Sveriges första professor i akutsjukvård förvånad över frånvaron av läkare i den prehospitala vården i Sverige
Hon är i grunden utbildad sjuksköterska och har arbetat på nära nog alla akutmottagningar i Helsingfors. Hon vidareutbildade sig till anestesiolog och arbetade sedan i över tio år som läkare i ambulans.
I februari 2007 flyttade hon från Finland till Sverige och tillträdde sin tjänst som är förlagd till Södersjukhuset och Institutionen för klinisk forskning och utbildning. Maaret Castrén jobbar också som överläkare på akutkliniken och är medlem i akutens forsknings- och utvecklingsgrupp.
– Det var naturligtvis väldigt kul att bli tillfrågad eftersom professuren inte finns i Finland. Men jag blev förvånad över hur lite forskning som bedrivs inom akutsjukvård i Sverige och att den svenska prehospitala verksamheten är så dåligt strukturerad och organiserad. Det finns inte någon bra fungerande vårdkedja, säger Maaret Castrén.
Dagens system är ineffektivt och slukar enorma resurser, menar Maaret Castrén.
– Äldre människor till exempel, som behöver sjukvård skickas idag till akutmottagningen, de skulle må bättre av att komma till geriatriken. Många av dessa patienter skulle kunna få vård i sitt hem eller inom närsjukvården. På akuten behöver vi bygga ett system där patienter kan tas om hand av akutläkare i samarbete med sjuksköterskor.
Det behövs långt fler läkare ute på fältet. Läkare har en viktig funktion när det gäller att stödja och styra vårdprocesser, men också att delta i forskning och utveckling av akutsjukvården, både inom och utanför sjukhus, menar Maaret Castrén.
Själv har hon forskat bland annat om hjärtstopp och stroke, samt om hur RFID (Radio Frequency Identification) och mobilteknik kan användas som hjälpmedel för akutsjukvård.
För närvarande ingår hon i en projektgrupp som ska utvärdera triage, en metod som används för att förebygga köer och långa väntetider på akutmottagningen. Syftet med metoden är att rätt patient ska få rätt vård i rätt tid och på rätt plats, vilket också ökar patientsäkerheten. I Sverige finns framförallt två metoder METTS och ADAPT, därutöver finns ett flertal andra metoder som utgår ifrån lokala omständigheter och krav.
– Vi har nu fått igång en triageforskning som omfattar flera sjukhus i landet. Hittills har många av metoderna inte varit vetenskapligt utvärderade och validerade, vilket vi nu håller på att göra, säger Maaret Castrén.
Införandet av särskilda akutsjukvårdsspecialister på landets akutmottagningar är ett steg i rätt riktning mot en mer effektiv akutsjukvård, menar hon.
– På akuten borde patienterna först tas om hand av akutläkare som sedan slussar dem vidare till kardiologi, ortopedi eller den vård de behöver. Specialister från andra discipliner kommer alltid att behövas för att ge råd och stöd till akutläkarna, och för att ta över när akutläkarna först gjort sitt jobb, säger Maaret Castrén.
– Då skulle vi få en akutklinik med en bemanning som endast jobbar för akuten, utvecklar processer och ger en solid grund för det akuta omhändertagandet. Då skulle vi också kunna stärka den akuta vårdkedjan för alla de olika patienterna som behöver oss, säger Maaret Castrén.