• 16 februari 2016
• 5
• AV: Malin Gavelin

Han har varnat för faran att blanda forskning med business i årtionden. Om någon kan säga ”vad var det jag sa” när det gäller Macchiarini-skandalen så är det professor Johan Thyberg.

Forskning till salu – en bok signerad Johan Thyberg som med Karolinska Institutet som utgångspunkt redogör för den ökande kommersialiseringen inom den akademiska forskarvärlden. En bok som trots att den gavs ut år 2010 är ack så aktuell i dessa dagar.

– Det finns en höggradig, för att inte säga hundraprocentig, businesskoppling i fallet Macchiarini, säger Johan Thyberg och redogör för Paolo Macchiarinis­ intima samarbete med Harvard Bioscience, ett företag registrerat på Nasdaqbörsen i USA. Samt dotterbolaget­ HART.

HART övertog de patent Macchiarini sökte

– De skrev vitt och brett på sin hemsida om hur de var med på den första operationen av en konstgjord luftstrupe, liksom på de kommande in­greppen. Och de är också de som har övertagit det patent som Macchiarini sökte på den här metodiken att operera in ett konstgjort rör som trachea, något de med största sannolikhet inte gjorde gratis.

För att det skulle vara tal om välgörenhet eller ett genuint intresse att hjälpa människor från Paolo Macchiarinis sida är bara att glömma, menar Johan Thyberg – det har varit business från första början och ingen på KI har brytt sig om att kontrollera vilka bisysslor och företagskopplingar Macchiarini hade. Det har Johan Thyberg kunnat konstatera efter att ha gjort egen research på området. Den enda redovisning av bisysslor från Macchiarini som Johan Thyberg har kunnat ta del av från KI är från 2012 och där deklarerar Macchiarini­ att han inte har några bisysslor alls, berättar Johan Thyberg.

– Paolo Macchiarini är en mycket charmerande person, han är bra på att övertyga folk, alla har svalt det här med hull och hår. Och HART har funnits bakom honom och puffat på precis hela tiden. Man har till och med anställt personer som har arbetat med Macchiarini på KI. Företagen har varit en integrerad del av det här från dag ett. På sätt och vis skulle det här aldrig ha skett om de inte hade funnits med i bilden och haft hans idéer som sitt affärskoncept.

Som pensionerad professor i cell- och molekylärbiologi vid Karolinska institutet är det givetvis smärtsamt att tänka på de patienter som har fått sätta livet till på grund av de högst tvivelaktiga arbetsmetoderna och på det anrika institutets rykte som är på väg att köras i botten. Och på att det just nu pågår en  utredning om grovt vållande till annans död och grovt vållande av kroppsskada rörande verksamhet på ett av Sveriges högst rankade universitetssjukhus.

– Det är helt obegripligt hur det här har kunnat ske. Det här är en vårdskandal och en forskningsskandal utan dess like.

”Det köptes in förbjudna preparat för stora summor

– Man har köpt in ett preparat som är totalt förbjudet att använda både på djur och människor till ett värde av närmare 100 000 kronor, dränkt in de här implantaten i det och satt in i människor.

– Det är total avsaknad av kontroll och vettiga rutiner att man har låtit den så kallade ”superkirurgen” hållas utan att ordentligt ha kollat hans meriter och helt utan att lagstadgade tillstånd från Läkemedelsverket och Etiksprövningsnämnden har inhämtats.

Men det är givetvis också smärtsamt för Johan Thyberg att ha varit den som försökt dra uppmärksamheten till faran med näringslivets ökade inflytande över forskningsvärlden i så många år utan att få gehör.

– Jag har försökt varna för det här jättelänge. Jag har skrivit böcker, försökt få in debattartiklar i medierna och skrivit till regeringen och frågat om de verkligen har förtroende för den här tvivelaktiga verksamheten. Nu plötsligt efter SVT:s dokumentär vaknar alla. När ett antal unga människor redan har fått sätta livet till. Det är är väldigt oroväckande att samhället fungerar så. Man reagerar först när det redan är för sent.

En som i särskilt hög grad gått i bräschen för kommersialisering av svenska högskolor och universitet är KI:s tidigare rektor Hans Wigzell som även var vetenskaplig rådgivare åt den socialdemokratiska regeringen, menar Johan Thyberg.

– Det har varit en avart utan like där han har suttit som rektor och gjort affärer på samma gång. Och hans linje i dessa frågor har i stor utsträckning fortsatt under efterträdarna Harriet Wallberg och Anders Hamsten. Men i motsats till förhållandet i USA har debatten i Sverige kring den här problematiken varit förvånansvärt svag. Man har över huvudtaget inte tagit det här med bisysslor på allvar. Det har varit företagskopplingar så det stänker om det.

Frågan om i vilken utsträckning näringslivet skall få ha ett direkt inflytande över verksamheten vid våra högre utbildnings- och forskningsinstitutioner bör aktualiseras på nytt  efter Macchiariniskandalen, anser Johan Thyberg.

– Industrins intressen överensstämmer långt i från alltid med det allmännas intresse. Man bör också fråga sig hur stor frihet ledningarna vid universitet och högskolor ska få när det gäller att styra utformningen av verksamheten. Trenden går åt att enskilda personer och grupperingar har fått ökad makt att efter eget godtycke styra samhällsfunktioner som till största delen drivs med gemensamma skattemedel. En mycket oroande utveckling och jag hoppas verkligen att regeringen inte fortsätter att vara så passiv i den här frågan.