”Det här är bara ett steg”
För att dämpa effekterna av de växande problemen med tillfällig brist på viktiga mediciner får Läkemedelsverket i uppdrag att snabba på rapporteringen. Elin Karlsson, andre vice ordförande i Sjukhusläkarna, anser att det är bra att Läkemedelsverket får det här uppdraget. Men hon framhåller samtidigt att detta bara är ett steg. Det finns oerhört mycket kvar att göra, enligt henne.
Så kallade restnoteringar, det vill säga när tillverkaren inte kan leverera ett läkemedel, är ett växande problem. Många aktörer arbetar i dag med att försöka lösa bristsituationer som dyker upp på läkemedelsmarknaden. För att minska de negativa konsekvenserna ger regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att snabbare kunna varsla om aktuella brister.
Myndigheten ska också utveckla sin informationsspridning i samband med kritiska eller potentiellt kritiska bristsituationer. Rent konkret handlar det om att i större omfattning vägleda sjukvården om alternativa behandlingsmöjligheter.
– För hälso- och sjukvårdspersonal innebär uppdraget en möjlighet till stora tidsbesparingar. Personalen behöver lägga mindre tid på att ta reda på vad en bristsituation innebär samt hur den kan hanteras, säger socialminister Lena Hallengren (S) i en kommentar.
Elin Karlsson, andre vice ordförande i Sjukhusläkarna och ordförande i Läkarförbundets Råd för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM), välkomnar att Läkemedelsverket får det nya uppdraget.
– Det är ett otroligt viktigt uppdrag. Restnoteringar är ett problem som bara växer. Det är ett stort problem för patienterna och för oss som förskriver. Patienterna är lite ”svarte Petter”. De får hoppas att medicinen finns på apoteket. De får gå mellan olika apotek för att leta efter sista förpackningen av ett särskilt läkemedel. Det kan också leda till hamstring av mediciner, säger hon.
Elin Karlsson betonar samtidigt att detta bara är ett steg på vägen.
– Om det är så att man rekommenderar att vi ersätter med ett licenspreparat, då ska man inte behöva skriva licensansökningar. Det systemet måste förenklas, säger hon.
– Sedan behöver man satsa stort på att lösa det grundläggande problemet. Det mest centrala är att man har framförhållning, att man säkerställer att vi kan få leverans av de läkemedel befolkningen behöver. Man måste se över om vi behöver mer inhemsk produktion för att faktiskt skydda befolkningen.
Sitter här med ett recept på Estalis och kan inte börja behandlingen pga att det är restnoterat sedan september 2019.
Alternativet var Estradot och Provera men då med blödning var tredje månad vilket inte är aktuellt eftersom jag har endometrios.
Om jag nu lyckas att få tag i ett paket som räcker i tre månader hur vet jag om jag får tag i mer? Ska jag börja och sluta hela tiden? Blir ju verkligen hormonkaos! Jag har givit upp jakten och struntar i läkemedlet och fortsätter vara en ickefungerande människa!
Skrämmande utveckling!
Det vore också en fördel om farmaceuterna , med sin gedigna utbildning, fick lov att byta ut samma preparat fast annan dos om bara en dosstyrka eller förpackning är restnoterad. Mitt exempel är Femanest 2mg, där jag bara denna vecka fått skriva flera nya recept åt patienter trots att samma företag har 1mg tabletter och de borde kunnat expedieras i dubbeldos istället. Ingen som helst skillnad i klinisk effekt och solklart utbytbart. Tar mycket tid både för patienten som ska leta apotek och sedan kontakta oss, samt för oss att administrera detta. Enligt Läkemedelsverket dock inte tillåtet. Inom öppenvårdsgynekologin är det just nu viss förtvivlan pga av många av våra vanligaste preparat är restade och inte har någon perfekt utbytbarhet, noggrant framprovade p-piller t e x vid endometrios eller interkurrent sjukdom, HRT behandling t e x välkända Provera och alla styrkor Indivina , grupp4 steroid Dermovat mot lichen mm mm. det dagliga arbetet tar betydligt mycket längre tid. Bra att Läkarförbundet arbetar med frågan!