Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg, tror att årets sommar kommer att bli den värsta i termer av brist på personal och därmed också vårdplatser. – Man känner en etisk stress över att vara bakbunden och inte ha möjligheterna att utföra ett bra jobb, säger hon.

• 12 juli 2022
• 0
• AV: Anna Sofia Dahl

På Sahlgrenska universitetssjukhusets tre sjukhus kommer det totalt att finnas 14 procent färre vårdplatser under sommarperioden jämfört med ifjol. Bemanningsproblematiken är stor och enligt Shokoufeh Manouchehrpour fick man till exempel enbart en sökande till ett vikariat till akutmottagningen på Sahlgrenskatomten i Göteborg.

Läs mer om sommarläget här.

– Det är såpass alvarligt att enhetschefen på akuten säger att man inte kan garantera patientsäkerheten, säger hon.

Vårdplatsbristen finns på de flesta klinikerna – bland annat onkologi, psykiatri, kardiologi och IVA. På Sahlgrenska universitetssjukhuset Östra kommer till exempel enbart fyra intensivvårdsplatser att hållas öppna och på grund av brist på operationssjuksköterskor kommer kirurgen, som i normalfallet gör kolorektalcancerkirurgi att dela på en operationssal med obstetriken. Enligt Shokoufeh Manouchehrpour kommer cancerpatienterna istället skickas till andra sjukhus i regionen och i vissa fall även till Stockholm.

– Vi har dessutom nationella uppdrag, där man behöver en IVA-plats, och som det är nu kan vi inte göra de uppdragen heller, säger hon.

Det svåra vårdplatsläget innebär också att man tvingas styrka andra eventuellt elektiva operationer.

Det är hemskt att gå in till din patient att säga att det inte blir någon operation… Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande Sjukhusläkarna Göteborg

– Det är hemskt att gå in till din patient att säga att det inte blir någon operation, även om personen har lämnat blodprover och fastat, eftersom det har kommit in en akut patient eller att det saknas personal. Det blir läkarna som tvingas säga till patienten; ”du är sjuk, men det finns inga platser”, säger Shokoufeh Manouchehrpour och fortsätter:

– Det finns en känsla av uppgivenhet och etisk stress förstås. Det händer att det redan innan jouren börjar känns uppgivet, eftersom det inte finns någon vårdplats. Och den etiska stressen för att jag inte kan göra något och inte har möjligheterna att utföra ett bra jobb.

Hon berättar att vårdplatsbristen gjort att man tillämpar ett system som kallas ”dynamisk ambulansstyrning”, som innebär att ambulansen åker till den akutmottagning där det finns möjlighet att ta hand om patienten.

Också att undantaget, som nu har blivit en regel, att man tar in två patienter som överbeläggningar på varje avdelning innan man utlokaliserar nästa patient till en annan avdelning.

Vi har överbeläggningar nästa varje dag och utöver det utlokaliseringar. Shokoufeh Manouchehrpour

– Vi har överbeläggningar nästa varje dag och utöver det utlokaliseringar. Vi springer runt som skållade råttor och träffar patienter på andra avdelningar. Det är ingen optimal situation för att vårda dessa.

Utöver det som hon beskriver som en ond cirkel – där brist på vårdplatser, tung vård, ingen luft i systemet, överbeläggningar, utlokaliseringar och dessutom landets lägsta löner, skapar etisk stress och dålig arbetsmiljö, vilket gör att personal inte orkar, blir trötta och utbrända som i sin tur leder till ännu färre i personalen och därmed ännu färre vårdplatser – poängterar hon att man också måste komma ihåg att både utbildning och fortbildning har fått betydligt mindre utrymme.

– ST-läkarna får färre operationer och har ingen möjlighet att träna sig. Och fortbildningen är nästan obefintlig sedan covid. Tiden går i stället till brandsläckningar. Och då är vi Nordens största universitetssjukhus som just har utbildning som ett av tre ben.