”Varför har inte tilltänkta chefer på NKS protesterat?”
I Sjukhusläkaren nr 3/2016 och Sjukhusläkaren på nätet finns flera artiklar med synpunkter på den aktuella rekryteringen av chefer på Nya Karolinska sjukhuset (NKS). Rubrikerna var bl.a. ”Vänliga chefer gallras bort på Nya Karolinska” och ”NKS rekrytering går emot all forskning”.
Det hela handlar om att man ska tillsätta nya chefer på NKS och även att nuvarande chefer måste söka om sina tjänster. Ledningen önskar att viktiga positiva personliga egenskaper för cheferna är intelligens medan vänlighet/social stil anses vara mindre bra egenskaper.
HR-chefen Anna Annerberg på NKS är ansvarig för rekryteringen. För att finna personer med dessa egenskaper har hon bekräftat att man använder sig av ett kombinerat personlighets- och intelligenstest vid tillsättningen av chefsbefattningarna.
För detta har man anlitat ett företag, Assessio AB, vars affärsidé är att utveckla egna testverktyg. Två av medarbetarna, Sofia Sjöberg och Anders Sjöberg har utvecklat testerna ”MAP” och ”Matrigma”, tester som nu ska användas vid chefsrekryteringen på NKS.
För tydlighetens skull vill jag här framföra att jag själv har medverkat vid utvecklingen av ett personlighetstest ”Swedish universities Scales of Personality (SSP)”. Mitt inlägg här handlar dock inte om det ena eller andra testbatteriet är bättre eller sämre.
I artikeln i Sjukhusläkaren 3/2016 nämns att flera kollegor har reagerat på att sjukhuset köper in dessa test samt att man kallar detta evidensbaserat. Någon vetenskaplig publikation/referens i den vetenskapliga databasen PubMed avseende dessa tester har inte heller jag kunnat finna trots idogt letande.
Företaget Alessio har nyligen köpt upp Psykologiförlaget. De skriver på sin hemsida att utvecklingen av testerna MAP och Matrigma har gått i expressfart. Sofia Sjöberg skriver på företagets hemsida:
– När jag ser tillbaka är det ganska otroligt att vi lyckades utveckla så många verktyg av så hög kvalitet med så gedigen dokumentation på så kort tid….Men alla som jobbade med det här var extremt skickliga specialister på just sitt område, det var därför det gick.
Dagens forskning och resultaten har lyckligtvis blivit alltmer öppna och tillgängliga för allt flera. Tyvärr verkar det inte gälla vissa psykologiska testmetoder som fortfarande omges av hemlighetsmakeri. Problemet med de testmetoder som NKS har köpt in är inte i första hand om dessa metoder är bra eller dåliga utan om att de inte är publicerade i internationell vetenskaplig press. Dokumentation finns, men tyvärr endast i form av eleganta manualer vilka ägs av företaget Assessio.
Vad som är förvånande är att ingen av de tilltänkta cheferna på NKS har protesterat.
Var är civilkuraget?
Jürgen Linder
Docent, överläkare, KI
Visst har det protesterats, men som sagt utan någon som helst effekt. Även läkarfacket har protesterat, men inte ens det har hjälpt. Problemet är ju nämligen att man inom Landstinget (till skillnad från staten/KI) inte behöver gå på meriter när man tillsätter tjänster. Man behöver inte heller motivera varför man har valt en viss person före någon annan. Och genusperspektivet är sådant att man undrar om han har blivit transporterad till medeltiden!
Dessa personlighetstester för att välja ut chefer är närmast att betrakta som ett geschäft.
Det är nog svårt att skilja ut grava personlighetsstörningar från det normala, och att därefter försöka hitta smärre avvikelser bland normalbegåvade ( vilket man med stor sannolikhet är om man klarat en längre universitetsutbildning) är som att försöka skumma grädde från minimjölk. Att ha hög IQ är alltid bra, men att tro att empati är något man bör undvika hos chefer är feltänkt från början till slut; det är snarare en fördel.
Ett problem är väl att många psykologer inser att de tjänar betydligt mer på att ”skumma minimjölk” än att jobba som psykologer…
Har under mina år som psykiater träffat många med både grava personlighetsstörningar, samt flera med hög IQ, betydligt smartare än undertecknad, men som ändå inte kunnat hantera ett vanligt ”Svenssonliv”.
Det finns mycket att säga om ffa personlighetstest, men där det inte är mycket som slår en ordentlig kontroll av de sökandes bakgrund, där man bör följa upp tidigare medarbetare och inte minst tidigare underställda, för att kunna göra sig en dräglig uppfattning av deras ”chefsskap”.
Vi människor har nämligen en hög sannolikhet för att upprepa tidigare beteenden, oavsett begåvningsnivå!
Det är inte korrekt att tilltänkta chefer inte har protesterat, det har bara inte haft någon som helst effekt – föga överraskande.
Svar på rubriken: Tilltänkta chefer har inte protesterat då de är okunniga om instrumentens brister. Det var nämligen en del av testet, att kartlägga vederbörandes kunskaper om rekryteringsprocesser och ingående instrument. Att ingen av de som blev utgallrade klagat kan bero på att deras färdigheter i hur man klagar är undermåliga vilket medförde att de misslyckades på den del av testet som kartlägger individens förmåga att klaga. Kvar för chefsposition torde därför okunniga klagande individer återstå…
Det är väsentligt att vara snäll mot medarbetare menhård mot överhten.
Jepp. Spot on.