”Den bästa vägen är via kunskapsprovet”

Om hon skulle få ge andra läkare med legitimation utanför EU/EES några goda råd är det första att lära sig svenska ordentligt.

– Jag upplever att många har felställda förväntningar och förbereder sig inför nationella kunskapsprovet genom att i huvudsak läsa engelsk facklitteratur. Men då kan det bli svårt att klara provet som är väldigt krävande. Du ska klara cirka 185 frågor på sju timmar och därutöver även hinna läsa och tolka en lång vetenskaplig text på engelska med frågor på svenska. Det klarar du inte om du inte behärskar svenska språket, säger Nune Movsisyan.

Hon är 33 år och har specialistutbildning i kirurgi och endoskopi, utbildad både i Belarus och Armenien. Innan hon flyttade till Sverige arbetade hon på Erebuni Medical Center i Jerevan i Armenien.

– Jag bodde mer eller mindre på sjukhuset och hade 15 jourpass i månaden. Som läkare har du inte fast lön utan får betalt utifrån hur många patienter du behandlar. Efter att patienten betalat i kassan får du behålla cirka 30 procent. Det är enormt stora skillnader mellan sjukvården i Armenien och Sverige. Här är så ordnat och strukturerat. Jag har hjälpsamma och stöttande kollegor och behöver inte fatta alla beslut själv.

I april 2021 flyttade hon av privata skäl till Sverige. Tre år senare fick hon svensk läkarlegitimation och har sedan dess arbetat i Västerås på endoskopienheten och på magtarmmottagningen.
Vägen fram till legitimation gick via Komvuxskolan i Huddinge där hon pluggade i 15 månader för att för att lära sig svenska och uppfylla Socialstyrelsens språkkrav för svensk legitimation.

– Jag trodde först att den snabbaste vägen till legitimation var via KUL, kompletterande utbildning för läkare. Men det är en lång väntan för AT-platser och konkurrensen är hård. Nu skulle jag säga att den bästa vägen är via kunskapsprovet, förutsatt att du behärskar svenska språket.

På Komvuxskolan i Huddinge fick Nune två kvinnliga vänner. Tillsammans bestämde de sig för att alltid prata svenska, även om det var svårt i början.

– Jag var väldigt fokuserad och målinriktad, språket är navet i så mycket.

Parallellt med att Nune läste svenska C1 pluggade hon för kunskapsprovet.

– Jag håller med om den kritik som finns mot provet vad gäller den prekliniska delen som är överdrivet detaljerad, särskilt om du är kliniskt verksam som läkare. Det har ju i regel gått många år efter examen sedan du läste prekliniska ämnen som histologi och molekylärbiologi.

Efter avklarat och godkänt teoretiskt kunskapsprov var det dags för nästa del, sex månaders praktisk tjänstgöring. Nune skickade hundratals mejl till olika kliniker och fick till slut ett erbjudande från Ersta sjukhus.

– Till en början var det svårt då jag inte riktigt var van vid vardagliga uttryck och begrepp och att kommunicera med patienter. Nu är upplägget i kunskapsprovet ändrat och det krävs numera att man gör det praktiska provet före praktisk tjänstgöring, vilket jag tycker är bättre och mer patientsäkert.

I april förra året fick hon sin svenska läkarlegitimation och drygt ett halvår senare påbörjade hon sin bastjänstgöring i Västerås. I november i år är hon klar och ska sedan bestämma var hon ska göra sin ST. Hon har fått flera lockande erbjudanden.

– Jag trivs väldigt bra och gillar verkligen arbetsvillkoren och miljön. Jag har också bestämt mig för att byta specialitet från kirurgi till gastroenterologi. Och på sikt hoppas jag att jag får permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Vägen från ankomst till Sverige och till svensk legitimation tog tre år. Det är fullt möjligt att klara processen om man från början får stöttning och råd om hur man bäst ska gå till väga utifrån enskilda förutsättningar.

– Här kan Sverige bli bättre och snabbare fånga upp utländska läkare och guida dem rätt i systemet.

Förutom att lära sig språket ordentligt, är det viktigt att öva ordentligt inför det teoretiska provet, menar Nune.

– Öva på gamla prov. Du finner dem på digitala kunskapskällor som Internetmedicin, Doctors in Sweden eller Hypocampus, men välj en källa, annars blir du bara förvirrad. Det behöver inte vara hopplöst. Om jag kunde klara det, som inte kunde ett ord svenska för fyra år sedan, är jag säker på att även andra kan fixa det, säger Nune Movsisyan.