”Professionerna behöver bättre kunskapsstöd”
För bättre och jämnare vårdkvalitet behöver den senaste kunskapen spridas och användas. I ett debattinlägg ger tre vårdfack förslag på hur det kan gå till och hur professionerna kan bidra.
De nationella riktlinjerna implementeras inte i vården i den utsträckning de borde, enligt en utvärdering av Vårdanalys. Det innebär att behandlingsalternativ som identifieras som ej verkningsfulla fortsätter att utföras och att patienter ges vård ”på tvärs med vad vi vet är det bästa”. Det skriver Heidi Stensmyren, Silva Ribeiro och Stefan Jutterdal, ordförande i Läkarförbundet, Vårdförbundet respektive Fysioterapeuterna, i ett debattinlägg i bland annat Göteborgsposten, i dag.
Riktlinjerna är inte heller utformade för att stödja att patienten är i centrum, poängterar de.
Kunskapsutvecklingen i vården går i ett rasande tempo och därför finns det ett stort behov av bra kunskapsstöd till professionerna, menar debattörerna.
Deras tre förslag för högre vårdkvalitet är:
- Inkludera professionerna i Socialstyrelsens Råd för styrning med kunskap.
- Låt professionerna ta fram nationella vårdprogram och behandlingsrekommendationer som det komplement till de nationella riktlinjerna som regeringen överväger. Patientorganisationernas kunskap ska vara ”en självklar grund för arbetet”.
- Ge Socialstyrelsen i uppdrag att förtydliga kraven på vårdgivarna vad gäller fortbildning.
Karin Båtelson, vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande i Sjukhusläkarna, preciserar för Sjukhusläkaren:
– Ordet kunskapsstöd behöver utvecklas. Det handlar inte om ”kokböcker” eller checklistor. Vad vi behöver är information kopplat till patienten och då med möjlighet att hela tiden utvärdera och skapa ny kunskap. EPed (för ordination av läkemedel till barn) är ett exempel som måste ges möjlighet att utvecklas och tas i bruk brett. Här har vi en jättechans att verkligen förbättra!
Läs hela debattartikeln på GP
