• 03 maj 2012
• 1
• Detta är en debattartikel – innehållet speglar skribentens åsikter, inte Sjukhusläkarens.

Det är stora förändringar på gång inom sjukvården i Stockholms Läns Landsting (SLL). Jag har full förståelse för att de stora sjukhusen ska arbeta med den tunga och vårdkrävande verksamheten och att utlokalisering av mottagningsverksamhet ska ske till närsjukhus och andra mottagningar, sannolikt inom den vårdvalsreform som nu genomförs i SLL.

Detta kan vara klokt och med NKS (Nya Karolinska Sjukhuset) och dess tänkta struktur är det en fullständig nödvändighet.

I Sjukhusläkaren nummer 1/2012 citeras Henrik Gaunitz, planeringschef för Framtidens Hälso- och sjukvård i SLL, och Birgir Jakobsson, sjukhusdirektör, Karolinska sjukhuset.

I tidningen säger Birgir Jakobsson: ”Väl fungerande högspecialiserad verksamhet på andra sjukhus i länet ska få vara kvar.”
”Jag ser framför mig specialistcenter som vårdkedje­mässigt är knutna till universitetssjukhuset, kanske så att personal kan jobba på båda ställena.”

Henrik Gaunitz säger: ”De nya specialistcentren måste ha nära samarbete med akutsjukhusen, eftersom anställda kommer att röra sig däremellan.”

I artikeln står vidare ”Enligt generalplanen Framtidens hälso- och sjukvård ska 300.000 öppenvårdsbesök per år flyttas ut från Stockholms akutsjukhus, främst Karolinska universitetssjukhuset.”

Verksamheten vittrar sönder

Sedan cirka sex veckor tillbaka finns ett beslut fattat att Löwet specialistmottagning på Löwenströmska sjukhuset i nordvästra Stockholm, skall läggas ner. Verksamheten upphör helt senast sista december 2012, men redan nu söker de anställda nya jobb och verksamheten har börjat vittra sönder. Sannolikt kan ingen större verksamhet hållas igång efter sommarsemestern, pga personalbrist.

På denna mottagning, som drivs av Danderyds sjukhus AB (DSAB), ett av SLL:s universitetssjukhus, finns specialistmottagning inom urologi (1,2 läkartjänster), kirurgi (2 läkartjänster), ortopedi (2,5), gynekologi (2), ÖNH (1) och hjärtmedicin (0,2).

Ett nära samarbete med DSAB innebär för patienterna snabb handläggning och minimalt dubbelarbete när det gäller att få tex större kirurgi utförd på Danderyds sjukhus. Sålunda en god och välfungerande vårdkedja.

Jag kan bara tala för urologin på Löwet, men jag tar emot cirka 35 nybesök/vecka samt hanterar ytterligare cirka 10 remisser som jag ger behandlings- och utredningsförslag på till remittenten utan att ha sett patienten. Till detta kommer återbesök på mottagningen av ffa prostatacancer- och blås­cancerpatienter samt 5-8 polikliniska operationer per vecka. De övriga specialiteterna jobbar på motsvarande sätt. Sålunda är det en stor vårdproduktion som nu försvinner och ersättning för denna verksamhet finns ännu inte planerad inom SLL.
Därför undrar jag:

Stick i stäv

Känner de som planerar för framtidens sjukvård i SLL till denna neddragning av mottagningsverksamhet inom landstinget?

Går inte denna nedläggning stick i stäv med de åsikter som framförs i Sjukhusläkaren, dvs att specialiserad mottagningsverksamhet skall ske utanför de stora sjukhusen och att den skall ske med nära anknytning till sjukhusen?

I ärlighetens namn förstår jag ingenting av de beslut som fattats kring specialistmottagningens nedläggning, särskilt inte i sken av vad som sägs i artikeln.

Anders Hallin, överläkare i urologi, Löwet specialistmottagning