Nyhetsarkiv

”Det finns en gräns för hur länge man kan bygga på gamla system”

I april i år sa Göran Ejbyfeldt, IT-drektör i Västra Götaland, att sjukvårdens IT-lösningar ligger mellan 5 och 10 år efter industrin och övriga samhället. Enligt Jonas Söderström ligger en del av vårdens system ännu längre efter, åtminstone programmässigt.

– Fler och fler funktioner lastas på de gamla systemen. De ska fylla rollen som juridiska dokument, underlag för ekonomiska styrmedel, det stalls nya krav på IT-säkerhet och så vidare. Det går att lappa och bygga på, men då blir det också fler krascher eftersom fler delar blir beroende av varandra. Och då händer det, som nu, att det blir oförutsedda konsekvenser vid en uppdatering, säger han.

– Efter varje nytt haveri säger man ”det ska inte hända igen”. Och sjukvården får lägga mer och mer tid på att öva på haveriscenarier.

Inlåsningseffekter

Det finns flera orsaker till att sjukvården sitter fast i gamla system, enligt Jonas Söderström. Ett är inlåsningseffekter som uppstår när sjukvården redan lagt stora pengar på ett system. Ju fler tillägg och uppdateringar som görs, desto mer fastnar landstingen i systemen. Ett annat problem är att det finns så lite konkurrens mellan journalsystem i Sverige.

– Fyra-fem journalsystem står för över 90 procent av marknaden. Vi skulle må bra av att få in en eller flera av de stora internationella aktörerna som Epic – även om det ibland kallas ”cream of the crap”. Ett annat alternativ är att flera landsting i Sverige går ihop och bygger något nytt från grunden.

Jonas Söderström tycker att staten har ett stort ansvar för att se till att konkurrensen ökar.

Hinder mot konkurrens

– Det finns flera hinder mot ökad konkurrens, bland annat landstingens begränsade resurser och krångliga upphandlingsregler som avskräcker leverantörer från utlandet. Det borde vara mer angeläget för staten att trygga infrastrukturen.

Stora nationella lösningar är han skeptisk till.

– Med ett enda nationellt system blir det inte bara ett landsting som går ner utan hela landet.

Jonas Söderström har skrivit en bok som heter ”Jävla skitsystem” om den digitala arbetsmiljön och driver en blogg med samma namn. Tyngdpunkten ligger där på användbarhet i systemen. Tvärtemot vad som sägs i de stora nationella e-hälsosatsningarna är det inte brist på information som är det största problemet i sjukvårdens vardag.

Svårt att hitta det relevanta

– För lejonparten av sjukvårdsproduktionen är det stora problemet är snarare att det är så svårt att hitta den information som är relevant. Men det ligger ingen status i att göra små men viktiga förändringar i användbarheten. Fokus ligger på scenarior för ”edge cases”, inte på vad en undersköterska eller läkare behöver i vardagen.

– Det finns en alldeles stor fixering vid journalen och dess historiska data, säger Jonas Söderström. Det vore mycket angelägnare att utveckla system som stödjer läkarens behandling av patienten ”framåt i tiden”. System som kan hjälpa patienten till egen aktivitet, system för att sätta upp delmål, ge positiv feedback, följa upp ordinationer. Nu kallas patienten tillbaka efter sex månader, och så har man t ex ingen koll på om hon faktiskt börjat motionera under den där tiden.

Även om it-utvecklingen i vården generellt går långsamt, kan det paradoxalt också ofta gå för fort, till exempel vid byte av journalsystem som det som nyligen genomförts i primärvården i Skåne. Där fanns inte tid för facklig samverkan eller risk- och konsekvensanalys. En ”pilotverksamhet” fanns men inte tiden för att stanna upp och utvärdera den.

– Tyvärr är det inte ovanligt. Det är en vansinnig brådska som breder ut sig. Man skiter i testperioder och tidigare erfarenheter. Unionen, som i flera år gett ut rapporten Tjänstemännens IT-miljö, har konstaterat att allt färre anställda uppger att de fått ha inflytande över IT-systemen på jobbet.

Möjlighet för facket

Jonas Söderström menar att facket har en stor möjlighet för att driva IT-frågorna betydligt bättre än i dag.

– Läkare och sjuksköterskor har varit för dåliga på att ”dra arbetsmiljökortet” när det gäller IT-miljön. Se till att skapa dialog inför ändringar i IT-system. Kräv risk- och konsekvensanalyser och riktiga utvärderingsperioder.

Han vill också varna för övertro på tekniska lösningar på alla problem. Det går exempelvis mycket väl att bygga moduler som automatiskt hämtar information ut journalen till kvalitetsregister. Men då har man plötsligt inte bara ett system utan tre som hänger ihop, vilket gör det mera komplext och ökar risken för haverier.

För mycket administration

– Det finns för mycket administration i dag och i stället man måste rensa bort en del av det för att hejda den byråkratiska explosion som pågår. Kraven på dokumentation, rapportering och kontroll ökar hela tiden i samhället och det leder till att läkare inte har tid för patienter och lärare har inte tid med elever. Här är vården inte flera år efter, utan tvärtom ledande i en utomordentligt allvarlig och felaktig utveckling! Det måste tillbaka på en rimlig nivå igen.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera