Det stora nationella projektet att upprusta det danska sjukhussystemet sattes igång 2007 då staten via en kvalitetsfond beslutade att satsa 30 miljarder danska kronor mot att regionerna bidrog med 40 procent på 16 stora sjukhusbyggen.

• 15 juni 2021
• 0
• AV: Christer Bark

Idag har det gått nästan 15 år, och den nationella satsningen har inte avstannat. Det byggs så det knakar både med statliga medel och regionala och privata.

Och det är här staten i form av Sundhetsstyrelsen främst lägger ner mest krut i det danska sjukvårdssystemet genom att bestämma ramarna och på vilka sjukhus speciella behandlingar ska utföras, idag inte bara för hög­specialiserad vård utan även regional, där bara några få kliniker klarar att utföra det som krävs.

Idag är det cirka 1 000 ”behandlingar” som klassas som speciella vilket är tio procent av sjukhusens uppgifter.

Specialfunktioner, som de kallas på danska, där Sundhedsstyrelsen bestämmer vem som får tillstånd att utföra uppgiften – offentliga vårdgivare eller privata – och var den ska ske.

En regional specialfunktion kan exempelvis vara behandling av äldre patienter med yrsel och fallproblematik som trots vissa speciella utredningar inte går att förklara och som bör behandlas på ett visst sätt och därför bör förläggas till vissa sjukhus där kompetens finns.

Men även om Sundhedsstyrelsen har makten i slutänden så sker hela processen i samråd med professionen och regionerna.

Den senaste revisionen av ”Specialplanen” genomfördes med experter både från regionerna och de danska specialitetsföreningarna som rådgivare inom alla de 36 specialiteterna.

49 sjukhusbyggen är idag på gång för cirka 50 miljarder kronor.
Se var det byggs på kartan.

K betyder finansiering av statens Kapitalfond och R att bygget är
regionalt finansierat.