• 23 september 2016
• 0
• AV: Malin Gavelin

Är det möjligt att som läkare ge en god och säker vård utan det fysiska mötet med patienten? Ja, menar specialistläkarna bakom vårdtjänsten Min doktor.

Sjukhusläkaren gjorde ett besök bakom kulisserna på den digitala vårdcentralen och fick bland annat veta hur en arbetsdag kan te sig för en virtuell doktor.

Du är en pensionerad specialist på golfresa i Spanien. Den här morgonen regnar det och du bestämmer dig för att plocka fram mobilen, logga in och markera dig som tillgänglig på Min Doktors hemsida och svajpa dig vidare ut till det digitala väntrummet.

Där väntar en 36-årig kvinna med besvär från urinvägarna och en 19-årig man som oroar sig över ett födelsemärke på magen. Anamneserna är redan tagna via ett frågeformulär i programmet som patienterna själva har fyllt i och du läser igenom och ställer några kompletterande frågor via direktmeddelanden. Kvinnan svarar direkt och några minuter senare har du skrivit ut ett lämpligt antibiotikapreparat till henne.

En bild på mannens födelsemärke dyker upp på din skärm och du konstaterar att det ser högst ofarligt ut och ger honom ett lugnande besked via samma meddelandefunktion.

– Hela vår idé går ut på att erbjuda lättillgänglig­­­­ vård på rätt nivå, säger Henrik Kangro, hematolog, ansvarig läkare och medicinsk verksamhetschef på Min Doktor.

– Det finns väldigt många diagnoser där inget i de medicinska riktlinjerna säger att ett fysiskt möte eller en provtagning gör någon skillnad och där är okomplicerade urinvägsinfektioner och diverse hudåkommor bra exempel. Vi har naturligtvis precis samma skyldighet att bedriva en säker och korrekt vård som alla andra.

Henrik Kangro tar emot på Min Doktors huvudkontor i luftiga lokaler i två etage på en central adress i Malmö – men nämner i förbifarten att man redan börjar bli trångbodda. Inte för att de anställda läkarna behöver speciellt mycket utrymme – de är nämligen inte här någon av dem. De är i Spanien, Thailand eller kanske i hemmet mellan två jourpass. I stället befolkas kontoret av alla de andra yrkeskategorier som krävs för att få det framgångsrika medtech-företaget att fortsätta växa; ekonomer, it-tekniker, kommunikatörer, säljare, med flera.

– Min kollega Magnus Nyhlén som startade Min Doktor har sin bakgrund inom it-sektorn och han hann jobba några år i den branschen innan han sadlade om till läkare. När han sedan började arbeta inom vården såg han den med lite andra ögon än många av kollegorna. Han såg möjligheterna att med teknikens hjälp öka tillgängligheten och på ett smidigt sätt slussa patienterna till rätt vårdnivå, säger Henrik Kangro.

Steg ett var att lista alla de diagnoser som går att ställa och åtgärda på ett fullgott sätt utan det fysiska mötet; ont i halsen, hosta, huvudvärk, allergibesvär med mera. Därefter utvecklades frågeformuläret – den virtuella triagesköterskan som ber patienten att besvara diverse frågor om sitt tillstånd – och samtidigt genererar en automatisk anamnes i journalen.

– Det här är något som många av våra läkare uppskattar väldigt mycket – alla funktionerna i programmet som underlättar och renodlar läkarrollen till att i princip bara handla om att bedöma patienten och ställa rätt diagnos. Det sparar oerhört mycket tid och kraft i handläggningen av varje patient.

Och listan på lämpliga patientkategorier som kan handläggas av läkarna på Min Doktor fortsätter ständigt att utökas. Inom en månads tid väntas man till exempel lansera möjligheten att söka vård hos Min doktor för diverse olika barnsjukdomar.

– Även inom området psykiska besvär ser vi stora möjligheter framåt. Man kan säga att det här i mångt och mycket handlar om att i ett tidigt skede gallra ut och behandla flera av de primärvårdspatienter som i dag ofta belastar både den slutna sjukvården och akutmottagningarna i alltför hög utsträckning, säger Henrik Kangro.

Om patienten efter att ha besvarat frågorna i formuläret visar sig lämplig för en bedömning av någon av Min Doktors läkare, barnmorskor eller fysio­terapeuter hamnar hon eller han i det digitala väntrummet och kontaktas därefter garanterat via meddelandefunktionen inom fyra timmar.

– Men vår genomsnittliga svarstid ligger på ungefär 30 minuter, säger Henrik Kangro. I de allra flesta fall räcker det att kommunicera via skrivna meddelanden, men om läkaren anser det lämpligt går det bra att starta en videokonversation.

Om besväret däremot inte lämpar sig för digital bedömning rekommenderas patienten automatiskt vidare till en annan lämplig instans – till exempel akutmottagningen eller den lokala vårdcentralen och hamnar överhuvudtaget aldrig i Min Doktors system.

Grundkravet för att kunna arbeta som läkare hos Min Doktor är att man är utbildad specialistläkare, med förankring i den traditionella vården parallellt, berättar Henrik Kangro. För tillfället finns ett 15-tal olika specialistområden representerade och målet är att kunna följa en majoritet av patienterna genom hela vårdkedjan.

–  Hittills har vi handlagt omkring 30 000 patienter och av dem remitterar vi ungefär 10-20 procent vidare. Men den siffran är lite orättvis då den även inkluderar våra försäkringspatienter som egentligen har rätt att alltid träffa en specifik specialist enligt försäkringsvillkoret, men långt ifrån alltid visar sig behöva det.

Och intresset bland läkarkollegorna för att prova på arbetet som virtuell doktor har varit enormt. Jobbansökningarna har formligen strömmat in, berättar Henrik Kangro.

– De flesta som har testat är stormförtjusta. Framför allt över att systemet gör så mycket helt av sig självt. Läkarrollen blir så renodlad som möjligt och jag är övertygad om att flera av kollegorna kommer att ta med sig delar av vårt koncept med in i den övriga sjukvården och åstadkomma förbättringar även där.

I framtiden kan det mycket väl bli så att Min Doktor anställer läkare på heltid men i dagsläget har arbetet mer karaktären av ett extrajobb, berättar Henrik Kangro. Läkaren väljer själv om hon eller han vill vara aktiv i tjänsten och markerar sig då som tillgänglig och får tilldelat sig någon av de patienter som köar i systemet. Ersättningen till de anställda är därför också ärendebaserad.

– Det här arbetssättet innebär att vi aldrig går in och konkurrerar med den andra arbetsgivaren och begär att våra patienter ska gå före. I stället sköts det här helt vid sidan av – på kvällar, helger eller en ledig dag. Kanske när du har pensionerat dig från din ordinarie tjänst.

En stor fördel med att kommunikationen med patienten sköts via meddelanden i appen är att den etablerade kontakten möjliggör en väldigt smidig uppföljning och möjlighet till fortsatt kommunikation med varje patient, menar Henrik Kangro.

– Ibland kanske man avtalar om att höras igen efter fyra dagar och utvärdera behandlingen tillsammans. Försvann besvären av den här penicillinkuren? En annan gång kanske patienten plötsligt får nya symptom – feber eller smärtor – och vill berätta det för sin läkare. Då skickar hon bara ett nytt meddelande som fortsättning på den gamla kommunikationen. Då kan läkaren snabbt ordinera ett nytt preparat eller ge ett besked om vart patienten bör vända sig i stället.

Och möjligheten att via Min doktor gallra ut primärvårdspatienterna från landets akutmottagningar har börjat väcka stort intresse hos landstingen runt om i landet, berättar Henrik Kangro. Inför sommaren hörde till exempel Region Halland av sig och ville inleda ett samarbete för att hantera den dubblering av invånarantalet som inträffar varje sommar.

– Vi har även blivit kontaktade av flera av storstadsregionerna. Från och med den här sommaren ingår vi i det offentliga systemet och rapporterar till exempel våra patienter rakt in i Cosmic i vårt samarbete med Region Jönköping. Och kostnaden för patienten är precis densamma som för ett vanligt läkarbesök. Allt för att underlätta fler samarbeten framöver.

Men med fler samarbeten följer också fler utmaningar – som till exempel de många olika it-system som respektive landsting har upphandlat.

– Varje ny integration innebär naturligtvis också någon form av utmaning för oss. Om jag säger remiss­hantering till exempel, så förstår nog varenda läkare där ute vad jag menar. Det här är något som skiljer sig oerhört mycket åt mellan olika sjukhus. Men vi försöker att hela tiden titta ett steg framåt och vi har många högteknologiska lösningar på gång som vi hoppas kan komma till användning.

Men vad säger skeptikerna – vilken är den vanligaste kritiken ni möts av?

– Patienterna har varit rakt igenom positiva. Från vårdhållet har vi ibland fått frågor om vi verkligen inte försummar något och då främst den fysiska statusen hos patienten. Men svaret är att de som verkligen behöver en fysisk undersökning ska in till sjukhuset eller vårdcentralen. Vi skulle aldrig strunta i något i vår yrkesutövning bara för att vi råkar ha ett annat arbetsverktyg än våra kollegor. De patienterna remitteras vidare eller sorteras inte in i vårt system överhuvudtaget utan rekommenderas direkt att söka en annan vårdnivå.

Finns inte risken att man lockar patienter att söka vård helt i onödan hos er?

– Vi vill givetvis inte hamna i en situation där vi skapar en sjukvård som inte hade funnits annars. Men det vi vet i dag är att i den grupp patienter som söker akutsjukvård så finns redan de här patienterna som egentligen inte alls behöver söka den vårdnivån. De kanske inte kommer till på sin vårdcentral eller kanske inte sökte alls i ett tidigt skede. Tyvärr kan de då ha blivit betydligt sjukare och hamnat i ett mer avancerat vårdbehov när de väl söker. Kan vi bidra med att plocka bort några av de här patienterna så borde de rimligen innebära att vården blir betydligt bättre för de patienter som är kvar.