Debatt

Ska läkarutbildningens kvalitet offras i EU-anpassningen?

Hannes Jansson och Karl Axel Lundblad är båda i slutet av läkarutbildningen i Lund. Under sin kliniska tjänstgöring har de fått upp ögonen för egna kunskapsluckor i prekliniska kärnämnen:

– Tjänstgöringen på en ortoped- eller kirurgavdelning är i princip det första tillfälle då vi får träna anatomi ordentligt. Och på medicinkliniken får man upp ögonen för att man inte kan sin farmakologi ordentligt, säger Hannes Jansson.

Den långtgående integreringen av ämnen har i praktiken inneburit en bortprioritering, menar Hannes Jansson.

– Det har skurits ner för mycket i de prekliniska delarna. De starka ämnesföreträdarna finns inte kvar och undervisningstiden har minskat.

Klinikerna kompenserar för brister i utbildningen

Kärnämnen är inget man lär sig ”av bara farten”. Utan en grund att stå på blir det inte heller en fungerande ämnesintegration eller helhet i utbildningen, anser han. Men hittills har bristerna delvis kompenserats genom starka lärandemiljöer ute på klinikerna.

– Klinikerna tar stort ansvar genom att ge oss utbildning i ämnen som anatomi och farmakologi. Men det är dåligt utnyttjad tid att få introduktionen i dessa ämnen under kliniktjänstgöringen.

Efter att ha fått inblick i de första utkasten till utredningen om läkarutbildningen har Hannes Jansson och Karl Axel Lundblad reagerat över vad de ser som en påtaglig risk för att även den kliniska delen av undervisningen ska försvagas.

– AT och AT-provet avskaffas. Vägen till legitimation förkortas från sju till sex år. Vi är övertygade om att kvaliteten på utbildningen kommer att försämras till följd av detta, även om utredaren Stefan Lindgren själv inte tror det. Samtidigt medger han själv att man inom ramen för utredningen undersökt om förskrivningsrätten kunde begränsas för läkare som nylegitimeras i det nya systemet, vilket dock inte var genomförbart.

– AT har beskyllts för att vara en flaskhals. Men vi förstår inte hur man tänkt undvika att en pre-ST-tjänstgöring blir en likadan flaskhals. Man bara skjuter problemet framåt.
Hannes Jansson och Karl Axel Lundblad tror att det är den kliniska tjänstgöringen som bidrar mest till att svensk läkarutbildning är känd för sin höga kvalitet.

– Utredaren säger att dagens utbildning håller hög klass, men vill ändå förändra den. Analysen saknas, om nu utbildningen är så bra, varför förändra den? Ambitionen sägs vara att framtidens läkare ska bli bättre generalister. Det ska ske genom allmänt hållna, integrerade kurser och praktik på landsortssjukhus. Men om vi ser till en parallell värld – den svenska skolan – så är det just en sådan kunskapssyn med målstyrning och generella kompetenser som lett till krisen i skolan, med urholkade ämneskunskaper och en svår situation för läraryrket.

Värnar om AT

De två läkarstudenterna i Lund vill värna om möjligheterna att få ha AT-block i medicin, kirurgi och psykiatri och om möjligheterna att som läkarstudent få ha klinisk tjänstgöring på universitetssjukhus.

– Det är ett otroligt lyft för oss studenter att få vara med i frontlinjen, som exempelvis i den barnkardiologiska rikssjukvården i Lund. Och vi tror att man i den framtida läkarrollen behöver kännedom även om specialiteter som neuro-, thorax- och kärlkirurgi, som inte finns på mindre sjukhus.

Hannes Jansson och Karl Axel Lundblad är medvetna om att det svenska kravet på AT innan legitimation skiljer sig från många EU-länders system, och att ett krav på AT innan ST inte är förenligt med harmoniseringen till EU:s direktiv.

– Men vägen till EU-anpassning kräver en bred diskussion i läkarkåren. Vi undrar om regeringen förstår att priset för EU-anpassningen är en sänkt kvalitet i läkarutbildningen. AT, tidpunkten för legitimation och vägen till specialist är en facklig fråga och jag hoppas att Läkarförbundet och SYLF kan vara delaktiga i att problematisera frågan.

Kritiken mot utkastet till ny läkarutbildning handlar inte om att vara emot ”en modern läkarutbildning”, understryker Hannes Jansson och Karl Axel Lundblad.

– Läkarutbildningen i Sverige har gått igenom stora förändringar de senaste åren för att den ska bli mer studentaktiverande, vilket är bra. Vi upplever att vi redan går en modern läkarutbildning, även om det behövs mer undervisningstid och starkare ämnesfokus. Det vi är oroliga för är att det som gör läkarutbildningen stark, den kliniska tjänstgöringen, ska försvagas.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera