Många arbetsgivare struntar i arbetstidslagen
Det visar Sjukhusläkarens rundringning till Läkarförbundets 28 lokalavdelningar.
I Västmanland betalade landstinget ut 800.000 kr i skadestånd år 2007 och år 2008 kommer skadeståndet att uppgå till cirka en miljon kronor.
Landstingen i storstäderna Stockholm och Göteborg har under senare år tvingats betala ut mångmiljonbelopp.
Under åren 2005 och 2006 fick Göteborgs läkarförening 1,7 miljoner kr respektive 2,6 miljoner kr i skadestånd. 2007 begärdes inget skadestånd. Istället kom parterna överens om ett lokalt avstegsavtal.
Stockholms läkarförening som ständigt har problem med okontrollerade övertider överväger i år att se över den generösa syn på dispenser som facket tidigare haft eftersom problemen inte åtgärdats och 900 personer varslats på Karolinska. Stockholms läkarförening anser att när yngre läkareoch vikarier riskerar att förlora jobben är det bättre att bemanningsfrågan blir löst.
Norrbottens läkarförening har krävt och fått skadestånd för cirka en halv miljon kronor varje år. Upplands lokala läkarförening som också fått skadestånd varje år har nu som många av de fackligt aktiva tröttnat på att det inte biter.
Under 2008 sänkte lokalföreningen därför skadeståndskravet per timme för att hitta en väg ut ur eländet mot att arbetsgivaren gick med på regelbundna träffar för att se över övertidsuttag och dispensförfaranden.
Utbildning är en lösning som visat sig framgångsrik i Malmö.
2005 beslutade Malmö lokalförening att använda hela det årets skadestånd till utbildning av sjukhusets samtliga schemaläggare, verksamhetschefer, personalsekreterare och klinikombud som utbildades under tre tillfällen. I dag finns en utarbetad checklista i Malmö hur övertidsfrågor ska hanteras som hittills fungerat väldigt väl, menar förhandlingssekreterare Carl Axel Bankert.
Men enkäten och de utbetalade skadestånden täcker inte hela sanningen. I själva verket är situationen värre än siffrorna visar.
Flera lokalföreningar begär inte skadestånd av olika anledningar trots att arbetsgivaren bryter mot arbetstidslagen. Det kan till exempel handla om att det pågår förhandlingar om jourorganisationer eller sparbeting.
Sjukhusläkarens enkät visar också att inte en enda lokalförening begär skadestånd för att arbetsgivaren underlåter att registrera arbetstider.
– Vi vet att det förekommer, men vi kan inte begära skadestånd eftersom det är omöjligt att få fram några siffror på det. Arbetsgivaren har ingen som helst koll själv. Det är skamligt, säger Solveig Norrman, handläggare på lokalföreningen i Örebro.
Dalarna valde 2006 att slopa ”engångsskadestånden” och kom istället överens med arbetsgivaren om ett förbättrat jouravtal med faktor 2.0 vardagar från kl 19 och fredagar kl 16.
De lokalföreningar som får skadestånd använder pengarna till en rad olika ändamål visar enkäten.
Vissa föreningar låter den som arbetat övertiden få skadeståndspengarna själv, andra använder skadeståndet till att exempelvis förbättra lokalföreningens service till medlemmarna och stärka kanslifunktionerna, eller till utbildningar och seminarier. Det förekommer också att skadeståndspengar skänks till välgörande ändamål som exempelvis ”Läkare utan gränser”.
Har facket på din ort begärt skadestånd för överträdelser av arbetstidslagen?
Blekinge: Nej. Skulle kunna driva cirka 25 fall, men har för tillfället valt andra sätt att påverka arbetsgivaren.
Dalarna: Ja, men inga engångspengar. 2006 gjordes istället en överenskommelse som förbättrade jouravtalet med 2.0 vardagar från kl 19.00 och fredagar från kl 16.00
Gotland: Ja: 2007: 125.000 kr.
Gästrike Hälsinge Läkarförening: Nej
Göteborg: Ja. 2005: 1,7 milj kr. 2006: 2,6 milj kr. 2007: Inget skadestånd. Istället slöts ett lokalt avstegsavtal.
Halland: Nej.
Jämtland: Nej.
Jönköping: Ja. 2006: 591.604 kr, 2007: 16.807 kr. 2008 inte klart.
Kalmar: Nej. Har avstegsavtal.
Kronoberg: Nej
Mellersta Skåne: Nej.
Malmö: Nej. 2005 års skadestånd gick till utbildning. Idag finns en checklista som används.
Medelpad: Nej
Nordvästra Götaland: Ja. Totalt cirka: 170.000 kr.
Nordvästra Skåne: Nej. Kom 2007 överens om kurs i arbetsmiljö, arbetstider och schemaläggning som ersättning för överträdelse av ATL.
Norrbotten: Ja. Har krävt skadestånd för cirka 500.000 kr varje år.
Skaraborg: Nej.
Stockholm: Ja. Mångmiljonbelopp har betalats ut under åren. Stockholms läkarförening överväger också att se över sin generösa syn på dispenser eftersom problemen inte åtgärdas och 900 personer varslats på Karolinska.
Södermanlands läkarförening: Nej.
Upplands allmänna läkarförening: Ja.
2006: 250.000 kr. 2007: 125.000 kr. 2008: 163.500 kr plus regelbundna träffar för att se över övertidsuttag och dispensförfaranden.
Värmland: Ja. 2006: Cirka 500.000 kr. 2007: Cirka 300.000 kr.
Västerbotten: -–
Västmanland: Ja. 2007: 800.000 kr. 2008: Cirka 1 miljon kr.
Ångermanland: Nej.
Älvsborg, södra: Ja. 2005: 1.445.606 kr.
2006: 811.865 kr. 2007: 317.314 kr.
Örebro: Ja. 2006: Cirka en kvarts miljon kr, men arbetsgivaren har bättrat sig. Inga skadestånd 2007 och 2008. Arbetsgivaren betalar dock utbildningsaktiviteter för “olycksfall i arbetet” då man glömt söka dispens för övertid över 200 timmar.
Östergötland: –
Östra Skåne: Nej.
* Vi frågade om skadestånden gällde A) Underlåtenhet att registrera arbetsti’der. B) underlåtenhet att begära dispens från övertidstaket C) övertidsuttag utöver beviljade dispenser. D) Annat. Svaren visade att alla skadeståndskrav gällde underlåtenhet att begära dispens från övertidstaket på 200 timmar per år.
I vårdvalsmodellernas spår kommer nu önskemål från arbetsgivare om att schemalägga läkare så att en del planerad mottagning kan ske på kvällstid. Motiveringen är dels patienternas önskemål/valfrihet att slippa ta ledigt från arbetet, dels att med ökande privat konkurrens riskerar den offentliga vården att tappa ”kunder” och därmed pengar så att man annars måste krympa organisationen. Dessutom talar man om att t.ex kunna utnyttja lokaler och apparater mer effektivt.
Som framhålls i Karins artikel ovan är det för den enskilde läkaren övervägande negativt att få sin arbetstid förlagd till kvällar. Oregelbundna dygnsrytmer är på sikt ej bra för hälsan, och vi har ju redan att ta hand om jourverksamheten för de medicinskt akuta behoven. Därtill gör kvällsarbete det svårt att delta i familelivet och dela dess bördor och glädjeämnen, eller att ha ett socialt liv på fritiden. Sedan kan det föstås finnas enskilda läkare som föredrar att arbeta på detta sätt frivilligt. Risken finns också att vi i större utsträckning utför arbete på tider när vi inte är som piggast och mest skärpta.
En annan aspekt är att om en del kolleger senarelägger sin arbetsdag blir det färre att dela på arbetet på dagtid/förmiddagar. Man kan visserligen planera för en minskning av verksamheten i motsvarande grad, men det finns många arbetsuppgifter utöver det omedelbara patientmottagandet. Därför är risken stor att man försöker att använda en sådan schemaförändring till att få ut mer arbete totalt av en oförändrad personalstab, dvs att färre ska göra det som tidigare gjordes av fler på dagtid. Detta kan hota kvaliteten i det medicinska arbetet, kommunikation med och utbildning av kolleger, mm. Man riskerar att försämra vården för dem med större medicinska behov till förmån för ökad service till en vårdsökande allmänhet med kanske många gånger lättare besvär. Detta är kanske en inbyggd fara i vårdvalstänkandet (patienten som kund på en marknad).
Thomas Schultze, Värmlands Läkarförening
De upprepade skadestånden är ett tecken på dåligt ledarskap där man istället för att anställa eller utbilda tillräckligt med personal väljer att överutnyttja den personal man har. Flera lokalföreningar arbetar dock med att komma fram i arbetstidsfrågan på andra sätt än via skadestånd.
Det som benämns övertid är i flesta fall helt enkelt schemalagd tid pga jour. All annan arbetstid eller övertid varken ersätts eller registreras på många ställen. Att inte registrera arbetstid är också ett brott mot arbetstidslagen.
Flextidsavtalen som nu blir allt vanligare ger en viss uppfattning om arbetad tid, men de flesta avtalen är konstruerade så att flextidöverskott över ett visst tak försvinner automatiskt. Att se till att inte förhandla bort rätt till ersättning vid övertid är ett sätt att komma tillrätta med arbetstidregistreringen.
Det sk jourkompberget används ofta i debatten som ett sätt att visa att läkare arbetar för mycket. Det visar dock inte på arbetad tid utan snarare ersättningsmodellen, varför detta ger en felaktig bild.
Många läkare upplever också att de inte har möjlighet att få ut ledigheten för att inte verksamheten tillåter det. Det nya systemet som används på flera håll med jourveckor – dvs att man arbetar tre eller fyra nätter på en vecka med uttag av kompledighet dagtid – gör att jourkompbergen inte byggs upp på samma sätt som tidigare.
Dispenser för övertid beviljas så gott som alltid av de lokala facken om medarbetaren är positiv till det och verksamheten så tillfälligt kräver. Olika jourer är också olika tungt belastade och där är arbetstidslagen ibland för stelbent och lokala överenskommelser är önskvärda.
Men det läkarföreningarna vill komma åt är de regelmässiga överträdelserna som beror på permanentade systemfel. Panikåtgärder för ekonomin med varsel, anställningsstopp och förbud mot stafetter utan att man ser till verksamhetens basala behov och utan framförhållning är heller inga skäl att bevilja dispenser.
Ett annat gissel som nu verkar bli mer överhängande i spartider är systemet med schemalagda jourveckor.
Jourveckor är bra ur många aspekter men extremt lömskt om det missbrukas och man schemaläggs för tätt. En usel arbetsmiljö utan möjlighet till återhämtning, dålig kontinuitet att följa sina patienter och sin kompetensutveckling blir följden.
Läkararbetstid ska förläggas dagtid i största möjliga utsträckning, då man arbetar bäst, har mest utbyte av kollegor för inlärning och för patienten, mest möjlighet till multidisciplinär bedömning. Nattetid skall adekvat kompetens finnas för den medicinska säkerheten men övrigt arbete skall minimeras. (1.)
En del människor vill arbeta mycket, andra vill arbeta mindre. Oavsett yrke. Olika livsbetingelser förändras- om man har små barn eller är inne i intensiv utbildningsfas kan påverka åt olika håll. Här har arbetsgivaren en möjlighet att tillgodose olika behov. Arbetsgivaren har också ett ansvar att se till att enstaka individer inte arbetar orimligt mycket.
Det stora flertalet läkare vill ha vettiga arbetstider med flexibilitet, regelbunden kompetensutveckling och en patientsäker arbetsmiljö. Att verksamhetens behov och förutsättningar tas med i bedömning av hur arbetstiderna ska läggas är en självklarhet. Systematiska brott mot arbetstidslagen ska bekämpas
Karin Båtelson, vice
ordförande i
Sjukhusläkarföreningen