Debatt

Vad har hänt sedan 2005 och vad bör göras?

Hemsnickrade sanningar som att chefskap inte var lämpligt att kombinera med patientarbete, eller att läkare inte passade som chefer på grund av bristande förmåga till helhetssyn bredde oemotsagt ut sig, till förfång för läkares chefskap och självkänsla.

Vad har då hänt sedan 2005 och vad behöver göras?

1. Ledarskapet i sjukvården kan bli bättre


Diskussionen om ledarskapet i sjukvården fortsätter men idag talas det oförblommerat om läkares viktiga roll som chefer i medicinsk verksamhet.

I Läkarförbundets färska utredning Chef i vården anser 80 procent av läkarna med erfarenhet av chefskap att just läkare har särskilt goda förutsättningar att leda sjukvård.

Det är utmärkt, men den svenska sjukvården styrs främst av landstingens tjänstemän och SKL vilka har ökat sitt inflytande på sjukhusens styrning i och med sammanslagningarna. Vi läkare vågar knappt tänka tanken ”Doctor driven, doctor led” vilket de finaste sjukhusen i USA gärna marknadsför sig med.

Svensk sjukvård präglas idag av ett stort yttre omvandlingstryck. Politiker tjusas av att en mängd vårdvalsreformer, utan tillräcklig planering, pressats fram och att stora sjukhus fusionerats till kolosser. Förvisso måste sjukvården anpassas för att kunna erbjuda medicinskt god kvalitet över landet men man kan ifrågasätta rimligheten i att det lilla landet Sverige har tre av de fem största sjukhusen i Europa, räknat i antal anställda.

Dessa sammanslagna sjukhus indelas gärna i divisioner där cheferna får så stora ansvarsområden att de behöver flera led av underchefer för att få kärnverksamheten att fungera. Vitsen med detta sätt att organisera sjukvård är att omfattande förändringar lättare kan effektueras.

”Detta är en av de snabbaste fusionerna av den här storleken någonsin i Sverige vilket är bra för patienterna.” hävdar sjukhuschefen för SUS (Skånes Universitetssjukhus) Bent Christensen i DM 41/10. Vi är många som inte håller med honom.

Påbud som dikterats från översta lagren i sjukvårdshierarkin blir ofta svåra att ifrågasätta för medarbetare i verksamheten. Att inte kunna påverka den egna verksamheten och arbetssituationen skapar känslor av maktlöshet och uppgivenhet.

När dessutom de egna cheferna så uppenbart saknar makt att göra annat än att lyda blint, känner många läkare idag ett växande ointresse för chefskap och medarbetarskap. De gör sitt jobb men inte mer och deras visionära tankar kretsar kring familj och fritid snarare är verksamhetens utveckling.

2. Läkare behöver ett bra ledarskap


Läkare behöver en trygg och närvarande chef med intresse och kunskap om verksamhetens krav och möjligheter.

På storsjukhusens stora kliniker där verksamhetscheferna inte har tid och inte mäktar med att axla chefsrollen för läkargruppen har läkarchefer utnämnts. Det kan till nöds fungera förutsatt att ansvaret som delegeras läkarcheferna åtföljs av motsvarande befogenheter. De behöver ett tydligt mandat att ta beslut om såväl arbetsfördelning som fortbildning, ledighetsönskemål och lönevillkor. Får de inte det mandatet blir deras funktion snarare att dämpa återverkningarna än att leda verksamheten och då bör de avsäga sig uppdraget.

3. Läkare behöver stärka sitt kliniska lagledarskap


Vilka är läkarnas uppgifter och vad kan andra sköta i lagarbetet kring patienten?

”Det är aldrig någon sköterska som följer med in till patienten på akutmottagningen. Jag får fixa allt själv” klagar en ung kollega. ”När jag kommer och vill gå rond möts jag av kommentaren: Vi hinner inte nu, kom tillbaks om en halvtimme.” Vad ska jag göra då, när mottagningen startat?” suckar en annan av de yngre läkarna.

Hur har det blivit så här? Kanske för att många läkare har resignerat i vardagskampen om rollen som ledare av de medicinska processerna? Man undviker helst striden om vem som gör vad i teamet genom att göra det som behövs själv.

Kanske också för att yngre läkare frestas att agera undfallande och vara till lags, omedvetna om de långsiktiga nackdelarna med att låta enskilda lagmedlemmar i ”teamet” välja sina egna positioner.

Hur skulle ett fotbollslag bli framgångsrikt om enbart centern med bollen skickades fram medan resten av laget stod och fyllde i rapporter på sidlinjen? Kunskap om meningen och innebörden av lagarbete borde ingå i grundutbildningen av sjuksköterskor och läkare. I den kollegiala diskussionen på arbetsplatsen bör äldre och yngre läkare tillsammans med övriga yrkesgrupper kontinuerligt diskutera ämnet ”Vem gör vad i vården?” Målet med diskussionsarbetet är att arbetsuppgifterna fördelas så att god vårdkvalitet, patientsäkerhet, kostnadseffektivitet och arbetsmiljö säkerställs.

4. Läkares ledarskap bör baseras på erfarenhet


Via vår läkarprofession vet vi att kunskap, kompetens och erfarenhet är det som värderas högst bland patienter och kollegor. Samma kvaliteter är viktiga för ett gott ledarskap.

Läkare med kunskap om sjukvårdens väsentliga parametrar, med insikt i dess komplexitet och med erfarenhet av dess medicinska processer, har stora möjligheter att bli bra chefer i sjukvården.

För att leda sjukvård krävs ett strategiskt ledarskap som dels kan introducera nya rön, men också utmönstra förlegade. Det krävs ett ledarskap som klarar att överblicka effekterna av parallella och korsande vårdprocesser, att identifiera tidstjuvar och flaskhalsar och att granska logistiska skeenden ur patientsäkerhetssynpunkt. Det krävs medicinsk erfarenhet för att kunna ta ställning till vad som måste göras på jourtid och vad som hellre kan vänta.
Det krävs medicinsk sakkunskap för att kunna avgöra vad som är medicinskt indicerat och väga detta mot samhällets kostnader.

5. Det behövs ökat fackligt stöd till chefer


Idag är chefers lönesättning ett fackligt eftersatt område. Vissa chefer ser lokalföreningarnas representanter snarast som en motpart och drar sig för att ta kontakt inför sin egen löneförhandling. Uteblivet stöd och information om aktuella lönenivåer och villkor t.ex. vid upphört förordnande, ökar riskerna för dåliga villkor, vilket sedan avskräcker andra läkare från chefskap.

På vissa ställen har införts övergripande chefsvillkor. På västkusten har arbetsgivaren ensidigt beslutat att cheferna efter avslutat chefsuppdrag ska återgå till en lön motsvarande en nittionde percentilen av en överläkarlön. Helt oaktat uppdragets längd, omfattning och de erfarenheter individen kan dra nytta av i sin fortsatta gärning.

Tillvägagångssättet kan inte bara kritiseras för att det bryter mot kollektivavtalet om individuell lönesättning utan missar helt poängen med att belöna läkare som åtar sig chefskap. Det blir helt uppenbart hur regionen, i strid med sina egna floskler, nedvärderar begreppet chefserfarenhet och den kompetens detta innebär för den egna organisationen.
Bättre fackligt stöd till chefer är en viktig fråga för Läkarförbundet. Huruvida receptet är chefsmärkta förtroendemän i lokalföreningarna, regionala ombudsmän eller annat kan övervägas. Likväl som klinisk erfarenhet och färdighet belönas lönemässigt så behöver erfarenhet av chefskap liksom erfarenhet av fackligt arbete premieras.

6. Läkares ledarskap och chefskap behöver tränas


Läkarens yrkesroll förutsätter ledarskap då kontakten med patienter, sjukvårdpersonal, kollegor och elever baseras på detta. Det kliniska ledarskapet, som bekräftas av bakjourskompetens eller motsvarande behöver kompletteras med kunskap om administration och organisation. Därför bör alla läkare tränas via egna medicinska och administrativa ansvarsområden.

7. Alla läkare ska utbildas i ledarskap och de som är intresserade, i chefskap


Jag är medveten om att många läkare är så hängivna sin roll som kliniker att de vill avskärma sig organisatoriska frågor och chefskap. Med all respekt är det därför av stor vikt att andra läkare är desto mer intresserade och kunniga.
Läkarkåren kan bli starkare med en ökad kunskap om sjukvårdens organisation och styrning och sådan kunskap bör värdesättas. Sjukhusvård bör bedrivas i läkardrivna, läkarledda sjukhus.

”Doctor driven, doctor led”.

Marie Wedin,
ordförande i
Sjukhusläkarföreningen

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera