Nyhetsarkiv

Den långdragna processen

Juni 2008 En flicka föds redan i graviditetsvecka 25. Komplicerad förlossning och därefter 10 minuters återupplivning. När flickan är ca 1,5 dygn gammal får hon natriumkloriddropp i alltför hög koncentration. En ultraljudsundersökning av hjärnan visade dubbelsidiga och utbredda blödningar.

September 2008 Narkosläkaren Viveka Lindén, som den senaste veckan helt ägnat sin tid åt vården av flickan, och en neurokirurg beslutade i samråd med föräldrarna att avsluta den livsuppehållande behandlingen. Flickan avlider på kvällen samma dag.

Oktober 2008 Föräldrarna polis­anmäler ”personal på Karolinska sjukhuset för att felbehandlat deras dotter”. Av anmälan framgår inget klagomål på vården i det absoluta slutskedet av flickans liv, däremot nämns natriumkloridförväxlingen dygnet efter förlossningen.

En obduktion görs på rätts­läkarstationen i Solna och enligt det preliminära obduktionsbeskedet talar fynden för att flickan avlidit i sviterna av den omfattande­ hjärnblödningen. I samband med obduktionen tas 3 ml lårvensblod tillvara. Provet skickas till Rättsmedicinalverket Rättskemi i Linköping.

November 2008 Åklagaren lägger ner förundersökningen eftersom rättsläkaren varit säker på att det inte skulle gå att svara på vilken betydelse det felaktiga natriumkloriddroppet haft för uppkomsten av hjärnblödningen.

December 2008 Rättsmedicinalverket Rättskemi skickar analyssvaret från blodprovet till rättsläkaren. Enligt analysen innehöll blodprovet 2 000 mikrogram tiopental per gram lårblod.

Februari 2009 Rättsläkaren skriver sitt slutgiltiga utlåtande där hon hävdar att tiopentalhalten representerar en nivå omkring 1 000 gånger högre än vad man kan se vid ordinär användning av preparatet. ”Den sammantagna bilden visar att [flickan] avlidit till följd av kraftig överdosering av tiopental i kombination med morfin”.

Rättsläkaren kontaktar åklagaren som nu återupptar förundersökningen och förhör med de anhöriga inleds. Rättsläkaren nämner i samtal med polisen flera gånger Viveka Lindéns namn.

Mars 2009 Narkosläkaren Viveka Lindén grips på sin arbetsplats, BIVA på Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB), misstänkt för dråp.

Hon får inte veta varför hon grips och i arresten får hon sova med tänd lampa och väcks varje halvtimme natten före häktningsförhandlingen.

Hon häktas. Sammanlagt är hon frihetsberövad under åtta dagar.

Februari 2010 Viveka Lindén åtalas för dråp, 11 månader efter att hon först anhölls. Enligt åklagaren skulle hon uppsåtligen ha berövat den lilla flickan livet genom förgiftning via injektion med narkosmedlet tiopental under hennes absolut sista timmar i livet.

April 2010 Förundersökningen återupptas i och med att åklagaren gått med på försvarets begäran om en revision av Rättsmedicinalverkets handläggning av ärendet, både vid den rättskemiska avdelningen som utfört analyserna och på rättsläkarstationen.

Maj 2010 En vertikal revision genomförs av Rättsmedicinalverket i Linköping och Solna med försvarets expert närvarande. Experten avlägger en kritisk rapport om bland annat ovaliderade metoder, ogiltiga rutiner och odokumenterade åtgärder. Dessutom är han kritisk till att man i analyssvaret angivit en koncentration om 2 000 mikrogram tiopental per gram lårvensblod trots att mätområdet endast sträcker sig till 10 mikrogram.

Den höga siffran hade man fått fram genom att räkna baklänges utifrån att provblodet spätts 50 gånger.
Juni 2010 Åklagaren begär ett yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd med anledningen av kritiken mot Rättsmedicinalverket.

September 2010 En norsk professor i klinisk farmakologi utses till sakkunnig att granska ärendet för Rättsliga rådets räkning.

Februari 2011 Den norska professorn avger sitt yttrande. Han skriver att rättsläkarens slutsats kan vara riktigt men att det heller inte är uteslutet att tiopentalet betydelse för dödsfallet varit minimal.

April 2011 Åklagaren avslutar förundersökningen och fullföljer åtalet.

September 2011 Rättegången inleds.

Oktober 2011 Viveka Lindén frias av en enig tingsrätt. Enligt domen har tingsrätten inte funnit något som talar för att hon vid det aktuella tillfället skulle ha utfört någonting som inte varit medicinskt motiverat. Domstolen underkänner Rättsmedicinalverkets analysresultat 2 000 mikrogram tiopental per gram lårblod. Domen överklagas inte.

2012 Riksåklagaren granskar åklagarnas handläggning av ärendet. Slutsatsen blir att åklagarna inte gjort fel. Trots det menar han att det kunde vara befogat att inrätta särskilda vård­åklagare som i fortsättningen skulle ta sig an misstänkta brott begångna inom hälso- och sjukvården.

Konstitutionsutskottet prickar den tidigare forskningsministern Tobias Krantz då han och hans administration sett till att få narkosläkaren petad från sitt uppdrag i den regionala etikprövningsnämnden.

Riksenheten för polismål utreder nio eventuella tjänstefel som de inblandade poliserna begått. I beslutet konstateras att det var tjänstefel när narkosläkaren greps utan att få reda på varför, men att felet betraktas som ringa och därför inte är straffbart. På det flesta andra punkterna slås det fast att det saknas anledning att anta att brott har begåtts
2013 Socialstyrelsen kommer med ett beslut efter anmälan från Viveka Lindén som i enlighet med tingsrättsdomen hävdat att läkare på ALB:s BIVA hade ordinerat tiopental till flickan vid flera tillfällen utan att journalföra det, något som enligt narkosläkaren lett till att hon själv blev misstänkt och åtalad för dråp.

Även föräldrarna skriver, i en anmälan till Socialstyrelsen, att de trots omfattande utredningar och rättegång, inte fått någon förklaring till att man vid obduktionen hittade stora mängder tiopental i flickans kropp. De vill nu att sjukhuset utreder omständigheterna kring detta.

Socialstyrelsen konstaterar efter sin utredning att vårdgivaren har vidtagit åtgärder för att förbättra patientsäkerheten och avslutar ärendet.

2014 Efter en mycket lång utredning kommer Justitiekanslern (JK) med sina beslut. Granskningen är gjord utifrån framförallt Viveka Lindéns egna anmälningar. JK:s kritik är omfattande men mild. Det har förekommit brister i förundersökningen som ger anledning till kritik mot polis och åklagare, men inte tillräckliga för disciplinära eller straffrättsliga åtgärder.

JK menar att hon saknar den särskilda kompetens som krävs för att kunna uttala sig om Rättsmedicinalverket har hanterat ärendet i enlighet med rättsmedicinsk vetenskap och beprövad metod.

Viveka Lindén begär också att staten ska ersätta henne med sammanlagt 2 541 000 kronor, främst som ersättning för lidande och skada men också för förlorad arbetsinkomst. JK anser dock inte att narkosläkaren är berättigad till skadestånd. Hon får 20 000 kronor för frihetsberövandet och lidandet i samband med det.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera