Nyhetsarkiv

Delade meningar om vårdupprop

Vårdmanifestationen ”Slut på rean – En annan vård är möjlig” har väckt stort intresse och i dagsläget ser det ut som att manifestationen kommer att hållas i ett 20-tal städer. Sjukhusläkarna står bakom den allmänna beskrivningen av läget men ser lite andra lösningar på problemen än de som formulerats i uppropet.

Att det är bra att det skapas debatt kring vården genom manifestationen är de flesta eniga om. Sjukhusläkarnas första vice ordförande Bengt von Zur-Mühlen, hade dock helst velat vara med och formulera det upprop som skrivits inför manifestationen för att känna sig bekväm med att Sjukhusläkarna skriver under som stödförening.

Bengt von Zur-Mühlen.

– Om man inte har möjlighet att påverka innehållet i texten, blir det svårt att stå bakom varje del i en text som är detaljerad. Vi står ju bakom den allmänna beskrivningen av läget. Framför allt stöttar vi ju det som kretsar kring vårdplatsbristen.

– Men samtidigt upplever inte jag att hela sjukvården är i en svår kris. Det finns ju potential till förbättringsarbeten. Jag kan tycka att man kunde lagt till att man investerat mycket i byggnader och hus, snarare än i processer och flöden, säger han.

Att det pågår en personalflykt kan också ha andra orsaker än de som nämns i uppropet.

–  Sjuksköterskeflykten från sjukhusen är ju inte enbart driven av dålig arbetsmiljö. Det är ju också så att arbetsmarknaden förändras med tiden och att sjukvårdens arbetsgivare med sitt oligopol är ovana vid att behöva erbjuda konkurrenskraftig lön, villkor, arbetstider och utvecklingsmöjligheter. Ekonomer, ingenjörer och andra yrkesgrupper har hoppat mellan arbetsgivare sedan länge.

Vad som ska göras med resurserna är också lika viktigt som att få mer resurser, menar Bengt von Zur-Mühlen.

– Vi förespråkar också mer resurser till sjukvården, men de måste användas rätt. Vi ser inte heller att hyrsköterskor och hyrläkare är av ondo. De är ju ofta kvalificerad personal som löser tillfälliga bemanningsproblem. Men på de platser där det alltid behövs inhyrd personal, där borde man titta på orsakerna.

Maria Thorén Örnberg.

Maria Thorén Örnberg, styrelsemedlem i Sjukhusläkarna och överläkare i kirurgi och ortopedi vid Lyckselse lasarett är något skeptisk till beskrivningarna i uppropet.

– Jag tror att det är bra att man lyfter frågan om hur vården kan förbättras. Men jag känner mig obekväm med skrivelsen. Man skulle ju aldrig tveka att skriva under om det vore sakligare skrivet och inte spelade på känslor, säger hon.

Hon känner inte helt igen sig i larmen om vårdkris.

– Jag upplever ändå att på vårt lilla sjukhus i Lycksele så samarbetar både arbetsgivaren och vi på golvet för att det ska gå ihop. Sedan finns mer att önska från arbetsgivaren, både gällande vårdplatser och mindre tröghet i löneförhandlingar.

Men det finns även saker som hon kan hålla med om.

–  Vi ställer oss bakom kärnfrågorna angående vårdplatsbristen där patienter slussas runt mellan olika platser och enheter och den fragmenterade vården där patienter lätt kommer i kläm och ingen har huvudansvaret för utredningar, utlämnande av provsvar et cetera. Man ska vara medveten om att Sverige har en av världens bästa sjukvård i enskilda delar, däremot är vi dåliga på att koppla ihop det till en enhetlig kedja för patienten.

Lars Rocksén.

Förra veckan publicerades uppropet för manifestationen i Svenska Dagbladet, undertecknat av representanter från olika yrkesgrupper i sjukvården. Lars Rocksén, vice ordförande i Ångermanlands läkarförening, var en av de läkare som skrivit under. För honom var det självklart att delta.

– Egentligen så är det ganska enkelt. Det handlar om att vården är i kris. Det ser man ju i media och det finns beskrivet i rapporter, men vi upplever det också på golvet. Det är överbeläggningar på alla sjukhus, transporter mellan sjukhus på grund av överbeläggningsskäl. Det vi sysslar med nattetid är ofta att leta platser, snarare än att ta hand om patienter. Sköterskorna går på knäna och läkare säger upp sig och blir stafettläkare. Vi har en vårdorganisation som inte fungerar, varken för patienter eller personal, vi måste kunna bättre.

Vad är det som är problemet, upplever du?

– Styrsystemen är väl en del i problemet, ett annat att vi organiserat vården på det sättet att ingen har helhetssynen. Läkarförbundet går ju ut och säger att det ska finnas en ansvarig läkare, någon som tar helhetsansvaret, men med det ansvaret måste ju också ett mandat finnas. Det måste finnas ekonomi bakom.

Han tycker att det viktiga i sammanhanget är att sätta vården på agendan.

– Jag tycker att grundansatsen är helt rätt. Vården är en dysfunktionell organisation. Vi kan inte ha en vård där personalen sjukskrivs till 5-8 procent. Personalen går sönder och så kan vi inte ha det. Men när vi diskuterar lösningar behöver vi bena ut individuella problem och hitta lösningar för både patienter och personal. De tre sjuksköterskor som dragit igång det här kommer med kloka förslag, även om det finns andra kloka förslag också. Det viktiga är att vi skapar debatt och att vi pratar om de här sakerna. Som det är nu kommer vårdpersonal hellre ta skada själva än att sluta jobba för patienten.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera