Debatt

Avskaffad AT ett hot mot små sjukhus

Läkarförbundet har haft möjlighet att påverka ett omarbetat direktiv genom vår representation i CPME (Standing Committee of European Doctors).
En viktig fråga gäller grundutbildningens längd. CPME vill klargöra skrivningen med förslaget att utbildningen skall vara ”minst sex års studier eller 5.500 timmars teoretisk och praktisk utbildning” vilket ska tillämpas kumulativt.

Dvs. till skillnad från idag, då direktivet möjliggör antingen eller, så blir förslaget ett krav på att både antalet år och timmar skall uppfyllas.
Mot detta förslag har Storbritannien, Nederländerna och Irland, med femåriga utbildningar, framfört stark kritik, men inte Sverige.

Tolkningen av detta blir att Sverige avser följa Kommissionens linje och införa en ny sexårig grundutbildning.

Att många från våra fakulteter önskar och välkomnar denna utveckling var uppenbart vid den temadag kring framtidens läkareutbildning som arrangerades av Läkaresällskapet och Läkarförbundet den 24:e augusti.

Från medicinstudenterna (MSF) framfördes önskemål om att vid förslag om en förlängd grundutbildning även ta ett samlat grepp om processen före legitimation och se över nuvarande allmäntjänstgöring (AT).

Från studerandehåll fanns även en vision om att AT i dess nuvarande form skulle kunna integreras antingen i grundutbildningen eller i ST, samtidigt som kritik framfördes mot nuvarande grundutbildning avseende dess förmåga att förbereda studenten för den kommande yrkesrollen.
Men integrering av AT enligt detta förslag kräver mer målstyrning än tidsstyrning i ett utbildningsperspektiv.

Som kontrast till det jag fick höra i Stockholm, står den verklighet jag mötte på sjukhuset i Örnsköldsvik i somras. Här finns en verksamhet där AT som ”trainee-utbildning” har hög status och såväl AT-läkare som seniora kollegor har svårt att förstå att man överhuvudtaget överväger att ändra systemet i dess nuvarande form.

Avskaffas AT så kommer detta att påverka läkarförsörjningen på många av våra små sjukhus.

Om man vill, går det att arbeta för AT som idag, med krav på praktisk tjänstgöring inför en legitimation, men det kräver intensivt lobbyarbete i Bryssel.

Det kräver att Sverige får undantag i direktivet, eller tillämpningen av det, liknande de krav som idag finns på att läkare ska ha tillräckliga kunskaper och kännedom om sjukvårdssystemet i det land där de ska arbeta. Detta diskuteras i dag i anslutning till medlemsländernas ”code of conduct”.
Jag tror inte jag är helt ensam i skaran av AT-kramare.

Thomas Zilling

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera