”Stoppa troll med nätetik på schemat”
För att hindra att studenter i högre utbildning liksom yrkesföreträdare som läkare och sjuksköterskor kränker varandra på nätet, föreslår forskaren Jörgen Lundälv att mediehantering och etik införs i all högre utbildning.
I vårt välfärdssamhälle har ett nytt fenomen uppmärksammats under senare år. Det handlar om så kallat näthat på Internet. Det är i de sociala medierna som det fula språket, kränkningarna och beteenden som påminner om stalkningsbrott äger rum. I mycket höga hastigheter sprider vår tids samhällstroll (oetiska bloggare) oro runtom i samhället. Många tycks tro att det är fritt fram och skriva vad som helst, ogenomtänkt, och samtidigt publicera texterna tillsammans med bilder i de sociala medierna. Få tycks inse vilka skador och konsekvenser som det får för dem som drabbats.
Det finns studenter såväl som personal i den högre utbildningen som kränker varandra i de sociala medierna. Också inom sjukvården, socialtjänsten, skolan och flera andra områden har yrkesföreträdare fortsatt att kränka varandra på bloggar och twitter. Det behövs nu ett rejält förebyggande arbete mot kränkningar och näthat. Respekten måste införlivas i de nya medierna för att det goda samtalet ska kunna äga rum.
Kränkningarna och näthatet kommer aldrig upphöra av sig självt. Det behövs därför en ny utbildning i de här frågorna. Som forskare menar jag att all högskoleutbildning i Sverige måste införa mediehantering i sociala medier och nätetik för studenter som börjar den högre utbildningen.
Jag har i en granskning av fall som behandlats vid disciplinnämnder vid högskolor och universitet samt fall som rapporterats i medierna i Sverige funnit att det finns mycket oro, tragik och ledsamheter när den här typ av händelser anmäls och avgörs. Men det finns också något värdefullt i alla fallen och det handlar om de erfarenheter som alla kan lära något av när någon kränkt en medmänniska.
Jag blev förvånad i min granskning när jag fann att välutbildade läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, poliser, lärare och präster använde de nya medierna i tjänsten på ett otillbörligt och kränkande sätt. I boken Blogga tryggt. Nya medier i tjänsten (2015) har jag försökt att beskriva vad som händer när egenetiken tar överhanden och en yrkesverksam person börjar blogga eller twittra efter eget gottfinnande. De kränkningar och villfarelser som finns hamnar ibland i ärenden hos disciplinnämnder vid högskolor och universitet men allt anmäls säkerligen inte. Dessa mörkertal måste också tas på allvar. Men vad ska vi göra av erfarenheterna från de olika kränkningsfallen? Jag menar att de mycket väl kan användas i utbildningen så att liknande händelser inte uppstår i framtiden.
Det behövs mer kunskap om hur sociala medier ska hanteras och vilka etiska system och krav som man måste förhålla sig till. För att professionsetiken ska kunna utvecklas inom området är det också viktigt att yrkes- och professionsförbunden följer med i utvecklingen och följer upp sina policyer om sociala medier. Det finns inget som idag talar för att hastigheten i de sociala medierna kommer att minska. För att reducera hastigheten i själva användandet av medierna fordras att det finns tid för etik och reflektion. Där måste den högre utbildningen vid högskolor och universitet gå i fronten och bygga upp en god utbildning.
Jörgen Lundälv
Docent i socialt arbete, Göteborgs universitet, och i trafikmedicin vid institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet
