna tar slut – jag har redan fått frågan hur ska vi kunna fortsätta med vårdutvecklarna framöver, som är ett annat av våra väldigt lyckade projekt. Och egentligen ska man inte dra igång projekt om man inte kan fortsätta i processform, anser jag. Men jag tycker att det här sättet att få pengar är oerhört mycket bättre än till exempel kömiljarden som ledde till att de som hade mest behov av vård inte fick den. Det här har rakt igenom varit behövliga pengar för oss och för sjukvården i stort.

Peter Amundin är strateg på Västra Götalandsregionen. Han berättar att de 159 miljoner kronor som Västra Götalandsregionen fick av Professionsmiljarden 2016 inte har varit öronmärkta för några specifika satsningar.

– Det har mer förstärkt det vi redan gör och det har gjort att vi har kunnat bibehålla och utöka satsningarna.

Så de här pengarna har inte lett till några nya projekt alls hos er?

– Nej, men hade vi inte haft Professionsmiljarden så hade vi haft mindre pengar att röra oss med och då hade vi tvingats göra andra prioriteringar. Ett väldigt bra exempel är ”Framtidens vårdavdelning” som man nu går vidare med genom att införa konceptet på flera avdelningar. Framtidens vårdavdelning innebär nya arbetssätt som ligger väl i linje med intentionen med Professionsmiljarden, att utnyttja medarbetarnas kompetens bättre.

Finns det några projekt som specifikt berör läkarna som har fått tillskott av Professionsmiljarden hos er?

– Det är inte så mycket som har gått specifikt till läkare. Det skulle vara vår nya modell för ST-styrning i sådana fall, samt vår satsning på att förbättra chefernas förutsättningar i den mån cheferna är läkare. Uppgiftsväxling har vi också satsas på och det berör även läkarna. Där är syftet att se över så man gör rätt sak inom rätt persongrupp och där arbetar vi med administrativ avlastning av läkarna så att de ska få mer patientnära tid.

Har Professionsmiljarden varit ett rakt igenom bra och välfungerande pengatillskott för er?

– Problemet är ju ibland när det kommer nya kortsiktiga pengar att man inte vet riktigt exakt vad villkoren för dem är. Är det sedan satsningar som kräver att man rekryterar – då vet man inte om och hur det blir på längre sikt. Det kan göra att det ibland blir svårt att få igång aktiviteter och skapar vissa interna utmaningar för oss.

Även inom Region Skåne har man valt att inte öronmärka pengarna från Professionsmiljarden, delvis på grund av den initiala oklarheten i hur de skulle användas, berättar Sven Oredsson, medicinsk rådgivare vid avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning i Region Skåne.

– Jag kan ärligt säga att jag från början nog tyckte att det var lite luddigt i kanten och lite oprecist, men att jag under resans gång har ändrat uppfattning och nog menar att det måste vara lite luddigt eftersom landstingens behov och projekt som pågår ser så olika ut, säger han.

Inom Region Skåne resonerade man sig i stället fram till att pengarna från Professionsmiljarden helt enkelt skulle fördelas jämnt över den samlade budgeten.

– Det var den enklaste vägen att gå. Det kan säkert uppfattas som en felaktig väg men det tycker inte jag. För när man tittar på vad pengarna har använts till är det precis det som det är sagt att det ska gå till.

Under ett möte på Socialstyrelsen fick Sven Oredsson höra att mönstret bland landstingen verkar vara att flera av de mindre har öronmärkt pengarna, medan flera av de större verkar ha valt samma väg som Region Skåne.

– Vilket som egentligen ger bäst effekt kan man såklart fungera kring, men jag är inte säker på att den ena metoden är bättre än den andra, säger han.