Specialistbristen: Lungmedicin

”Det behövs en övergripande struktur för att komma till rätta med problemen”

Redan för 15 år sedan påtalade Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF) vikten av att planera för framtiden. Då såg man att stora pensionsavgångar fanns att vänta, men ingenting hände.

Artikeln ingår i temat Specialistbristen – hur ser det ut idag?

Idag ser läget något ljusare ut och åldersfördelningen inom specialiteten är något jämnare. Men behovet av att tänka långsiktigt är ändå lika aktuellt. Inom fem år kommer ungefär var fjärde specialist i lungmedicin att ha gått i pension och inom allergologin, vilka lungmedicinare ofta har ett tätt samarbete med, är ungefär hälften av specialisterna 60 år eller äldre. Det kräver planering redan nu.

– Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska regionerna dimensionera antalet ST-tjänster efter framtida behov, men det har inte funnits någon samordning som har fungerat – varken nationellt eller regionalt. Vi är ett litet land och vi har en behovsprövad skattefinansierad sjukvård. Då måste man ha en strategisk plan och en samordning, säger Cecilia Bredin, verksamhetschef medicinsk enhet Lung- och allergisjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande för SLMF.

Hon tar ett exempel från sin egen region – Stockholm – där man sedan en tid tillbaka har en övergripande ST-studierektor, med mandat att hålla i både pengarna och dimensioneringen av ST-tjänster.

– Vi har en jättebra dialog och träffar henne två, tre gånger per år. Det är tack vare henne som vi nu har kunnat få fem nya ST-tjänster i regionen. Det är den här typen av övergripande struktur som behövs för att komma till rätta med problemen. Men man får bråka, det kommer inte av sig självt, säger Cecilia Bredin och fortsätter:

– Här i Stockholm har vi inget problem med att rekrytera ST-läkare, det finns många sökanden. Däremot kan vi inte anställa om det inte finns budgetmedel. Vi får helt enkelt inte anställa så många som vi behöver för att vår specialitet ska överleva och klara generationsskiftena.

Situationen och karaktären på utmaningarna skiljer sig åt runt om i landet och Cecilia Bredin påpekar att det bara är de som leder verksamheterna, studierektorerna och schemaläggarna som kan ha detaljkoll på hur återväxten och pensionsavgångarna ser ut i varje region.

– Det kräver god framförhållning för att inte hamna i ett läge där det finns väldigt många patienter, men ingen kompetens. Jag tror att det behövs nationell statistik, specialitet för specialitet, med en analys och en puff till regionerna att se över hur deras behov ser ut. Besluten bör dock fattas på region- eller på sjukhusnivå, eftersom det är så komplexa bedömningar.

För två år sedan gjordes en genomlysning av den akademiska bilden för lungmedicinare med hjälp av SLMF:s statistik. Den visade att det inom lungmedicin endast finns 19 aktiva professorer eller lektorer med docentkompetens i Sverige. Och även bland dem är medelåldern hög.

– Om vi ska kunna bygga ny kunskap och forska behöver vi locka nya docenter som kan bli professorer i framtiden. Och då måste vi utbilda fler specialister, eftersom det bara är en liten andel av dem som blir docenter. Inom SLMF kommer vi under våren att lansera en ”docentskola” inom lungmedicin och allergologi som finansieras av Hjärt-Lungfonden. Det är en strategisk satsning från vår sida för att specialiteterna ska kunna finnas kvar.

Om vi ska kunna bygga ny kunskap och forska behöver vi locka nya docenter som kan bli professorer i framtiden. Cecilia Bredin

Vad pandemin och den nya kategorin av patienter med post-covid-19-problematik kommer att innebära för specialister inom lungmedicin är det ännu svårt att sia om. Att arbetet för lungmedicinare runt om i landet har påverkats råder det dock ingen tvekan om.

– Det är en utmaning i hur vi ska kunna hjälpa patienter med post-covid-19 problem, eftersom vi inte vet varför de har kvarvarande symtom och organpåverkan. Och det tar mycket resurser att hantera de här patienterna, även om de inte är en jättestor grupp just nu. Men det här är en utmaning för hela vårdapparaten och inte enbart för oss. Det krävs multiprofessionellt omhändertagande för att kunna hjälpa denna patientgrupp.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-03

TEMA: Sjukvårdens Framtid / Anders Anell om nationell styrning / Ordet är fritt – Louise Bringselius / TEMA: Sjukvården i Danmark / Sverige vs Danmark / Aktuell person: Björn Eriksson

Prenumerera