”Det är tomt i industrins pipeline”
– Det är tomt i industrins ”pipeline”. Allt fler forskande företag drar sig ur forskning kring nya antibiotika och allt färre preparat godkänns.
Han sammanfattade orsakerna: Det är svårt att förutse framtida behov, det finns flera flaskhalsar i utvecklingen av nya läkemedel och det är svårt att hitta balansen mellan marknadsföring och ”rätt användning” av antibiotika. Men den kanske största utmaningen är att finna en fungerande affärsmodell.
– Det är svårt att få företagen att satsa i tiotals år på utveckling av ett nytt preparat, som sedan helst inte ska användas utan hållas inlåst och reserveras för de allra svåraste fallen i framtiden.
Gädjande besked: ”Bolag har återupptagit forskningen”
Men det finns även positiva tecken. Sanofi och Roche har återupptagit sin forskning om nya antibiotikapreparat och även Astra Zeneca har börjat engagera sig.
Inom 3-4 år kan vi ha nya antibiotika på marknaden, tror Richard Bergström.
Katrin Fjeldsted (bilden) , ordförande i läkarförbundens europeiska samarbetsorganisation CPME, frågade om inte läkemedelsföretagen kunde göra som de stora bokförlagen, låta en del av överskottet från ”bestsellers” finansiera utgivningen av poesi.
– Jag gillar faktiskt jämförelsen med bokförlagen. Läkemedelsföretagen har satsat miljarder på utveckling av läkemedel mot alzheimer, utan att komma någon vart. Vi har våra ”poesiprojekt”, svarade Richard Bergström.
Nya Karolinska byggt för att minimera smittspridning
Annelie Liljegren, medicinsk rådgivare i NKS-projektet, berättade om planeringen av Nya Karolinska sjukhuset utifrån ett medicinskt perspektiv.
– Vi har försökt att fånga upp trender inom medicinen, som kortare vårdtider, ökad subspecialisering och skräddarsydda behandlingar, berättade hon.
Flera åtgärder har genomförts för att minska smittspridningen på sjukhuset, bland annat har patient- och personalflödena separerats, sjukhuset ska enbart ha enkelrum och transporterna minimeras. Bilddiagnostik har förlagts i direkt anslutning till akutmottagning, operationssalar och förlossning.
Vlad Tica, delegat från Rumänien och andra vice ordförande i AEMH, berömde NKS-förvaltningen för läkarmedverkan i planeringen.
– Annars brukar det mest vara ekonomer och arkitekter, och då blir resultatet inte alls bra.
– Det är ett tidsödande uppdrag som periodvis också är jobbigt och frustrerande. Men viktigt. Det var flera läkare med i projektet från början, men jag är den enda som är kvar, berättade Annelie Liljegren.
Dominique Monnet (bilden) som arbetar med antibiotikaresistens på ECDC, det europeiska centret för folkhälsofrågor, visade exempel på utvecklingen av antibiotikaresistensen i Europa. Det finns stora skillnader mellan europeiska länder, och mellan olika typer av antibiotikaresistens.
MRSA-infektionerna både minskar och ökar
Förekomsten av MRSA-infektioner minskar nu i flera europeiska länder, men ökar i Portugal och Rumänien som också har den största förekomsten. Infektioner med multiresistent klebsiella ökar däremot över nästan hela Europa.
ECDC arbetar på flera plan, bland annat med datainsamling och statistik om resistensutveckling i Europa samt med att sprida fakta om insatser mot spridningen av multiresistenta bakterier och vilka resultat de ger. ECDC arrangerar även ”Antibiotic awareness day”.
Ett nytt inslag är att samla och sprida patientberättelser där patienter som bär på multiresistenta bakterier berättar hur de smittades och hur det är att leva med sjukdomen.
