Nyhetsarkiv

Det blev inget Center of Excellence utan kaos och två operationsbaracker.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är norra Europas största sjukhus. Det ligger i den stora försöksregionen Västra Götaland – Ansvarskommitténs förebild. Här skulle göteborgarna få en europeisk toppklinik och Ansvarskommittén en glittrande lockvara i sitt skyltfönster för stora regioners förträfflighet.
Alla förutsättningar fanns på plats enligt dagens rådande politiska trend att störst är bäst. Det borde ha blivit en självklar succé. Här fanns de stora muskler som den politiska modetrenden menar behövs.
Istället blev omorganisationen av ortopedin i Göteborg ett totalfiasko.Planeringen av omorganisationen var enligt Socialstyrelsen katastrofal och bristen på övergripande projektledning anmärkningsvärd.
Istället för excellent vård blev slutresultatet att göteborgarnas ortopedivård raserades.

Ökad dödlighet
På ett år ökade antalet patienter som avled inom 30 dagar efter att ha opererats för höftfraktur med 38 procent, från 5,2 till 7,2 procent.
Bara ett halvår efter att den planerade ortopedin flyttats till Mölndal tvingades sjukhuset stoppa alla planerade operationer i det kaos som då rådde, för att istället säkra kvaliteten i den akuta verksamheten. Idag är köerna rekordlånga, ortopedivården sämre än på mycket, mycket länge i Göteborg, personalen utmattad och utsliten och fortsatt läkarflykt hotar. De västsvenska tidningarna har under våren fyllts med skandalrubriker om lidande patienter.

Hur kunde det gå så snett?
Sjukhusläkaren har gått igenom Socialstyrelsens rapport punkt för punkt, sjukhusledningens planering och löften och de anställdas farhågor. Socialstyrelsens dom mot Sahlgrenska Universitetssjukhuset ledning för omorganisationen av ortopedin är mördande.
– Genom ledningens oaktsamhet har ett stort antal patienter utsatts för påtagliga risker och onödigt lidande. Omorganisationen uppfyller inte de kvalitetskrav på ledningen av hälso- och sjukvård som ställs i gällande författningar. Den bristande tillgängligheten till vård och bristerna i vårdkvalitet och patientsäkerhet är inte acceptabla, skriver Socialstyrelsen i sin granskning.Socialstyrelsens rapport visar att i stort sett ingenting av det som utlovades blev verklighet, däremot att farhågorna från de anställda besannades nästan till 100 procent.

Anställda varnade, men ledningen ville att strukturomvandlingen skulle gå fort

Anställda varnade i arbetsgrupper vid upprepade tillfällen, många gånger med stöd av chefer på verksamhetsnivå, för att den katastrof som nu skett kunde inträffa. Socialstyrelsens granskning visar att
varningarna nonchalerades eller underskattades av den beslutande ledningen.
Sjuhusledningens vackra ord i policydokument, där det sägs att ”en så stor förändring kräver personalens medverkan för att lyckas”, visade sig när det blev verklighet bara vara läpparnas bekännelse.De anställda som involverades i planeringen fick aldrig resurser att göra ett fullgott jobb utan tvingades fortsätta att arbeta full tid kliniskt och utreda på ”ledig” tid.En av dem var ortopeden Mikael Sundfeldt som fick ett mycket stort utredningsuppdrag. Den 12 maj 2004 skriver han i en delrapport till sjukhusledningen:
”Tidsbristen har varit och är mycket påtaglig i projekten. Samtliga deltagare i projektet har haft full klinisk tjänstgöring under perioden, dessutom har jourbördan varit ovanligt stor.
Mikael Sundfeldt skriver att han påpekar detta för att ledningen ska förstå att uppdraget inte alltid har haft högsta prioritet i de inblandades agenda. Han skriver också att han redan i början av april framfört på ett möte att ett så stort projekt var ett heltidsarbete under lång tid.
Mikael Sundfeldts uppgift var bland annat att utreda,volym och patientströmmar, jourer med olika bemanningsnivåer, journivåer, lättakut, samarbetet med traumanasvariga, gränssnittet till akutläkarna och personalens samarbete.
Hans uppgift var också att samla in mängder av statistik, vilket inte var någon lätt uppgift. I delrapporten varnar han för mycket av det som senare hände, men ledningen nonchalerar hans varningar.
Sjukhusläkaren har valt att i detalj redovisa ledningens mål och visioner och löften och Socialstyrelsens kritik eftersom rapporten visar hur avgrundsdjup skillnaden var mellan verklighet och löften.Gång på gång ställer sjukvårdsledningar och politiker ut orealistiska löften, övertygade av egna ledningsfilosofier och religiös tro på stordrift som lyckobringare. Gång på gång blir den bistra verkligheten en annan och personal och patienter får lida.Så här gick det till när ortopedivården raserades i Göteborg: Omfattande satsning på akutläkareI sjukhusledningens beslutsdokument från december 2004 målas en satsning på akutläkare upp som en långsiktig förutsättning för att koncentrera kirurgin till två sjukhus och ortopedin till ett sjukhus i Göteborg.Så här skriver ledningen:
”Akutmottagningarna skall bemannas med fast anställda akutläkare, vilket kommer att medföra att specialistläkarna avlastas en omfattande jourverksamhet vid akutmottagningarna”.
Så blev det i verkligheten:
Den planerade satsningen på akutläkare uteblev och jourverksamheten måste idag som tidigare upprätthållas av ortopedins egna läkare. Primärjourerna i Mölndal sköts nu av många nyanställda, ovana och nylegitimerade läkare, eftersom erfarna ortopeder och operations- och narkospersonal sade upp sig, eller begärde tjänstledigt på grund av missnöje med omorganisationen. I några fall har till och med olegitimerade läkare gått primärjour.
Den andra februari 2007 svarar områdeschefen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal på Socialstyrelsens frågor att en akutläkare/ortoped har anställts på akutmottagningen, men att övriga rekryteringsförsök av akutläkare missyckats.Hon medger också vissa brister när det gäller överföringen av radiologisk kompetens till Mölndal.Socialstyrelsens expert förvånad
Av Socialstyrelsens utredare, professor Rune Sjödahls kommentar, framgår att det i handlingarna saknas en kalkyl av antalet akutläkartjänster som skulle komma att krävas.
Han är också förvånad över att ”ledningen inte beaktade att det i hela landet idag bara finns ett ringa antal aktuläkare som är färdigutbildade”.
Akutmottagningen i Mölndal har idag 30 procent fler patienter, men personalresurserna har inte ökats i motsvarande utsträckning.Väntetiderna har ökat för patienterna med bland annat ökad risk för trycksår, onödig smärta och risk för konfusion och vätskebrist hos äldre patienter, vittnar personalen om i Socialstyrelsens rapport.Kompetensen har försämrats
Socialstyrelsen kritiserar sjukhuset för att kompetensnivån inom ortopedin har blivit otillfredsställande på grund av att erfarna specialister slutat och att arbetsbördan har blivit för tung för de många orutinerade läkarna och kräver att bemanningen och kompetensnivån för vård av ortopediska patienter vid SU/Mölndal förbättras.
Medarbetarna på anestesi-operation-intensivvårds-kliniken ska rotera för att klara kompetenskravenI beslutsdokumentet från december 2004 skriver sjukhusledningen att medarbetarna på anestesi-operation-intensivvårds-kliniken skall ges möjlighet att tjänstgöra inom olika delar av SU för att bygga upp och bibehålla en bred grundkompetens.Så blev det i verkligheten:
Rotationstjänstgöringen som ansågs avgörande för att medarbetarna på anestesi-operation-intensivvårds-kliniken skulle kunna bygga upp och bibehålla en bred grundkompetens har bara förekommit i mycket liten utsträckning. Det har inte gått att hitta personal från andra enheter som är villiga att byta.
Tillgången till specialister ska säkerställas I beslutsdokumentet från december 2004 skriver ledningen: ”Innan akutläkarbemanning genomförs skall det akuta omhändertagandet av patienter säkerställas genom att SU/Mölndal försörjs med specialister inom kirurgi och övriga sjukhus med specialister inom ortopedi.Tillgång till kvalificerade specialister inom kirurgi skall finnas kvar på SU/Mölndal även på längre sikt. Genom att säkerställa det kommer patientsäkerheten att tillfredsställas även i framtiden”.Så blev det i verkligheten:
Den faktiska tillgången till kirurgläkare under dagtid vardagar på SU/Mölndal är idag en specialist som opererar på förmiddagar måndagar-fredagar och kan konsulteras på eftermiddagar måndag-torsdag.
På jourtid finns ingen kirurgläkare på plats inom SU/Mölndal. Under denna tid finns endast bakjourerna inom kirurgi vid SU/Sahlgrenska eller SU/Östra att konsultera.
Erfarna ortopeder vill inte arbeta på akuten. Följden har blivit att ortopedjouren ofta är oerfaren, vikarie eller AT, och varken kan ortopedi eller kirurgi framgår det av granskningen.
Socialstyrelsen konstaterar att tillgången till kirurgisk kompetens blev lägre än den planerade, vilket lett till att det i verksamheten finns en potentiell risk för brister i omhändertagandet av patienter med behov av kirurgisk bedömning och behandling.Socialstyrelsens sakkunnige inom kirurgi, professor Rune Sjödahl, framför i sitt utlåtande att även ett sjukhus som är tydligt profilerat mot akut och planerad ortopedisk kirurgi har behov av kirurgisk kompetens dygnet runt för att upprätthålla tillfredställande säkerhet för patienterna, eftersom ortopediska patienter inte sällan är multisjuka och åldrande.
Socialstyrelsen skriver i sin rapport att det inte kan anses säkert att bedriva akut och elektiv verksamhet i Mölndal utan tillgång till kirurgisk kompetens och kräver att kirurgbemanningen förbättras. 
En sammanhållen ortopedisk verksamhet ger kortare vårdtiderI sjukhusledningens redovisningar under 2004 sägs att en sammanhållen ortopedisk verksamhet ger möjlighet att utveckla effektivare perioperativa vårdkedjor, bättre förberedelserutiner och kortare vårdtider.Så blev det i verkligheten:
Någon övergripande projektledning som hanterade den samlade ortopediska vårdkedjan prehospital vårdakutmottagning- ortopedi-anestesi-operation-intensivvård fanns inte under genomförandeperioden, vilket Socialstyrelsen påpekar är anmärkningsvärt.
Detta har enligt Socialstyrelsen lett till att det idag finns brister i vårdkvalitet och patientsäkerhet i den ortopediska vårdkedjan på SU/Mölndal som inte är acceptabla.Omkring 70 procent av de patienter som opererades för höftfraktur i januari 2007 fick vänta på operation i över 24 timmar efter att de operationsanmälts. Motsvarande siffra för fotledsfrakturer under samma period var 56 procent. Verksamhetens mål är att högst 20 procent av patienterna skall vänta över 24 timmar.Av 4908 inplanerade ortopediska operationer under 2006 sköts 16 procent upp på grund av för stor verksamhet. Motsvarande siffra under 2005 var fem procent.Väntetiden till operation för patienter med höftfraktur var exempelvis under veckorna 28 och 29 under år 2006 i genomsnitt 40 timmar på SU/Mölndal.
Orsaken var bristande operationskapacitet, enligt biträdande verksamhetschefen inom ortopedin.
I augusti 2006 väntade 4.955 patienter på läkarbesök till ortopedin, varav 3.450 väntat mer än tre månader och därmed överskridit gränsen för vårdgarantin.Socialstyrelsen påpekar att det är oacceptabelt och av stor vikt att väntetiden för operation minskas till ett minimim för patienter som kommer akut med höftfraktur, eftersom höftfrakturer är smärtsamma och förknippade med risk för postoperativa infektioner, blodpropp, urinstämma, tryckskador och förvirringstillstånd. 

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera