Nyhetsarkiv

Det är inte hål i huvudet att värna om patientsäkerheten

För ett år sedan benämnde arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin denna lag ”Hål i huvet” och han och andra lobbar hårt för att få till stånd en förändring av det grundläggande direktivet på Europanivå.

EU-kommissionen har föreslagit en revidering av arbetstidsdirektivet men förslaget röstades nyligen ner i ministerrådet, i Bryssel, för sjunde gången.

”Det är bedrövligt” tyckte arbetsmarknadsminister Littorin på presskonferensen efteråt. Britta Rundström, chef för SKL:s arbetsgivaravdelning, tyckte också att det var tråkigt. ”Vi hade hoppats läkarnas bakjour skulle räknas bort.”

Det europeiska Läkarförbundet CPME (Comité Permanent des Médecins Européens) med två miljoner läkare i leden, tillbakavisar, med kraft, EU-kommissionens förslag till förändringar.

Sjukhusläkarföreningen instämmer i kritiken och anser att dessa, snarare än direktivet, kan benämnas ”hål i huvet”.

I EU-direktivet maximeras veckoarbetstiden till 48 timmar/vecka i genomsnitt under fyra månader.

Ett av förslagen från Kommissionen är att den tid läkaren inte aktivt arbetar, men ändå vistas på sjukhus under jour, skall räknas som inaktiv tid och inte räknas in i veckoarbetstiden. Europas läkare anser däremot att en läkare som är jour på sjukhuset och beredd att omedelbart stå till tjänst, inte kan lämna sjukhuset. Om arbetet är aktivt eller inte, hör inte hit.

Läkare i jour är inte lediga och då skall tiden på sjukhuset räknas in i veckoarbetstiden i enlighet med SIMAP- och Jaegerdomarna.

Kommissionen föreslår att beräkningsperioden för genomsnittet skall vara 12 månader istället för nuvarande fyra. Europas läkare anser att då direktivet redan möjliggör detta via kollektivavtal, innebär förslaget ingen fördel utan ger bara möjlighet till missbruk av skyddslagstiftningen t.ex. genom att tvinga unga läkare, som ofta är anställda på korta kontrakt i början av sin karriär, att arbeta långa pass, på bekostnad av patientsäkerhet och arbetshälsa.

Opt-out möjligheten bör avskaffas

Individen föreslås kunna avstå från lagens skydd via ett individuellt ”opt-out”-kontrakt med arbetsgivaren.

Syftet sägs vara att ge flexibla möjligheter för arbetsgivare och arbetstagare att avtala om arbetsinsats kontra belöning. Europas läkare anser att möjligheten helt bör strykas ur direktivet.

Individuell opt-out innebär kollektivavtalsmodellens död och betyder kontinuerlig press mot anställda att skriva bort skyddslagstiftningar och kollektivt framförhandlade förmåner. Ett uruselt förhandlingsläge för många och ett oetiskt steg bort från ökad arbetshälsa och patientsäkerhet.

Kompensatorisk vila efter bruten dygnsvila kan beredas inom 72 timmar snarare än i anslutning till arbetspasset, föreslår Kommissionen vidare, medan Europas läkare inte anser att detta synsätt beaktar människors vidimerade behov av vila.

De anpassningar som behöver göras för verksamheten och arbetsmiljöns skull, skall ske i kollektivavtal nära verksamheten och inte av ”Brysselspetsar” i Europaparlamentet.

Hål i resonemanget

De läkare som känner sig starka nog att jobba mycket skall få göra det, men omfattningen av och reglerna för det skall överenskommas lokalt. Detta synsätt säger sig vår arbetsgivarorganisation SKL hylla men satsar samtidigt nationellt på centrala kollektivavtal som undantar svensk sjukvårdpersonal från europeisk skyddslagstiftning och internationellt, via minister Littorin, på att läkarnas närvaro på arbetsplatsen inte skall räknas.

Oetiskt och otaktiskt då vår europeiska skyddslagstiftning inte enbart är till för att förbättra arbetsmiljön för anställda utan också för att möjliggöra konkurrens på lika villkor och motverka social dumpning.

När jag i AEMH, den europeiska sjukhusläkarföreningen, frågar mina öst- och sydeuropeiska kollegor vilket stöd de önskar från oss skandinaver, vill de helst importera våra normer om arbetsmiljö och kvalitet i sjukvården.

De vill använda dem i kampen för ökade resurser till sjukvård men också i arbetet för ökad patientsäkerhet. Lika viktigt är dock att förbättra villkoren i sina hemländers sjukvård så att läkare och annan personal slipper emigrera för att uppnå ett gott och hållbart arbetsliv.

Hotet av en försämrad skyddslagstiftning är för tillfället undanröjt men skulle Ministerrådet lyckas med att få till stånd en revision får vi lita på att Europaparlamentet håller patientsäkerheten rätt i mun.

Sveriges och Europas läkare önskar skapa och vidmakthålla en sjukvård av god kvalitet där patienterna kan lita på att träffa en vaken och vaksam läkare. För detta krävs rimligt långa arbetspass, tid för eftertanke under passen och god möjlighet till vila mellan dem.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-02

Coronakrisen – krönikor reportage och längre intervjuer / Debatt: Vad kan svensk sjukvård lära sig av Australien? / Porträttet: Läkaren Andreas Fransson gör vad han kan för en bättre värld / Krönika: Är hälsa- och sjukvårdssystem komplexa? Jo jag tackar jag! / Debatt: Metoder för att mäta biologisk utveckling kan aldrig användas för att avgöra kronologisk ålder / Vinnarna i visions- och värdegrundstävlingen

Prenumerera