FÖRENADE ANSTÄLLNINGAR – KAROLINSKA INSITUTET

Decentralisering ställer högre krav på planering av förenade anställningar

På Karolinska Universitetssjukhuset har mycket hänt det senaste decenniet. Bara bygget av Nya Karolinska är förstås en gigantisk förändring. I grunden betyder regionens omorganisation av sjukvården att patienterna ska spridas ut i vården på fler ställen, både geografiskt i regionen och bland privata aktörer. Det har i sig påverkat Karolinska Institutets hantering av förenade tjänster så att de också måste placeras ut på fler vårdenheter.

Artikeln ingår i temat Förenade anställningar

– Där vi har studenter och bedriver forskning behöver vi ha förenade tjänster, säger Annika Östman Wernerson, vicerektor för utbildning vid Karolinska Institutet, som själv har en förenad tjänst som professor i njur- och transplantationsvetenskap vid institutionen CLINTEC och överläkare i patologi vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Förändringen med fler vårdverksamheter involverade i forskning och utbildning har gjort att det ställs större krav på planeringen av förenade tjänster, menar hon. Idag har Karolinska Institutet och region Stockholm 73 universitetssjukvårdsenheter, USV-enheter, där utbildning och forskning bedrivs. Drygt hälften av dem är på Karolinska Universitetssjukhuset, de övriga finns på andra ställen, som Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, St Eriks ögonsjukhus och inom psykiatri och primärvård.

– Om man sprider ut vården blir det svårare att bestämma var vi ska ha våra förenade tjänster som kan ansvara för examination av studenter och att leda forskning. Det måste finnas en viss kritisk massa av patienter och medarbetare, är det alltför små enheter blir det skört, säger hon.

Samtidigt behöver man ha en bra balans i ämneskompetens för att kunna examinera läkarstudenter ute i vården.

– Vi har en dialog med regionen om att säkerställa rätt kompetens. Det är otroligt viktigt att vi samverkar. Vi ska säkra att vi kan examinera studenter och bedriva klinisk forskning. Vården ska erbjuda en god utbildningsmiljö för den verksamhetsförlagda utbildningen och ansvara för specialiseringstjänstgöring för läkare. Det delade ansvaret medför vissa problem, men vi arbetar tillsammans för att hitta lösningar, till exempel att samverka kring handledarutbildning och färdighetsträningsmiljöer för studenter och vårdpersonal.

Den största risk hon ser är en minskad akademisering av utbildningen. Om de förenade tjänsterna, som har ett utbildningsuppdrag, blir för få och för utspridda kan den akademiska kopplingen till sjukvården bli för utspädd. Att det per automatik behövs fler förenade tjänster just nu vill hon inte säga – det är också en kostnadsfråga – men de måste värnas:

– Vi måste se till att vi har de här tjänsterna där de behövs, och vi måste ha en bra planering för detta, säger Annika Östman Wernerson.

Hon tror att den här utvecklingen finns på fler håll i landet, men syns tydligast i Stockholm eftersom utvecklingen med privatisering och decentralisering varit ”rätt dramatisk”, det har både gått långt och fort här.

Den nya 6-åriga läkarutbildningen skärper dessutom läget ytterligare. När de nya läkarna får sin legitimation samtidigt som sin examen måste KI vara helt säkra på att de har den kompetens som krävs.

– Då måste vi ha personal nog för att kunna examinera ute i vårdmiljön.

Därför måste de öka antalet lektorer, menar hon.

– Det är viktigt att kliniskt verksamma läkare kommer in på den här karriärvägen där man kan kombinera forskning, utbildning och kliniskt arbete.

Men det är inte helt lätt att inspirera till en karriär som kräver mycket hårt jobb.

– Det gäller att individer vill forska, vara lärare och jobba kliniskt. Det är rätt tufft att balansera, men otroligt givande.

Att öka antalet förenade lektorat är också viktigt för återväxten av professorer med förenade anställning för läkarutbildningens skull. Karolinska Institutet har god nytta av överläkare som är adjungerade lektorer och professorer i det vardagliga arbetet.

– Men för att kunna examinera, som är ett myndighetsuppdrag, måste man ha en tydlig akademisk tillhörighet, säger Annika Östman Wernerson.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera