Samsyn i Dalarna, men arbetsgivaren förhindrad att teckna avstegsavtal
Några kollektivavtal om avsteg från lagen har inte slutits men landstingsdirektören Ulf Hållmarker, som själv är internmedicinare, säger att arbetsgivarsidan i princip skulle kunna tänka sig avstegsavtal i de fall de skulle lösa klinikernas problem – det är dock inte möjligt då det på den nationella nivån inte accepteras.
– Vi är väldigt eniga i vårt synsätt och känner att arbetsgivaren är med oss och försöker så gott det går, säger Kristina Wallman, ordförande i Sjukhusläkarföreningen i Dalarna.
Ulf Hållmarker har befunnit sig i ett dilemma när landstingen träffats på nationella möten.
– Om majoriteten har en linje måste jag vara lojal, samtidigt som jag försöker lyfta problemen från den egna hemmasituationen. Det behövs troligen olika lösningar i de olika regionerna och landstingen. Jag hoppas att det utkristalliseras varianter som möjliggör detta, frågan ska ju diskuteras mera.
Personaldirektörerna styr
– De som driver frågorna är personaldirektörerna. Det är positivt att de vill verka för läkarnas bästa. Men de anser att läkarna inte ska arbeta mer än andra grupper. Dom tycks tro att det går. De säger att nu är vi tillräckligt många läkare i Sverige. Men jag anser att de har fel. Vi har 30 procents vakanser på distriktsläkartjänster och vi har också många specalistläkartjänster som är vakanta. Så deras bild av verkligheten stämmer inte med min. Vi får inte tag i de läkare vi behöver. Det är förstås också viktigt att politiken får upp ögonen för konsekvenserna av den lagstiftning man anammat.
”SKL har andra mål”
Ulf Hållmarker vill helst inte diskutera SKL:s agerande, men säger att SKL nog har bidragit till att det blivit en ökad spänning i frågan. Det har varit svårt att lyfta de problem som uppstår i Dalarna när man driver frågorna som hittills.
– Man har uppenbart haft andra mål. Det har varit viktigare med schemaläggning av läkare än att få klinikerna att fungera.
– Sådana här saker brukar gå att lösa pragmatiskt. Nu har man spetsat till frågorna istället för att lösa dem och ägnat sig åt juridiska spetsfundigheter om störning under beredskap är förutsedd eller inte istället för att titta på den praktiska verkligheten.
Krånglar till schemaläggningen
För att slippa den diskussionen har schemaläggarna i Dalarna till och med fått i upggift att lägga brytpunkterna på dygnet på ett sätt så att läkarna inte ska ha bakjour när de vilar.
– Om det går vet jag inte, men då skulle vi slippa de här knepiga tolkningarna, säger Ulf Hållmarker.
Egen kartläggning av dygnsvilan
Under försommaren gjorde arbetsgivarsidan på eget initiativ en kartläggning av sjukhusklinikerna som visade att åtta timmars dygnsvila med Läkarförbundets tolkning av dygnsvila skulle lösa många av problemen i Dalarna.
– Men det är stora skillnader mellan klinikerna. För mig är den springande punkten vad som krävs för att kunna bedriva verksamheten. Det skulle förenkla för många om man kunde arbeta utifrån åtta-nio timmars dygnsvila istället för 11 timmar, säger Ulf Hållmarker, men om det blir slutliga lösningen vet han inte.
Han har gett verksamhetscheferna i uppdrag att med stöd från några initerade medarbetare att göra konsekvensanalyser och komma med lösningar till den 15 november.
– Det är upp till varje klinik hur de gör sina bedömningar och tolkningar. När klinikerna identifierat problemen och lagt förslagen kan vi se vilka frågor som finns kvar att bearbeta. Då får vi se vad som kan göras.
”Arbetstidslagen passar inte i Dalarna”
Men det stora problemet är själva arbetstidslagen, menar Ulf Hållmarker.
– Den passar inte i Dalarna. Vi har för få doktorer. Följer vi lagen till punkt och pricka går det inte att upprätthålla verksamheten i glesbygd eller smala specialiteter där det inte finns tillräckligt med doktorer.
Politikerna som beslutat om den nya arbetstidslagen har inte förstått konsekvenserna. Det är självklart rätt att försöka ge doktorerna en rimlig belastning och en bra arbetsmiljön, men det finns inslag i lagen som i sig pekar på sämre villkor för både patienter och läkare. För mig är ändå verksamheten nummet ett. Här i Dalarna går det inte att göra som i de stora regionerna och schemalägga tillräckligt antal doktorer. Vi har inte så många läkare på klinikerna.
Ulf Hållmarker nämner ballongvidgning vid kranskärlssjukdom.
– Där ska man göra en åtgärd inom helst en timme och vi har långa avstånd. Vi har tre-fyra doktorer som är aktiva inom området. Hur ska vi klara det om vi inte får bryta dygnsvilan på 11 timmar och joura helger?
Om vi ska rekrytera nya doktorer eller ambulansförare eller sköterskor för att lösa EU-direktivet kommer det att kosta många miljoner. Pengarna finns inte i nuvarande ramar, och skulle vi få mer pengar så finns det inte läkare eller andra personalgrupper att få tag på.
Om det nu inte går att komma överens, hur ställer du dig till att outsourca jouren?
– Det tillämpas redan i Dalarna. I bland annat Avesta och Ludvika bemannas de gemensamma jourerna på internmedicin och allmänmedicin av stafettläkare. Det kan vara lösningar även för andra kliniker, men Jag har inte några stora planer på att införa det i stor skala. Det känns ju konstigt att kunna köpa sig fri från en skyddslagstiftning som bör gälla alla, även stafetter. Det går ju inte heller att hyra in de läkare som redan är anställda i landstinget, det blir svårt att hantera med de regler om bisysslor som finns, säger Ulf Hållmarker.