Professor Johan Sundström leder en forskargrupp som utvecklar och testar AI-modeller i syfte att förbättra vården. Projektet har fått 28 miljoner från det Europeiska forskningsrådet ERC.

• 05 februari 2025
• 0
• AV: Eva Nordin

Johan Sundström är kardiolog och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet. Han leder ett forskningsprojekt för utveckling av AI-modeller för att förbättra diagnostiken inom hjärtsjukvården, men även öka effektiviteten, säkerheten och minska kostnaderna i akutsjukvården.

Vad vill ni uppnå och hur går det?

– Kostnaderna för akutsjukvård ökar fortare än andra vårdkostnader. Patientsäkerheten hotas även av långa väntetider, felaktiga och onödiga undersökningar och missade diagnoser. Vår forskargrupp arbetar bland annat med en studie för att utveckla AI-modeller som tränas på hälsodata från åtta miljoner redan insamlade akutvårdsbesök. Här finns uppgifter om exempelvis EKG, sökorsaker, vitalparametrar och tidigare sjukhistoria. Syftet är att förbättra säkerheten och effektiviteten och minska kostnaderna i akutsjukvården, säger Johan Sundström.

Han är dubbelspecialist i internmedicin och kardiologi på Akademiska sjukhuset och innehar en professur i epidemiologi vid Uppsala universitet.

– Att vara epidemiolog i AI-eran är superspännande. Vi kan extrahera väldigt mycket nya sorters vårddata som våra traditionella statistiska modeller inte klarar av och arbeta med väldigt stora material på ett nytt sätt.

Den generativa AI-modellen som Johan Sundströms forskargrupp arbetar med kommer förhoppningsvis att kunna fungera som ett kliniskt beslutstödsystem för akutläkare. När en patient kommer till akutmottagningen hjälper modellen till att visa sannolikheten för viktiga diagnoser, men också risken för att dö närmaste månaden. Akutläkaren kommer även att få förslag på lämpliga steg i den fortsatta utredningen av patienten.

– Efter tre års förberedande arbete med att bearbeta materialet och utforska vägar framåt håller vi nu äntligen på med att träna våra modeller.

Inom ramen för ERC-anslaget tränar Johan Sundströms forskargrupp även AI-modeller på EKG-undersökningar, tagna på akutmottagningar runt om i landet. Syftet med den första modellen i detta arbete var att kunna identifiera små och stora hjärtinfarkter, men också avgöra när det inte är en hjärtinfarkt. För att kunna träna modellen används kvalitetsregistret Swedeheart som facit.

Under en yrkeskarriär hinner en kardiolog tolka högst 20 000 EKG:n, medan forskargruppens AI-modell tränar sig på mer än en halv miljon EKG:n. Modellen får därmed ett rejält försprång. Studier har visat att kardiologer, när de ska identifiera hjärtinfarkt, har fel i upp till 1 fall av 4, medan forskargruppens AI-modell har fel i cirka 1 fall av 100 större hjärtinfarkter. Det mest förvånande, menar Johan, är att AI-modellen även identifierade ställen på EKG-kurvan där kardiologer normalt inte tittar.

– Modellen blev bra på att hitta även små hjärtinfarkter, vilket vi människor inte alls är särskilt bra på. Så nu kan man säga att AI kan lära oss i vården att tolka EKG. Vi har just lämnat in en två års-rapport för hela ERC-projektet och har tre år kvar för att få klart modellerna och testa dem ordentligt. Hur väl vi lyckas återstår att se. Vi hoppas kunna bidra till förbättringar id diagnostik, men om vi kan påverka akutmottagningens flöde återstår att se. Det finns så många andra faktorer som påverkar det, som vårdbelastning och beläggningsgrad.

Många hoppas att den tekniska utvecklingen ska lösa vårdens alla problem. Förhoppningarna på AI är stora. Men vad är egentligen realistiskt att förvänta sig och vilka risker ser du?

– Det vore fantastiskt om vi kunde ge vård på ett snabbare, mer effektivt och patientsäkert sätt med hjälp av AI. Det skulle också kunna frigöra resurser så att vi får mer tid till våra patienter. I dag ägnar vi onödigt mycket tid åt att leta efter information i snåriga journalsystem. Men det gäller att inte vara naiv och att kalibrera förhoppningarna. Det finns många angelägna frågor kring riskerna med AI och de etiska aspekterna som vi behöver ta på allvar.

I somras kom en ny EU-förordning, AI-akten, en del av ett bredare paket med politiska åtgärder för att stödja utvecklingen av tillförlitlig AI. Är det en bra förordning?

– Ja. Det finns i dag starka krafter som vill utmana juridiken och undvika CE-märkningsprocessen för att kunna påskynda utvecklingen och snabbare implementera AI i vården. Men etiken och juridiken måste vara med. Även AI-produkter behöver genomgå randomiserade kliniska prövningar. Utvecklare måste kunna visa att vården blir bättre med än utan produkten och även uppfylla kraven för CE-märkning, precis som för alla andra medicintekniska produkter.

– Vi behöver även belysa vilka etiska problem som finns med att träna AI-modeller på sjukvårdsdata och säkerställa att modellerna inte är diskriminerande. Sverige har ett sjukvårdssystem som är solidariskt finansierad. Alla har rätt till grundläggande sjukvård och patienter behandlas utifrån behov oavsett socioekonomisk bakgrund. Sverige är därför på många sätt ett bra ställe för att utveckla AI-verktyg för sjukvården. Men de måste testas, utvärderas och föras in i vården på ett säkert sätt. Läkemedelsverket är en av flera myndigheter som nu arbetar för fullt med frågan.

Fotnot: Det femåriga forskningsprojektet”Enhancing emergency department safety, efficacy and cost-effectiveness by artificial intelligence”och finansieras med 28 miljoner från det Europeiska forskningsrådet ERC.