• 10 december 2014
• 1
• Detta är en debattartikel – innehållet speglar skribentens åsikter, inte Sjukhusläkarens.

Så är inte alls fallet, utan vi har använt oss av offentlig svensk och även internationell OECD-statistik.
Den visar att svenska läkare tar emot minst antal patienter i hela världen, 862 per år. Per arbetsdag blir det i snitt 3,8 (räknat på 225 arbetsdagar för ett år) och då är såväl sjukhusläkare som primärvårdsläkare inräknade och oavsett om man arbetar offentligt eller privat. Internationellt ligger snittet oftast mellan 2 000 och 3 000 per år.

Helene Thornblad ifrågasätter inte det låga antalet patientbesök totalt sett utan ägnar sig åt en helt vilseledande beräkning av hur läkare fördelas mellan sjukhus och vårdcentraler. Syftet tycks vara att snygga till statistiken för sjukhusläkares del på bekostnad av primärvårdsläkares.

Helene Thornblad hävdar då att antal offentligt anställda sjukhusläkare inte är 23 000­­, utan bara drygt 13 000, vilket skulle innebära att en sjukhusläkare tar emot 3,3 patienter per dag i stället för 1,9. Då utgår hon emellertid enbart från de specialistutbildade sjukhusläkarna. Naturligtvis­ måste ej färdigutbildade specialister också räknas in.
Det finns visserligen en statistisk svårighet avseende hur ej specialistutbildade läkare fördelas mellan sjukhus och vårdcentraler. Men den osäkerheten i statistiken har ytterst marginell påverkan.

Det totala antalet offentliganställda läkare uppgår till 26 063 (16 251 specialistutbildade + 9 812 ej specialistutbildade landstings/region- anställda år 2012 enligt SKL) omräknat till helårs­arbetande.
I gruppen ej specialistutbildade ingår AT-läkare. Från denna siffra har vi sedan dragit de offentliganställda primärvårdsläkarna såsom de beräknats i Läkarförbundets rapport, som bygger på en enkät till vårdcentraler från 2013.
I denna räknas endast specialistutbildade in och de uppgår då totalt till 4 784 helårsarbetande. Eftersom 36 procent anges jobba privat så återstår 3 062 helårs­arbetande läkare i primärvården.
Siffran 23 000 sjukhusläkare har vi därmed fått genom att minska de
26 063 med dessa 3 062 specialistutbildade primärvårdsläkare.
Därutöver finns enligt enkäten ”Primärvårdens bemanning” 1 382 offentligt anställda, ej specialistutbildade läkare som arbetar i primärvården. Dessa är dock inte heltider utan personer som ofta arbetar deltid på en vårdcentral.

En rimlig uppskattning kan vara att det rör sig om 700 – 1 000 heltidstjänster som då kan finnas på vårdcentraler i stället för sjukhus. Denna justering skulle öka antalet patientbesök per sjukhusläkare från 1,9 per dag till knappt 2. Eftersom det har så liten betydelse för våra slutsatser, och omräkningen till heltid är osäker valde vi att bortse från detta i vår bok.

Thornblad menar även att sjukhusläkare gör så mycket annat än tar emot patienter på mottagning som inte redovisas som patient­kontakter eller patientrelaterat arbete i vår bok.
Så är det förstås – men i den rätt färska tidsanvändningsstudie från Sahlgrenska som återges i boken är även detta arbete inräknat – och den visar då att endast 28 procent av sjukhusläkares tid ägnas direkt patientarbete, bland annat består en rätt stor del av arbetet av administration och trilskande datasystem. I andra länder är även den tiden avsevärt högre.

Läkarna känner sig uppenbarligen anklagade av vår bok för att vara lata, istället för att se att de är ett ineffektivt systems fångar. Det är beklagligt att Sjukhusläkaren ägnar sig åt en oseriös statistikdiskussion i stället för att intressera sig för den förbättringspotential som många sjukhusläkare vittnar om.

Monica Renstig och Stefan Fölster