Politiska beslutsfattare, arbetsgivare och medborgare måste få korrekt information om vårdplatsbristens omfattning och konsekvenser och det är därför dags att alla som ansvarar för vården börja tala klarspråk. Det skriver Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna samt förste vice ordförande för Läkarförbundet, i en debattartikel på Dagens Samhälle.

• 06 oktober 2017
• 0
• AV: Anna Sofia Dahl

I debattartikeln riktar hon också en särskild uppmaning till Sveriges kommuner och landsting, SKL att inte skönmåla läget i vården.

Bland annat hänvisar hon till den rapport som SKL publicerade i mitten av september där man menar att det syns en ”statistisk säkerställd minskning av det totala antalet vårdskador mellan år 2013 och 2016”, där minskningen framförallt skedde mellan åren 2013 och 2015. Rapporten är en del av en återkommande journalgranskning, som omfattar runt 65 000 vårdtillfällen under januari 2013 till december 2016, som också visar att andelen vårdtillfällen där patienter varit utlokaliserade fortsätter att öka.

Karin Båtelson skriver att vårdskademinskningen planat ut efter 2015 ”samtidigt som förekomsten av överbeläggning och utlokalisering av patienter ökat”. Också att vårdplatsbristen har inneburit fler problem – bland annat har den resulterat i att ”vårdköerna ökat, varför många patienter i dag lider skada medan de väntar på att få komma till sjukhuset”.

Läs mer: Patient var god dröj!

Vidare pekar Karin Båtelson på att vårdplatsbristen också har lett till en dålig arbetsmiljö, vilket leder till risker både för patienter och personal.

”Att lösa detta kräver omfattande åtgärder och det gäller att alla med ansvar för vården, både vi som arbetar i den och de som styr, ger en riktig bild av problemen och konsekvenserna. Vi medarbetare ska inte måla fan på väggen, och de som är ansvariga på olika nivåer ska inte skönmåla verkligheten”, skriver hon.

Bland annat efterlyser Läkarförbundet därför en ”vårdplatsdimensionering som utgår från befolkningens faktiska behov, i stället för kortsiktiga budgetramar” samt en förstärkning av sjukhusens resurser ”genom satsningar på fortbildning och arbetsmiljö med ett starkt lokalt ledarskap som gör det möjligt att rekrytera och behålla erfaren personal”.