Nyhetsarkiv

Den stora utmaningen är att införa akutsjukvård på rätt sätt – inte bristen på specialister

Att det kvantitetsmässigt saknas specialister i akutsjukvård är inte den enda stora frågan – det handlar minst lika mycket om kvaliteten på etableringen av akutsjukvård som specialitet. Det menar Michael von Schickfus, ordförande för SWESEM.

Artikeln ingår i temat Specialistbristen – hur ser det ut idag?

För SWESEM, Svensk Förening för Akutsjukvård, är frågan om bristen på specialister av en något annorlunda art. Orsaken kan, som för många andra, inte hittas i ett tidigare fungerande system som fallerat. Snarare handlar det om att specialiteten är relativt ung, under uppbyggnad och om att hitta platsen och arbetsformerna för akutläkare i det svenska sjukvårdssystemet.

– Den stora utmaningen för oss är hur etableringen av akutsjukvård har gått till, och går till i nuläget, säger Michael von Schickfus, ordförande för SWESEM, och fortsätter:

– Vi måste ha en bra kvalitet på de satsningar vi gör – att de akutläkare som utbildas faktiskt uppfyller Socialstyrelsen målbeskrivning och SWESEM:s core curriculum. Många tänker att akutläkare ska göra samma arbete på akuten som invärtesmedicinare, kirurger, medicinare eller barnläkare hittills har gjort. Men det är inte det som är akutsjukvård. Om man gör så tappar vi den patient- och systemvinst som det skulle kunna innebära.

För att få till ett mer strukturerat införande av akutsjukvård över hela landet ser SWESEM ett behov av tydligare direktiv från centralt håll – i stället för att det är upp till varje enskild region att själva besluta om och i så fall hur det ska gå till.

– Det finns inget beslut om hur en akutmottagning ska bemannas, lika lite som det finns ett beslut om att kirurgmottagningar ska bemannas med kirurger eller att hjärtmottagningar ska bemannas av kardiologer. Men det är till exempel en fullständig självklarhet att du träffar en kirurg på en kirurgmottagning. På samma sätt måste det bli en självklarhet att du som patient träffar en akutläkare på en akutmottagning. Men det finns ingen som har mandat att ta sådana beslut.

Idag är det i stort sett bara akutmottagningen i Linköping som är fullt akutläkarbemannad – med linjelösa flöden och där verksamheten är akutläkar­ägd. Däremot finns det enligt Michael von Schickfus en rad andra akutmottagningar där akutläkarna äger flödena, men inte riktigt räcker till bemanningsmässigt.

Han beskriver också att det finns ett flertal ställen runt om i landet där man har gjort satsningar i omgångar, vilka framför allt har fallerat av skäl som ligger utanför akutklinikernas kontroll. Och att dessa misslyckade satsningar också skadar akutsjukvårdens rykte.

– När kolleger ser en sådan satsning har de har inte sett akutsjukvård, de har sett en misslyckad satsning på något som inte är akutsjukvård. Det skapar problem för förståelsen för vad akutsjukvård är. När man gör en satsning på att etablera akutläkare så kommer det kräva att andra kliniker och även primärvården går med på vissa förändringar vad gäller deras uppdrag, jourbemanning och även gränssnitt mot akutmottagningen. Men det ger övriga kliniker även ökade möjligheter att koncentrera sig på sin kärnverksamhet, det vill säga till exempel att kirurger kan operera mer eftersom de inte behöver bemanna akuten. Finns inte den förståelsen och beredskapen inom övriga delar av den akuta vårdkedjan så blir det mycket svårt att genomföra en framgångsrik etablering.

Just den lokala förankringen är en del som Michael von Schickfus återkommer till. Att den allt för ofta saknas vid införandet av akutsjukvård på olika håll, trots att den är central för att det ska bli bra.

– Vår målbeskrivning överlappar till viss del med andra specialiteters målbeskrivning, vilket kan leda till diskussioner om vem som till exempel ”äger” ett visst sjukdomstillstånd – patienterna kommer ju till akuten med symptom och inte en diagnos. Det kan vara ett känsligt ämne. Egentligen är överlappningen inget problem – det är snarare en styrka att vi kan lära av varandra, säger han och fortsätter:

– Men eftersom ett införande av akutsjukvård på en akutmottagning innebär att övriga specialiteter på sikt kommer att lämna akuten och arbetet i deras jourlinjer förändras, måste det vara väl förankrat.

Enligt honom är det vanligaste problemet att man från SWESEM:s sida kommer in för sent i processen, när man redan gjort en satsning som inte fungerar.

– Vi skulle önska att alla regioner som satsar på akutsjukvård har en dialog med oss innan man gör det. SWESEM kan bidra med våra erfarenheter från tidigare satsningar samt även förmedla relevanta kontakter. Vi har förståelse för att det är väldigt komplext där många andra kliniker som har varit ansvariga för akutvården måste vara med på tåget. Men nu är vi i en situation där Socialstyrelsen har sagt att det finns akutsjukvård som specialitet och det är orimligt att tänka att det inte innebär att svenska akutmottagningar bör bemannas av akutläkare. Dessutom rymmer även den prehospitala vården inom akutläkarnas uppdragsområde.

Problemen till trots menar Michael von Schickfus ändå att utvecklingen går framåt – både i antal specialister och ST-läkare, men också i fråga om kvalitet.

– Min personliga upplevelse är att pandemin har synliggjort en nytta med akutsjukvård, just för att det inte gör någon skillnad för oss om att patienten har feber, dyspné och buksmärta samtidigt. Vi tänker inte i termer som kliniktillhörighet utan alla patienter på akuten är ”våra”.

– Och det finns bevisade fördelar både för patienterna när det gäller patientsäkerhet och i form av systemvinster så som kostnadseffektivitet och bemanning. Ett exempel är att en stor del av patientarbetet på en akutmottagning genomförs på icke-kontorstid som då traditionellt framför allt har bemannats av AT- eller ST-läkare. Med etableringen av akutläkare kommer kompetensen på akuten ökas avsevärt eftersom det på sikt kommer att finnas erfarna specialist­­läkare på plats dygnet runt. Detta medför att även vissa sällsynta, men livräddande, procedurer bör vara i akutläkarens händer eftersom de kommer vara de mest exponerade och därmed de mest erfarna.

– Vägen dit kommer att ta tid, men det viktiga är inte en snabb etablering utan att vi utbildar kompetenta akutläkare som i sin tur kan utbilda nästa generation. En förutsättning är fortsatt diskussion och samarbete med övriga aktörer inom den akuta vårdkedjan för att uppnå bästa resultat för våra patienter.

22 artiklar i temat Specialistbristen – hur ser det ut idag?

SPECIALISTBRISTEN

Samma problem som för sex år sedan

5 oktober 2021
Specialistbristen: Lungmedicin

”Det behövs en övergripande struktur för att komma till rätta med problemen”

26 februari 2021
Reportage: Specialistbristen: Palliativ medicin

”Många saknar tillräckligt med kunskap om vad palliativ vård innebär”

26 februari 2021
Specialistbristen: Rehabiliteringsmedicin

Stora pensionsavgångar att vänta inom fem år

26 februari 2021
Reportage: Specialistbristen: Kirurgi

”Fler och fler anställs för att sköta det som inte är vårt grunduppdrag”

26 februari 2021
SPECIALISTBRISTEN: Anestesi- och intensivvård

Fortfarande saknas 250-300 specialister

26 februari 2021
Reportage: SPECIALISTBRISTEN: Gastroenterologi

Sverige ligger långt efter

15 april 2021
Reportage: SPECIALISTBRISTEN: Hörsel- och Balansrubbningar

”Jag tror att vi har blivit en markör för hur dåligt systemet är”

16 april 2021
Reportage: SPECIALISTBRISTEN: Onkologi

”Det känns som att vi har näsan precis ovanför vattenytan”

14 april 2021
Reportage: SPECIALISTBRISTEN: Hudsjukdomar

Vårdval har skapat problem

15 april 2021
SPECIALISTBRISTEN: Radiologi

Vart är radiologin på väg? – En fråga med många svar

5 oktober 2021
SPECIALISTBRISTEN: Infektionssjukdomar

”Infektionsvården behöver få ett ökat uppdrag och mer resurser”

5 oktober 2021
SPECIALISTBRISTEN: Akutsjukvård

Den stora utmaningen är att införa akutsjukvård på rätt sätt – inte bristen på specialister

5 oktober 2021
SPECIALISTBRISTEN: Smärtlindring

På väg åt rätt håll, men bristen stor på smärtläkare

5 oktober 2021
SPECIALISTBRISTBRISTEN: Geriatrik

Geriatriska föreningen efterlyser nationell styrning

5 oktober 2021
SPECIALISTBRISTEN

Specialitetsföreningarna om åren som passerat, dagens utmaningar och framtiden – del 1

26 februari 2021
SPECIALISTBRISTEN

Specialitetsföreningarna om åren som passerat, dagens utmaningar och framtiden – del 2

16 april 2021
Nyhetsarkiv

Specialitetsföreningarna om åren som passerat, dagens utmaningar och framtiden – del 3

11 oktober 2021
SPECIALITETERNAS HISTORIA

Följ med på resor tillbaka i tiden!

5 mars 2021
SPECIALITETERNAS HISTORIA

Nu fortsätter våra resor tillbaka i tiden!

19 april 2021
SPECIALITETERNAS HISTORIA

Följ med på vår näst sista resa tillbaka i tiden

12 oktober 2021
SPECIALITETERNAS HISTORIA

Följ med på vår sista resa tillbaka i tiden

15 november 2021

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera