”Det behövs en ursäkt”
– När en individ kommer i kläm i tillämpningen av systemet, finns det egentligen inget samhälleligt institut för kompensation.
Tommy Iseskog tycker att det behövs någon som står för att man har behandlat en annan människa fel, eller åtminstone orättvist, och ber om ursäkt för det.
– I väldigt många sammanhang tror jag att den typen av upprättelse skulle ha stort värde för individen. Men för att sådant system ska vara trovärdigt måste ursäkten komma från någon som har haft betydelse för skeendet. Jag tror att det är viktigt att ursäkten presenteras så nära källan som möjligt. I behovet av att förlåta ligger att det är rätt person som ber om ursäkt och att den ger uttryck för någon form av ånger.
Tommy Iseskog, menar att individen kan skadas trots att myndigheterna inte gjort så stora formella fel i hanteringen.
Han pekar på den ”immateriella kränkning” som man kan uppleva av att ha blivit misstänkliggjord och uthängd i medierna, något som kan ha större negativ effekt i ett litet land som Sverige där det ofta är ganska lätt att identifiera den som blir uthängd även om hen inte namnges.
– I USA skulle man kanske kunna flytta till en annan delstat där man inte är uppmärksammad överhuvudtaget. I Sverige har vi ett system för att bevara, ta del av, men också föra vidare information som kan få en orimlig verkan för individen.
Tommy Iseskog säger att svensk och nordisk rättstraditionen skiljer sig från till exempel anglosaxisk.
– I framförallt USA kan man ju få jätteskadestånd för att man är kränkt och det har inget med ekonomiskt mätbar skada att göra. Man skulle kunna kalla det en slags ekonomisk hämnd.
I den svenska rättstraditionen anser vi att om en skada kan repareras med pengar så är den kanske inte annat än ekonomisk. Och om en kränkning tvärtom inte kan repareras med pengar så hjälper ändå inte pengar.
– I det här fallet har man fått en rättslig prövning av skuldfrågan men det behövs klarläggande av myndigheternas agerande, tycker han.
