Trots SKR:s myndighetsliknande och skatte­finansierade verksamhet har varken allmänheten eller media tillgång till protokoll, fakturor, styrdokument eller andra viktiga uppgifter för att genomlysa organisationen. Det är oförenligt med demokratin. SKR bör frivilligt underkasta sig offentlighetsprincipen, i annat fall bör det ske genom lagstiftning. Det skriver Fia Ewald, Elza Dunkels, Henrik Pallin och Christian Dahlström i en debattartikel.

• 22 februari 2021
• 0
• Detta är en debattartikel – innehållet speglar skribentens åsikter, inte Sjukhusläkarens.

Rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar, offentlighetsprincipen, har funnits i Sverige i över 250 år. Principen är en av de delarna av vår demokrati som de flesta tar för givet.

Det finns dock en stor aktör som finansieras av skattebetalarna men som ändå inte omfattas av offentlighetsprincipen. Sveriges kommuner och regioner, SKR, omsätter miljardbelopp varje år i form av förbundsavgifter från kommuner och regioner, samt olika former av statsbidrag. Exakt hur mycket skattemedel SKR får varje år är svårt att säga, inte ens Riksrevisionen lyckades 2017 klarlägga hur stora de totala medlen som staten överför till SKR är.

SKR ligger bakom ett stort antal utredningar­­ som blir praxis i landets kommuner. Bland SKR:s uppgifter återfinns att ge rekommendationer kring ersättningsnivåer för familjehemsvård och kontaktfamiljer, som sedan följs av kommunerna, vilket innebär att beslut och inriktning får konsekvenser för samhällets mest utsatta.

Det är även SKR som genom Inera äger och driver 1177 – en fundamental funktion i vårt sjukvårdssystem. Dessa centrala delar av Sveriges offentliga verksamhet är alltså skyddade från granskning. Varken media eller enskilda har rätt att ta del av hur processerna gått till, vilka som deltar eller vad som ligger till grund för beslut.

Centrala delar av Sveriges offentliga verksamhet är alltså skyddade från granskning.

Under pandemin har det blivit extra tydligt att SKR i allt väsentligt är en myndighet. När regeringen tar fram det nationella vaccinationsprogrammet är det SKR man förhandlar med. SKR:s Marie Morell höll tillsammans med Lena Hallengren en pressträff och berättade om strategin som ska ta oss ur pandemin.

Trots denna myndighetsliknande verksamhet har varken allmänheten eller media tillgång till protokoll, fakturor, styrdokument eller andra viktiga uppgifter för att genomlysa organisationen.

SKR beskriver sig själva som en politiskt styrd organisation vars styrelse består av förtroendevalda från kommuner och regioner. ”Vi är en ideell organisation utan myndighetsutövning och därför gäller inte offentlighetsprincipen”, har Staffan Isling, vd på SKR, anfört som försvar när deras ställning ifrågasatts.

Det vore lätt att göra sig lustig över att han så blygsamt beskriver SKR som en ideell organisation utan makt, trots att man i själva verket har en central position i Sveriges offentliga verksamhet. I praktiken har det inom svensk förvaltning skapats en mellannivå som är helt oreglerad i lagstiftningen. SKR har blivit alltmer överordnad de ingående regionerna och kommunerna vilket innebär styrning av offentliga prioriteringar och investeringar utan möjlighet till ansvarsutkrävande.

En lobbyorganisation för regionernas och kommunernas arbetsgivarintressen som förhandlar direkt med regeringen istället för att, som förvaltningslagen är uppbyggd, gå via myndigheter som sammanväger intressen.

En aktör som representerar kommuner och landsting bör ha medborgaren i fokus och bör inte tillåtas sätta organisationen som sådan i första rummet.

Vi ser det som oförenligt med en demokratisk rättsordning att en organisation som har så stort inflytande i det offentliga inte omfattas av offentlighetsprincipen. En aktör som representerar kommuner och landsting bör ha medborgaren i fokus och bör inte tillåtas sätta organisationen som sådan i första rummet.

Vi ser två tänkbara lösningar på problemet. Att lagtexten ändras, som Fia Ewald tidigare föreslagit i Dagens samhälle, eller att SKR frivilligt underkastar sig offentlighetsprincipen och inför ett offentligt diarium och transparens i sina beslutsprocesser.