Debatt

Ny attack mot joursystemet

Vi noterade med viss förvåning att motparten inte kunde tänka sig detta, trots att reglerna egentligen gäller redan idag, på grund av direktivet.
Vi hade kanske också väntat oss att motparten (Sveriges Kommuner och Landsting) på något sätt skulle ta upp möjligheten att få förlägga ordinarie arbetstid på kvällar, nätter och helger enligt någon typ av treskiftsmodell, åtminstone för vissa hårt belastade jourlinjer.

Detta hade sannolikt lett till en mycket konfliktfylld avtalsrörelse. Möjligen avstod arbetsgivaren från att driva frågan av detta skäl.

Istället har under sommaren de tre stora regionerna, Stockholm, Västra Götaland och Skåne, samordnat sig med hänvisning till EU-direktivet och den nya svenska arbetstidslagen och kommit med direktiv om en allmän jouröversyn och att en förändrad jourorganisation skall införas.

Man har också uttryckt en önskan om en effektivare läkarbemanning.

Direktivet uppfylls redan för flertalet primärjourer

Skall jourorganisationen ”bara” förändras så att EU-direktivet uppfylls, vilket är komplicerat i sig, ligger det helt i linje med Sjukhusläkarföreningens politik för en bättre arbetsmiljö.

Direktivet max 48 timmars arbetsvecka, med avräkning för uttagen jourkomp, uppfylls idag för flertalet sjukhusläkare och innebär bara en marginell förändring som förhoppningsvis ger en bättre arbetsmiljö för de fåtal som idag går över gränsen, när det gäller formellt registrerad arbetstid.

EU-direktivets krav på 11 timmars sammanhängande dygnsvila, bryts däremot idag för alla läkare som ligger i beredskap och får någon störning mellan kl 21.00 – 08.00 och som arbetar dagen efter en sådan beredskapsnatt.

Detta inträffar av och till för huvuddelen av sjukhusspecialisterna i bakjourskollektivet. Ledig dag efter primärjour, särskilt för läkare som ingår i jourlinjer med hög störningsfrekvens, är redan genomförd för de flesta.

Dygnsvilan erhålles då om dygnet räknas till exempel mellan kl 20.00 – 20.00.

Dygnets gränser kan räknas från valfritt klockslag. Klockslaget fastställs av arbetsgivaren, men får inte varieras mellan olika arbetspass eller mellan olika läkare inom samma jour- och beredskapslinje.

Syftet är sänkta kostnader

Bakom benämningen en effektivare läkarbemanning, ibland också uttalat, bedömer vi dock att arbetsgivarens syfte också är att sänka kostnaderna för jourorganisationen, vilket i och för sig är naturligt och ingår i deras uppdrag.

Vi kan dock inte acceptera om detta sker genom att ersättningen till enskilda läkare långsiktigt sänks eller om priset blir försämrad läkarkontinuitet dagtid som leder till försämrad vårdkvalitet.

Enligt vårt avtal kan sedan 1994 schemaläggning enligt den alternativa modellen genomföras ensidigt av arbetsgivaren efter MBL-förhandling utan att överenskommelse nås.

Sveriges Kommuner och Landsting centralt och vissa lokala arbetsgivare förefaller tro att kostnaderna för läkares arbete på obekväm tid kan sänkas genom att ordinarie arbetstid förläggs till kvällar, nätter och helger.

Fördyring

Vi är ganska säkra på att detta är en felaktig uppfattning, åtminstone med nuvarande avtal, där den alternativa modellen ursprungligen i medling 1994 skapades som ett kostnadsneutralt alternativ.

I verkligheten lär detta alternativ bli dyrare. Kravet på ostörd rast under ordinarie arbetstid kan komma att kräva en extra avbytare, vilket inte krävs under jourtid.
Finns det timmar på dygnet, där aktivt arbete inte alltid utförs, och dessa timmars schemaläggs som ordinarie arbetstid blir resultatet också en kostnadsökning.

Man kan inte heller förvänta sig att det utökade ansvaret och åtagandet, som idag vilar på jourhavande läkare, i lika stor omfattning kan bibehållas, om ordinarie arbetstid förläggs till jourtid.

Endast genom att i nästa avtalsrörelse försöka sänka ersättningen per arbetad timme, eller reducera den arbetade tiden, kan arbetsgivarna sänka sina kostnader per jourlinje.

De totala kostnaderna för läkares arbetstid kan naturligtvis också sänkas om läkarbemanningen på dagtid tunnas ut, eller om antalet jour- och beredskapslinjer reduceras.

Bakom den nuvarande retoriken om att värna läkarnas arbetsmiljö, genom att anpassa arbetstiden till EU-direktivet, ser vi åtminstone från den centrala arbetsgivaren och de tre stora regionerna, att målsättningen är att sänka kostnaderna.

Vid tidigare avtalsrörelser, vilka ledde till konflikt uttalades, såväl 1981 som 1994, öppet att målet var att sänka ersättningsnivån och/eller tunna ut dagbemanningen. Samma ambition återkommer nu.

Lönesänkning oacceptabelt

En uttunnad dagbemanning är varken förenlig med målet en förbättrad arbetsmiljö eller en bibehållen vårdkvalitet. Sänkt ersättningsnivå är naturligtvis helt jämförbar med lönesänkning och är därigenom fackligt oacceptabel.
Läkarkåren har hittills med olika medel, ytterst med konfliktvapnet, med framgång, värnat joursystemet och avvisat modellen med skiftarbete.

Hur ska vi nu få gehör för vårt mål att, inom joursystemets flexibla ram, utveckla och förbättra arbetsmiljön, värna patienternas krav på läkarkontinuitet dagtid, ge god patientsäkerhet och behålla eller förbättra ersättningen?

”Inför direktiven lokalt!”

Vår strategi bör inriktas på att lokalt i positiv anda ta initiativ att så långt som möjligt försöka att införa EU-direktivets skyddsregler om 11-timmars dygnsvila (och arbetstidslagens oförändrade krav på veckovila).

I kollisioner med verksamhetens krav på till exempel närvaro dagen efter beredskap bör dispenser kunna ges via kollektivavtal endast om dessa ger en acceptabel arbetsmiljö för klinikens alla läkare.

Ett exempel på en sådan dispens kan vara att man förlägger en dag med administrativ tid eller egen utbildning direkt efter ett beredskapspass.
Blir läkaren i beredskap under natten störd i allt för stor omfattning, kan ledighet istället tas ut dagen efter.
Dispens krävs även om det till exempel bara varit en störning på telefon mellan klockan 21.00 – 24.00 och administrativ tid läggs dagen efter.

Schemaläggning ingen lösning

Lösningarna bör sökas inom joursystemets ram och inte genom schemaläggning inom det alternativa arbetstidssystemet, vilket inte heller ger någon som helst lösning på bakjourens problem att få ut 11 timmars dygnsvila.

Konsekvenserna av 11-timmarsregeln inom joursystemets ram lär antagligen bli att uttaget av åtminstone delar av jourkompensationen i högre grad måste inplaneras i veckoschemana.

Samtidigt bör individuella önskemål på mängden arbetstid och arbetstidens förläggning och därmed uttaget av jourkompensationen kunna tillgodoses.

Lokala lösningar bör göras

Hur varje klinik skall kunna anpassa de enskilda läkarnas arbetstid efter lagen (den nya arbetstidslagen och EU-direktivet), individens önskemål och verksamhetens behov bör avgöras ute på klinikerna i samarbete mellan klinikens läkare, den lokala läkarföreningen och verksamhetschefen och inte styras av diktat från region- och landstingsledningar.
Låt oss starta den processen lokalt nu!

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra / Flera krönikor

Prenumerera