Debatt

Privata företag tar över de kliniska prövningarna

I oktober förra året stängde läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline sitt kontor i Göteborg. Under förra året lämnade även Bayer Göteborg.
Företaget förvärvade Schering och bytte namn till Bayer Schering Pharma och placerade sitt huvudkontor i Stockholm. Kvarvarande företag som till exempel AstraZeneca kapar nu antalet forskartjänster i Göteborg, vilket innebär att staden inte längre har kvar sin självklara position som kliniskt forskarcentrum.

Göteborg har tappat mark

– Av tradition har vi varit framgångsrika när det gäller klinisk forskning, men nu tappar vi mark här i Västsverige. Starka forskningscentra ligger i dag i Stockholm och i Medicon Valley i Skåne, en dansk- svensk motsvarighet till Kaliforniens Silicon Valley, säger Carl-Peter Anderberg, specialistläkare i allmänmedicin och privat husläkare.

Sedan 2000 driver han den privata läkarmottagningen Kungsportsläkarna i centrala Göteborg. I ungefär lika många år har han arbetat privat med kliniska läkemedelsprövningar. Det har handlat om fas 2- till fas 4- studier.
– Historiskt sett har det varit många diabetes-, blodtrycks- och lipidstudier. Läkemedelsindustrin satsar ju mycket på utveckling av läkemedel mot de moderna livsstilssjukdomarna. Ska man vara lite elak så är det ju sjukdomar som man inte kan bota, men som man får stor avsättning för, säger Carl-Peter Anderberg.

Till en början var de kliniska prövningarna på mottagningen ett sidoprojekt, men verksamheten har under åren successivt expanderat.
För drygt ett år sedan flyttade Carl-Peter Anderberg den kliniska forskningen från läkarmottagningen till ett nytt centrum för läkemedelsprövningar, Me3plus Clinical Trials, centralt beläget på Kungsportsavenyn.

Under förra året genomförde centret 15 kliniska studier och för närvarande pågår cirka tolv kliniska prövningar parallellt. Uppdragsgivare är de stora läkemedelsjättarna och även mindre biotechföretag som vill driva fas-2 studier.
Centret omsätter idag cirka 350 000 till 500 000 kronor i månaden och har tre forskningssjuksköterskor anställda på heltid.

– Jag arbetar halvtid som VD och prövningsledare och så har jag kollegor som arbetar deltid med studierna. Vi arbetar nu med att skapa nätverk med andra kliniker och att knyta till oss fler samarbetspartners. På sikt hoppas vi att centret ska kunna bli en Site Management Organization, SMO, säger Carl-Peter Anderberg.

Förhoppningen är att centret bland annat ska kunna erbjuda kompetens och stöd för läkare som vill driva kliniska studier, men som saknar förutsättningarna på den egna arbetsplatsen. Centret vill också skapa samarbetsmöjligheter med regionens sjukhuskliniker.
Me3plus Clinical Trials har haft diskussioner med Business Region Göteborg; ett ickevinstdrivande företag som ägs av Göteborgs stad och som hjälper såväl befintliga som nyetablerade företag i Göteborgsregionen i sina ambitioner att växa.

Carl-Peter Anderberg har lång erfarenhet av forskning. I början på 90-talet arbetade han på en vårdcentral i nordöstra Göteborg som satsade på omfattande forskningsprojekt.
– Vi drev ett Dagmarprojekt och fick forskningspengar från Försäkringskassan som motsvarade en vårdcentralsbudget. Det innebar att man kunde anställa dubbelt så många läkare som på halvtid tjänstgjorde som distriktsläkare och på den andra halvtiden drev olika forskningsprojekt.
Förr var det vanligt att vårdcentraler var prövningscentra, men idag är det till cirka 90 procent privata kliniker som har tagit över de kliniska prövningarna, säger Carl-Peter Anderberg.

Att starta en klinisk prövning idag är betydligt mer krävande jämfört med för tio år sedan, menar han.
Kraven och villkoren har skärpts och administrationen kring en studie är långt mer omfattande.

Pengarna försvinner i ett svart hål

– Det finns knappt några marginaler, som läkare i primärvården hinner man knappt ta hand om patienterna. Och skulle man hitta tiden och resurserna för att bedriva en studie så försvinner ofta studiepengarna till landstingets centrala förvaltning, det saknas därför ekonomiska incitament. Dessutom är många av cheferna inom primärvården sjuksköterskor och de är i regel inte är lika forskningsinriktade som läkare är, säger Carl-Peter Anderberg.

Ett annat hinder är den krångliga byråkrati som präglar många landsting och regioner. Det kan ta veckor och månader innan huvudmannaavtal för en studie blir påskriven.
– Eftersom jag är både VD och prövningsledare kan jag skriva under ett avtal på en eftermiddag.

”Idag krävs snabbhet och förmåga att leverera i tid”

Kostnaden för att utveckla nya läkemedel har ökat de senaste åren. Läkemedelsföretagen satsar idag cirka 300 till 500 miljoner dollar i investeringar för att ta fram nya läkemedelskandidater.

Ökad konkurrens och hårdnande krav innebär att företagen idag anlitar de prövningsföretag som snabbast kan leverera en studie i tid och med hög kvalitet. Främsta konkurrensmedlet idag är snabb tillgång på patienter och korta ledtider. Tillgången till patienter är starkt kopplade till kostnader; en sex månaders fördröjning av en studie kan kosta hundratals miljoner kronor.

– Kan man komma igång snabbare med en studie samt rekrytera tillräckligt många patienter och bli färdig i tid, så hamnar man högst upp på listan hos de stora läkemedelsföretagen. Då spelar det knappt någon roll vad man tar betalt, säger Carl-Peter Anderberg.
Fortfarande har Sverige fler kliniska studier i relation till sin befolkning än många andra länder. Men under de senaste åren har västvärlden fått en ökad konkurrens från flera låglöneländer.

Antalet kliniska prövningar ökar i Indien, Kina och i Baltikum där tillgången på obehandlade patienter är stor. I Västvärlden har de flesta patienter redan blivit diagnostiserade och fått behandling. Det är därför svårt att bedöma effekten av ett läkemedel som ska testas.
– Men den första entusiasmen har lagt sig. Kostnaderna stiger även där och det finns vissa regulatoriska hinder, säger Carl-Peter Anderberg.

”Privat mottagning en konkurrensfördel”

Som husläkare med privat läkarmottagning har han många konkurrensfördelar. Varje dag träffar han och hans kollegor vid mottagningen cirka 20 till 25 patienter, det är ungefär dubbelt så många som på en vårdcentral.

Carl-Peter Anderberg upplever att det är förhållandevis enkelt att snabbt rekrytera patienter till studier. När han nyligen kontaktade ett fyrtiotal patienter med en förfrågan om att delta i en studie, fick han flera svar redan påföljande dag.
– Vi kan med kort varsel hoppa på en studie som andra har problem med. Vid behov skulle vi enkelt kunna screena cirka 100 patienter inom två veckor. Vår stora fördel är tillgången på patienter. Och att de patienter som går hos oss är motiverade, säger Carl-Peter Anderberg.
Patienterna som deltar i studier får ett gott omhändertagande och en omfattande hälsokontroll ”gratis”. När Me3plus Clinical Trials annonserar efter deltagare får företaget ofta höra att patienter är missnöjda med sina vanliga läkarkontakter och att de saknar en uppföljning av påbörjad behandling.

– Det är till exempel patienter som fått kolesterolbehandling för flera år sedan och som blir inte kallade för ny provtagning. Istället hämtar de bara ut nya recept. Man kan nästan se på medicineringen vilken läkare de går hos. De patienter som går hos en privatläkare blir mer omhändertagen än på en vårdcentral. Och det har ju att göra med ersättningssystemet.

Incitamenten saknas

Eftersom vårdcentralerna är budgetfinansierade så finns det inget ekonomiskt mervärde i att träffa patienterna igen. Det har vi eftersom vi får ersättning per besök, säger Carl-Peter Anderberg.
Han berättar om ett läkemedelsföretag som ville testa en ny behandling för patienter med tvångssyndrom. Företaget försökte rekrytera patienter via psykiatrin. Men rekryteringen gick trögt. Företaget kontaktade då Carl-Peter Anderberg som med kort varsel kunde samla ihop patienter till en studie.

– Psykiatrin håller idag mestadels på med tung psykiatri. Diagnoser som depression, panikångest och tvångssyndrom hittar man numera ute i öppenvården och hos privatläkare. Inom slutenvården är det svårt att rekrytera patienter idag, säger Carl-Peter Anderberg.
Om han själv fick designa en studie som inte är uppdragsfinansierad, skulle han satsa på fler kliniska prövningar inom området infektionssjukdomar.

– I ett internationellt perspektiv finns ju många tropiska sjukdomar och infektionssjukdomar som ingen bedriver forskning på. Vi har vid vår mottagning byggt upp en omfattande verksamhet och kunskap kring vaccinationsstudier. Vi kör fler och fler sådana studier och det skulle kännas angeläget att få möjlighet att bedriva fler studier kring infektionssjukdomar, säger Carl-Peter Anderberg.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera