Reportage

Deltagare i unikt ST-program ska möta framtidens olika utmaningar med ny teknik

En ny ST-utbildning i innovation och teknik, som tar fasta på de problem som läkarna identifierar i sin vardag på klinikerna, startade för en tid sedan på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Det är den första innovationsutbildningen för läkare i landet. Nu är deltagarna i gång på allvar och har börjat planera sina innovationsprojekt som ska hjälpa sjukvården att möta framtidens olika utmaningar.

Det finns risker när initiativ och idéer till innovationer kommer utifrån, från entreprenörer eller konsulter som har lite med den dagliga verksamheten som ska förbättras att göra. Det gäller oavsett bransch, inklusive sjukvården.

De nio läkarna som sedan i november går den nya ST-utbildningen i innovation och teknik på Sahlgrenska universitetssjukhuset, en satsning som ligger sjukhusledningen varmt om hjärtat, ska under programmets gång arbeta precis tvärtom. De ska utgå ifrån sin vardag och försöka lösa problemen som omger dem.

– Det är helt unikt för utbildningen. På de ställen där det finns liknande projekt, till exempel i Köpenhamn och Stockholm, kommer innovatörerna in som externa parter, säger Martin Holmudden, projektledare och ST-läkare i anestesi och intensivvård.

– Ofta får ju läkare en tekniklösning i knäet och direktiv om att man ska implementera den efter bästa förmåga, men här tar vi i stället fasta på läkarnas medicinska kompetens. Det är ju läkarna som känner verksamheterna bäst.

Det faktum att det handlar om en ST-utbildning gör upplägget unikt på ett annat sätt: Den innovationsintresserade läkaren får här möjlighet att på schemalagd tid ägna sig åt att utveckla nya idéer, i stället för att exempelvis göra det på sin fritid.

– Många läkare som vill jobba med innovationer vill även fortsätta att arbeta som läkare, och det är en möjlighet som vi ger dem. Kombinationen ger en särskild trovärdighet till projekten, säger Peter Kelly, kursansvarig och ST-läkare i akutsjukvård.

– Samtidigt är det av stor vikt att alla står bakom detta, från ledningen till klinikerna, hela vägen ner till golvet. Det finns en stor samstämmighet kring behovet av innovationer, och vi tror verkligen på det här konceptet.

Vi vill ju hitta lösningar som hjälper både läkare och patienter. Peter Kelly, kursansvarig

Peter Kelly och Martin Holmudden betonar att utbildningen inte primärt har ett teknikorienterat perspektiv, utan snarare ett professions- och patientperspektiv. Tekniken är medlen, inte målet.

– Vi vill ju hitta lösningar som hjälper både läkare och patienter. Sedan är det viktigt att komma ihåg att teknik är det viktigaste verktyg som vi läkare har. Ibland kan jag tycka att många läkare har en skev bild av vad som är våra viktigaste verktyg. Det är få av oss som ser sig som personer som främst arbetar i tekniska sammanhang, säger Peter Kelly och fortsätter:

Peter Kelly, kursansvarig och ST-läkare i akutsjukvård. Foto: Thomas Johansson

– Vi identifierar oss med vår medicinska kunskap och våra färdigheter – och de är våra viktigaste tillgångar. Men om man följer en läkare en hel dag säger all statistik att det mesta man gör sker framför en dator eller någon form av maskin. Och då är det av stor vikt att de verktygen är anpassade för oss läkare med målet att vi ska kunna bedriva en så god vård som möjligt.

Innovation och teknik-ST, vars budget ligger kring cirka en miljon kronor årligen med en årskurs inräknat, pågår under två år och drivs på 20 procent. Utbildningen är öppen för alla ST-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, och målsättningen är att deltagarna vid sidan av att få kunskap om teknik och innovationsprocesser ska ges redskap att i framtiden kunna utveckla och driva egna innovationsprojekt på sjukhuset. Utöver det ska de också få en teoretisk grund i etiska frågor och juridiska spörsmål. Tanken är att deltagarna med tiden ska bli universitetssjukhusets egna innovationsläkare – en spetskompetens som kan vara drivande i teknikutvecklingen.

Under utbildningen får deltagarna kontakt med människor som tidigare har gjort olika former av innovationsresor, såväl på Sahlgrenska som i andra miljöer. Exempelvis har sjukhuset ett nära samarbete med Chalmers och dess styrkeområde Hälsa och teknik, som samlar spetskompetens över högskolans institutioner för att bidra till ”hållbara lösningar av de stora hälsorelaterade samhällsutmaningarna”, som det heter på lärosätets hemsida.

Vi har våra olika kompetenser och kan bidra på olika sätt. Det centrala är att vi tar del av varandras kunskaper. Martin Holmudden, projektledare

– Samarbete är grunden för allt utvecklingsarbete. Ingen människa är en ö. Allt vi gör sker i ett sammanhang, vilket tillsammans med det starka stödet från ledningen är en av de starkaste framgångsfaktorerna, säger Martin Holmudden.

– Även om det är ett starkt fokus på innovation och teknik ska deltagarna inte bli ingenjörer, och ingenjörerna som vi samarbetar med ska ju inte bli läkare. Vi har våra olika kompetenser och kan bidra på olika sätt. Det centrala är att vi tar del av varandras kunskaper.

Deltagarna får träna sina färdigheter praktiskt både enskilt i klinisk miljö och i grupp. Varje deltagare ska under utbildningen utveckla ett eget projekt, och de är fria att forma sina egna projektgrupper. I nuläget är det fortfarande tidigt i processen, men det saknas inte direkt idéer.

Intrycket av ST-utbildningen är odelat positivt. Det säger Sara Hansson, ST-läkare i anestesi och intensivvård. Foto: Thomas Johansson

Sara Hansson, ST-läkare i anestesi och intensivvård på anestesikliniken i Mölndal, har som en del av programmet börjat titta på förloppet från att en patient får operationsbesked till genomfört ingrepp. Vad är det som funkar? Vad funkar inte?

– Det är intressant att se hur vi kommunicerar med patienterna. Vi använder ju mycket papper som skickas fram och tillbaka, men det kanske går att effektivisera våra kommunikationsvägar? Kan man göra det på något mer patientsäkert sätt? Om det sedan slutar i ett projekt vet jag inte ännu, men jag tycker att det är intressant.

Jag vill vända frustration till något konstruktivt. Sara Hansson, ST-läkare i anestesi och intensivvård

Sara Hansson säger att intrycket av utbildningen än så länge är odelat positivt. Kollegorna är engagerade och lyhörda, kursledningen likaså. Samtalsklimatet är öppet och välkomnande, både vad gäller innovationsidéer och programmets innehåll.

– Det har varit kul att komma in i den här miljön. Det känns verkligen som att mycket är möjligt, säger hon.

Vad var det främsta skälet till att du sökte till utbildningen?

– Jag vill vända frustration till något konstruktivt. Jag vill lära mig mer och bli bättre på att se vilka möjligheter som olika tekniska lösningar erbjuder. Det är svårt att ge bra exempel på rak arm, men jag stöter på små saker hela tiden i min arbetsmiljö som borde förbättras. I stället för att sucka och klaga vill jag försöka att göra något åt det.

Peter Kelly, kursansvarig, Sara Hansson, deltagare, och Martin Holmudden, projektansvarig, ser stor potential i den unika utbildningen. Foto: Thomas Johansson

Totalt sökte ungefär femton personer förra året till utbildningen, och nio personer blev antagna. Det handlar inte, vilket kanske ligger nära att tro, främst om personer med olika former av tekniska bakgrunder. I stället var nyfikenhet, nyskapande och förändringsbenägenhet ledord under antagningsprocessen, med nyfikenhet som högsta prioritet.

Nu pågår arbetet med att göra utbildningen till ett stående program i framtiden. I dagsläget finns inga formella beslut för en fortsättning tagna, men signalerna går inte att misstolka. Planen är att sex till tio platser ska tillsättas varje år framöver.

Vi måste även skapa nytta för pengarna, och då behöver vi teknik. Martin Holmudden, projektledare

– Vi utbildar en ny typ av läkare som är med och skapar en framtid med nya lösningar. Det är helt avgörande. På samma gång är det viktigt att innovationsläkarna framöver har ett sammanhang med andra innovationsläkare att ingå i, och vi skapar ett sådant sammanhang. Men om det ska bli en dynamisk miljö måste det komma nya kullar. Vi räknar med att det blir så, säger Peter Kelly.

Martin Holmudden instämmer:

– För att sjukvården ska kunna finnas tillgänglig för alla patienter, i en tid när antalet äldre bli fler och antalet nyfödda blir färre, räcker det inte med att lägga mer pengar på vården, även om det givetvis är oerhört viktigt. Vi måste även skapa nytta för pengarna, och då behöver vi teknik som hjälper medarbetarna att jobba på nya sätt.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera