”Det behövs många modeller för värdebaserad vård”
För att skapa värdebaserad vård krävs det även en modern infrastruktur för framtidens informationssystem, menar Pär Höglund.
Värdebaserad vård är ett begrepp som behöver breddas för att möta behoven i svensk hälso- och sjukvård. Det handlar inte om att trycka ut en enda modell, utan snarare om att tillämpa olika värdemodeller som behöver anpassas till olika utmaningar i vården. Det menar Pär Höglund, läkare och forskare inom värdebaserad hälso- och sjukvård på Karolinska institutet.
Pär Höglund är ST-läkare i socialmedicin och arbetar med utveckling av värdemodeller. Han är knuten som forskare, dels till KI, dels till The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare där han undervisar i förbättringskunskap.
– Jag arbetar mycket med så kallad nätverksbaserad hälso- och sjukvård med fokus på kroniska sjukdomar.
Porters modell fungerar bara för en liten del av sjukvården
Pär Höglund menar att den värdebaserade modell som slagit igenom internationellt och som beskrivs i boken ”Redefining health care” av Michael E Porter, verksam vid Harvard Business School, passar en förhållandevis liten del av svensk hälso- och sjukvård.
– Modellen fungerar väl när det handlar om den standardiserbara sjukvården, till exempel höft- och knäkirurgi. När det handlar om personer med kroniska sjukdomar eller patienter som är multisjuka, krävs andra typer av lösningar, säger Pär Höglund.
Han tycker inte att det är helt enkelt att definiera värdebaserad vård. Grunddefinitionen håller han med om; att komma bort från en styrning av vården som ensidigt fokuserar på produktion och prislistor, till att istället skapa värde för patienten; där värde till exempel kan definieras som hälsoutfall per krona.
– Man har länge försökt att effektivisera vården utifrån fel saker. Sjukvården måste ta ett större helhetsgrepp. I stället för att fokusera på enskilda aktiviteter och interventioner behöver man se och ta ansvar för vad de sammantagna aktiviteterna faktiskt åstadkommer för patienterna.
Värdelogiker
Pär Höglund samarbetar med Paul Batalden, pionjär inom förbättringskunskap. Han är utbildad barnläkare och blev senare professor vid Dartmouth Medical School. På 1980-talet började han, i samverkan med W. Edward Deming, överföra idéerna om förbättringskunskap till hälso- och sjukvården.
Hans teorier och arbete ligger bland annat till grund för Socialstyrelsens vägledning ”God vård”. Paul Batalden innehar en professor i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd vid The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
Tillsammans arbetar Pär Höglund och Paul Batalden med utveckling av en värdemodell i ett bredare perspektiv. Istället för att prata om värdebaserad vård som en enda modell, vill Pär Höglund hellre prata om en modell som rymmer olika så kallade värdelogiker: värdekedjor, värdeverkstad och värdenätverk.
Bara en liten del kan standardiseras
Varje logik kräver sin organisationsform och sin specifika ersättningsmodell, beroende på vilka behoven är i vården:
Värdekedjor passar väl för sjukdomar där vården kan planeras och standardiseras, som exempelvis starr- och höftoperationer. Men det är en förhållandevis liten del av vården, sannolikt mindre än 10 procent, menar Pär Höglund.
Värdeverkstad har fokus på att möta enskilda patienters specifika problem, det kan till exempel handla om diagnosticering av tumörer där olika specialister samlas runt patienten för att samverka kring den bästa möjliga diagnostiken och behandlingen. Här krävs professionens expertkunskaper och ett nära samarbete över specialitets- och professionsgränser.
– Det handlar om komplexa sjukdomar som kräver en samlad kompetens. Det går inte att förutsäga nästa steg eller skapa standardiserade processer, utan det kräver unika lösningar för den enskilde patienten.
Koppla samman resurser
Värdenätverk omfattar den största andelen patienter och lämpar sig vid vård och behandling av personer med kroniska sjukdomar samt multisjuka. Här handlar det om att koppla ihop resurser från olika håll.
Detta är en modell, menar Pär Höglund, som är på stark frammarsch, inte minst genom den tekniska utvecklingen med internet och smartphones, där patienter och patientorganisationer är pådrivande.
– Man har i regel kontakter på flera ställen och med olika huvudmän. Det kan till exempel handla om barn som behöver stöd från skolan, kommunen, primärvården och slutenvården. Här krävs en koordinering av insatser för att det ska fungera.
Patientdriven utveckling
Det handlar också om att skapa förutsättningar för en verksamhet där professionen och patienten tillsammans kan samverka och interagera på en jämbördig nivå i syfte att förbättra såväl vårdens kvalitet som patientens livskvalitet.
Pär Höglund lyfter fram en av sina doktorander, Sara Riggare. Hon är forskare vid Karolinska Institutet och ett lysande exempel på värdet av att ta vara på patienters kunskaper och erfarenheter när det gäller att driva innovation och utveckling i hälso- och sjukvården.
Sara Riggare lever själv med sjukdomen Parkinson och har i sin forskning utvecklat smarta appar som gör det möjligt att samla in kunskap och erfarenheter från patienter för att utveckla patientdrivna förbättringar.
– Om vi menar allvar med att vi vill skapa en värdebaserad vård måste också patienterna bjudas in och få möjlighet att vara med och driva utvecklingen.
Pär Höglund lyfter även fram ett forskningsprojekt som bedrivs vid HDN-centrum på Danderyds sjukhus. Det är ett samarbete mellan hjärt-, medicin-, och njurkliniken. Syftet är att skapa en sammanhållen behandlingsenhet och att patienter med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom, ska slippa vandra mellan olika specialister och mottagningar.
– Det handlar om multisjuka äldre patienter och att försöka förstå vad som är viktigt för dem som grupp, men också på individnivå. Tillsammans försöker vi bestämma vilka mått vi ska använda, såväl kliniska- som patientmått, för att skapa en värdebaserad vård, säger Pär Höglund.
”Det behövs modernare ersättningsmodeller”
Det krävs även en modern infrastruktur för framtidens informationssystem samt nya ersättningsmodeller som möjliggör utvecklingen av en värdebaserad vård.
Det finansieringssystem vi har i dag motverkar dock en helhetssyn och en samverkan över specialitets- och professionsgränser och mellan olika huvudmän och organisationer.
– Vi behöver modernare ersättningsmodeller som uppmuntrar till en värdeskapande vård och bättre hälsa. Det leder på längre sikt till bättre kvalitet och lägre kostnader, både för vården, men också för samhället. Det handlar också om att återupprätta förtroendet för professionen, att ge den en större autonomi, säger Pär Höglund.
[…] ”Det behövs många modeller för värdebaserad vård” […]