Nyhetsarkiv

Det går att lära sig svenska på många set

Han tog kontakt med sin lokala tennisklubb och klarade svenskaprovet på ett halvår. Syriske läkaren Abdallah Al-Mohammad vägrade sitta och rulla tummarna i väntan på att den svenska byråkratin skulle tugga färdigt.

– Vi försökte förklara för dem att vi är läkare. Vi vill jobba på i ett högt tempo och gärna lära oss medicinska ord. Men de tyckte att vi skulle sitta där i 38 veckor som alla andra. Det var hemskt.

Martin Hagström, Abdallah Al-Mohammad, Anders Berstedt

Abdallah Al-Mohammad pratar om SFI, svenska för invandrare, den kurs i svenska han och några syriska kollegor började gå så snart deras svenska uppehållstillstånd var i hamn i mitten av november 2014. Han beskriver sin frustration över avsak­naden av anpassad undervisning för en studievan person med medicinsk examen i bagaget – vars stora önskan är att så snabbt som möjligt få en chans att börja jobba och komma in i det svenska samhället.

– Jag försökte förstå vad målet med SFI egentligen var – att lära sig prata och skriva på svenska, eller att bara vara där i 38 veckor. Ingen kunde ge mig något rakt besked. Om jag skulle ha gjort som de ville hade jag aldrig lärt mig svenska känns det som.

Men att sitta av lektionstid som inte gav något i 38 veckor var inte aktuellt kände Abdallah Al-Mohammad. Han hade redan förlorat två värdefulla år som läkare på grund av flykten från Syrien och såg sig desperat om efter alternativa lösningar.

– Två är en jättelång tid utan att vare sig studera eller praktisera medicin. Och jag hade inte jättelång tid som läkare med mig heller – jag hade arbetat som allmänkirurg under ett års tid ungefär. Jag kände att jag var tvungen att skynda på den här långsamma byråkratin om jag inte skulle tappa all min kunskap på vägen.

Räddningen  kom via arbetsförmedlingen. Där fick Abdallah Al-Mohammad kontakt med Eva – en handläggare med goda kontakter och kännedom om den kortväg för läkare som trots allt finns. För den som vet hur man går tillväga, vill säga.

– Hon berättade för mig att jag hade möjlighet att göra ett svenskaprov och om jag klarade det så kunde jag gå vidare och göra TULE-provet* och därefter anmäla mig till den kompletterande utbildningen för läkare med examen utanför EU. Det var det ingen som hade berättat för mig på SFI-kursen.

Men den allra största hjälpen på väg mot bättre svenskakunskaper fick Abdallah Al-Mohammad från ett något oväntat håll – sin lokala tennisklubb.

– Jag hade spelat en del tennis i Syrien. Bland de första sakerna jag gjorde när jag flyttade till Göteborg var att gå ner till Ullevi tennisklubb och fråga om jag kunde börja spela där. Då fick jag kontakt med en senior och upptäckte att svenskar är jättevänliga och hjälpsamma. Jag fick chansen att träffa människor och jobba aktivt med språket på egen hand.

Ett halvår, ett stort antal tennis­matcher och åtskilliga barnböcker senare var provet i svenska avklarat. Och Abdallah Al-Mohammad blev efter en intervju utvald som en av 20 att genomgå den 1-åriga kom­pletterande utbildningen vid Göteborgs universitet som erbjuds läkare med legitimation utanför EU.

– Hjälpen från arbetsförmedlingen var verkligen jättebra. Äntligen kunde jag jobba på i ett högre tempo. Sedan kan jag tycka att det är fel att vi med läkarutbildning utanför EU ska behöva gå en så pass lång väg medan läkare från till exempel Italien kan börja jobba efter tre månader, trots att de kanske pratar jätte­dålig svenska. Av oss kräver de både hög nivå på svenskan och kunskaps­prover och långa kurser innan vi kan börja jobba.

Med den brist på specialister som finns i Sverige anser Abdallah Al-Mohammad att alla skulle tjäna på att låta till exempel syriska läkare komma i arbete betydligt snabbare.

– Jag blev själv sjuk och fick vänta i tre månader på att få träffa en kirurg. Då blir det såklart frustrerande för mig som själv är kirurg att jag nu har varit här i ett år och två månader och har en så pass lång väg kvar innan jag kan börja jobba.

Men han kommer inte att ge sig förrän han har nått målet och blivit yrkesverksam kirurg i sitt nya hemland, berättar Abdallah Al-Mohammad. Även om det kan kännas tröstlöst i bland. Och hans råd till andra läkare som har flytt till Sverige och hamnat i en SFI-kurs med helt fel tempo är enkelt:

– Jobba med språket själv. Gå ut och träffa människor – titta på tv och lyssna på radio. Det är jättestor skillnad på att läsa för att man gillar det och inte för att man måste. Svenska människor är jättevänliga och hjälpsamma – ta hjälp från dem, från folket. Inte bara i skolan utan även utanför.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera