Landstingsdirektör vill ha ”läkerskor”
– Det här kan lyfta läkaryrket till starkare fokus på de ännu mer avancerade arbetsuppgifterna. Inom exempelvis kirurgin behöver läkarna få bli mer operationsfokuserade, fortsätter han.
”Läkerska” är ett begrepp Jonas Rastad använder ”för att åhörarna snabbt ska förstå”. Men som formell titel föreslår han klinisk specialsjuksköterska eller avancerad specialsjuksköterska. Han ser framför sig en ny karriärväg för sjuksköterskor, med starkare inriktning på sjukvård än på omvårdnad. Med två års påbyggnadsutbildning – ett år för de som redan är specialistutbildade – ska sjuksköterskor kunna gå in och ta över vissa av läkarnas arbetsuppgifter, anser han.
Jonas Rastad är förvånad över att förslaget mött motstånd från läkarhåll, till exempel från Västerbottens läkarförening.
– Framtidens sjukvård saknar inte arbetsuppgifter. Vårdbehovet ökar och vi behöver adaptera oss till nya roller och nya beteenden för att öka vårdproduktionskapaciteten. Facket tror jag inte kan stoppa den utvecklingen.
Finns det inte patientsäkerhetsrisker om sjuksköterskor tar över läkares uppgifter?
– Det kan jag inte oavvisligt svara nej på. Det gäller att tänka sig för i delegeringen av arbetsuppgifter. Hela konceptet kan gå i graven om man gör fel. Fördelen är att man genom delegation kan avgränsa, bestämma ganska precist vad var och en ska göra. Det finns patientsäkerhetsrisker även i dag med exempelvis begränsad närvaro av stressade kirurger. Sjuksköterskor är duktiga på att göra saker repetitivt, A, B, C, D, E och så vidare. Läkare individualiserar och det innebär alltid en viss risk. Man kan vinna mycket också på standardisering.
Ingår inte de arbetsuppgifter du beskriver i många underläkares arbete i dag?
– De som resonerar så är inne på fel spår. Vi organiserar oss efter vad vi som individer kan erbjuda, inte vad patienten kan behöva. Har patienten en diagnos passar systemet perfekt, men det passar dåligt för en patient med tio olika behov. Kirurger och andra specialister ska göra det man är bäst på. Gå rond på avdelningen kanske andra kan leverera.
Finns det inte risk för minskad kontinuitet, att kirurgen inte träffar patienten före och efter operationen?
– Självklart ligger det något i att den som har sett min insida – kirurgen – har en speciell roll för mig. Det är viktigt att man som kirurg tittar sin patient i ögonen. Men vi går mot mer och mer teamarbete. Patienten behöver flera olika kompetenser. Efter operationen ska den specialiserade kirurgen som det ser ut idag rapportera av, ordna sjukskrivning, återbesökstider osv. Utan det arbetet skulle kirurgen kunna gå snabbare till nästa operation. Det handlar om en ny gräns i uppdelningen av arbetsuppgifter mellan sjuksköterska och läkare. Visst kan kirurgen stanna upp och prata om vad som hände under operationen. Men sedan kan sjuksköterskans roll i teamuppdraget ta över.
Så motivet är att avlasta läkarna administrativa uppgifter?
– Kirurger är i huvudsak operatörer och tillbringar för mycket tid på akutmottagningar och vårdavdelningar. Sjuksköterskor skulle exempelvis kunna sköta in- och utskrivningar, utföra kroppsundersökningar, skriva röntgenremisser, beställa labbprover, gå rond, boka återbesök och rapportera av till läkaren. Det är mycket vård i det hela. Jag tycker inte att det är administrativa arbetsuppgifter.
– Psykiatri är en annan specialitet där ett sådant system passar alldeles utmärkt, och psykiaterna här uppe i Västerbotten verkar nappa på förslaget. Samma möjligheter finns även i primärvården.
Finns det verkligen ekonomiska vinster i detta, jämfört med att t ex AT-läkare utför dessa uppgifter?
– AT-utbildningen är ju speciell, och tidsbegränsad. AT-läkarna kan ju inte ta den volym av arbetsuppgifter vi här talar om. Jämför man med lönerna för en ST-läkare, vilket kan vara mer relevant sett till arbetsuppgifterna, är ekonomin hemma. Än mer om man jämför med lönen för en tränad kirurg. Och detta är viktigt, samhället står inte bara inför en utmaning i form av en volymökning av vårdbehoven utan även inför en ekonomisk utmaning.
– Vi behöver öka attraktionskraften i sjukvården och kunna erbjuda ett bredare utbud av tjänster för att möta de enorma rekryteringsbehoven. Vi behöver både öka och differentiera karriärvägar. Det är viktigt med rollmodeller och målbilder, vad kan hända med mig om 15 år? För sjuksköterskor räcker det inte att ha rollen som avdelningschef som huvudsaklig målbild, det behövs alternativa karriärvägar. Det gäller inte bara sjuksköterskor utan även biomedicinska analytiker som kan göra en del av patologernas arbete. Allt detta kan visa på en meny av karriärvägar och öka attraktionskraften för unga människor.
Vad ser du för målbild för läkare?
– Ökad specialisering och ökad attraktionskraft. Större utvecklingspotential. Nackdelen är att man inte blir så bred. Å andra sidan är det mycket medicinsk utveckling som drivs av läkare i forskande positioner. Jag tror att man skulle kunna ha mer fokus på det.
Men kan det inte vara så att många unga väljer läkaryrket för att det bygger på kontakt med människor? För många läkare är patient-läkarmötet en central del av yrket.
– Den invändningen har jag inte hört… jag har ingen riktigt bra lösning på det. Visst innebär det att patientkontakten kan bli beskuren. Men jag tror att utvecklingen ändå går åt det hållet och så är det redan i dag i de opererande specialiteterna.
Hur tror du att patienterna ser på det här? Kommer de inte att fråga: ”När får jag träffa doktorn”?
– Så kan det ju vara i dag, patienten väntar på beslutsfattaren och det är ju doktorn. Det är där man uppfattar att den faktiska kompetensen finns. Men en förändring av rollerna i sjukvården kan ge en bredare uppfattning. Uppsidan är att patienterna kan få mera tid med betydelsefulla personer, de kliniska specialsjuksköterskorna.
Fakta: Utbildning till avancerad specialistsjuksköterska
Idén om att sjuksköterskor ska vidareutbildas till att ta över vissa läkaruppgifter är inte ny i Sverige. Tankarna har sitt ursprung i USA, där ”nurse practitioners” varit verksamma sedan mitten av 1960-talet, då utvecklingen tog fart till följd av läkarbristen. Roller och mandat varierar beroende på lagstiftningen i varje enskild delstat, från självständig mottagningsverksamhet till arbete i läkarmottagningens regi.
I Sverige har det funnits försök att etablera en motsvarande yrkesroll, med benämningar som avancerad specialistsjuksköterska eller klinisk sjuksköterska. Mellan 2003 och 2008 utbildades 20-talet sjuksköterskor till avancerad specialistsjuksköterska vid högskolan i Skövde. De flesta fick anställning inom primärvården. En starkt bidragande orsak till att utbildningen inte fortsatte var att en av sjuksköterskorna, som arbetade på en infektionsmottagning, sökte men inte fick förskrivningsrätt för antibiotika. Både Läkemedelsverket och Socialstyrelsen sa då nej. Men i dag finns planer på att återuppta utbildningen i Skövde. Psykiatri och äldreomsorg nämns nu som möjliga inriktningar.
Mer aktuellt i dag är den nya utbildning för avancerade specialistsjuksköterskor inom kirurgi, som startat vårterminen 2012 i Linköping med fem platser. Men Jonas Rastad, som för övrigt är god vän med initiativtagaren till utbildningen i Linköping, kirurgen Claes Juhlin, tidigare verksamhetschef på Linköpings universitetssjukhus, numera med samma uppdrag på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Men fem platser är för lite. Det måste bli frågan om en antagning av minst 20 sjuksköterskor per år, annars räcker inte studentpengen, säger Jonas Rastad som nu tillsammans med Umeå universitet ska lämna in en ansökan om att starta en ny utbildning till avancerad specialistsjuksköterska.
Jonas Rastads förslag byggde ursprungligen på att de mest kompetenta sjuksköterskorna skulle väljas ut som deltagare till utbildningen.
– Men det förslaget har ingen nappat på. Det passade inte med hur sjuksköterskorna ser sin karriärstege.
Den aktuella ansökan om en ny utbildning vid Umeå universitet bygger i stort på samma modell som i Linköping, dvs en klinisk mastersutbildning för sjuksköterskor, som omfattar ett års studier för specialistsjuksköterskor och två års studier för sjuksköterskor med grundexamen.
property for sale Barnet
Landstingsdirektör vill ha läkerskor
512
Landstingsdirektör vill ha läkerskor
bankruptcy
Landstingsdirektör vill ha läkerskor
lucymila.ucoz.com
Landstingsdirektör vill ha läkerskor
family reunion t shirts
Landstingsdirektör vill ha läkerskor
Telecharger Film complet en Francais
Landstingsdirektör vill ha läkerskor
Articulo completo
Landstingsdirektör vill ha läkerskor
[…] diskussionen om olika yrkesroller tycker jag att det finns en del intressant att fundera på. I Sjukhusläkaren läste jag för något år sedan en intressant artikel om ”läkerskor” där förslaget […]
the diet solution free download…
Landstingsdirektör vill ha läkerskor…
[…] diskussionen om olika yrkesroller tycker jag att det finns en del intressant att fundera på. I Sjukhusläkaren läste jag för något år sedan en intressant artikel om ”läkerskor” där förslaget […]
EUROPEAN DEFINITION OF THE MEDICAL ACT
On the occasion of its meeting in Munich on 21 & 22 October 2005, UEMS Council adopted
the following definition of the Medical Act:
“The medical act encompasses all the professional action, e.g. scientific,
teaching, training and educational, clinical and medico-technical steps,
performed to promote health, prevent diseases, provide diagnostic or
therapeutic care to patients, individuals, groups or communities and is
the responsibility of, and must always be performed by a registered
medical doctor/physician or under his or her direct supervision and/or
prescription.”
Ett fruktansvärt förslag som inte är tillräckligt genomtänkt. Anställ istället fler underläkare på avdelningarna. Som läkarstudent ser jag allvarligt på min framtid. Ska jag nu behöva konkurrera med läkerskor vid anställning? Det måste finnas tydliga riktlinjer vilka som gör vad inom vården, annars finns risk att hela systemet raseras.
[…] Tidningen Sjukhusläkaren […]
galen
Jag har en ännu bättre idé. Låt oss införa ”Landstingsdirektriser” som kan hitta nya mönster att arbeta efter i landstinget. Med några sådana kan vi kanske friställa ett antal landstingsdirektörer och spara pengar. Direktriser är rätt billiga.
Vem gör de patientnära bedömningarna när kirurgerna är på operation? Hur många gånger har inte patienter och anhöriga suttit o väntat på en stressad kirurg som efter arbetstidens slut kommer och genomför ett stressat utskrivningssamtal? Jag tror att en utbildad sjuksköterska , mer avancerad akademisk utbildning än vad Rastaad beskriver mycket väl kan ordna med den formella utskrivningen eller inskrivningen eller ronden. Vi läkare måste ju också ingå i teamet runt patienten och det är klart som korvspat att kirurgen pratar med sin patient innan och efter operationen, när det är dax att åka hem men inte nödvändigtvis sköter och kontrollerar att hentjänst etc är redo att ta emot pat, att utskrivningsanteckningen finns tillgänglig för paramedicinare, primärvård etc innan pat åker från sjukhuset vilket idag är alltför ofta förekommande. Det är sysslor som satr tid och som måste göras bra för att vården skall vara effektiv och det klarar i vart fall inte upptagna kirurger speciellt bra.
Du sa: ”det är klart som korvspat att kirurgen pratar med sin patient innan och efter operationen”. Min mor kom just hem efter en operation i buken där man tagit bort myom bl.a. Hon fick inte träffa en läkare alls innan hon skrevs ut, hon fick inte veta hur det såg ut i buken (gammal cancerpatient), och vad man kanske tänkte om det man tagit ut. Mor blev frustrerad och frågade om biopsiresultaten (som INTE skulle skickas till henne ansågs det), och fick tills svar att det kommer att ta jäääättelääänge. Hon fick rådet att ringa under telefontid om hon upplevde komplikationer. Telefontid? Denna operation utfördes på Sahlgrenska denna veckan. Jag vågar INTE bli svårt sjuk, dessutom behöver man ofta tolk för att förstå läkaren som kan ha mycket knagglig svenska. Inte heller bra för patientsäkerheten.
Ville också tillägga att patienterna som låg i rummet efter operation sa att det kändes som man var en bil i en bilverkstad.
Var i hela friden jobbar du där det är läkarens uppgift att kolla om hemtjänsten är informerad och administrera epikriser? Det har aldrig varit läkarens sak på min arbetsplats.
Patient-läkarmötet är en central del av läkaryrket. Att Rastad aldrig hört eller förstått denna fundamentala invändning mot hans förslag att införa yrket läkerskor som ersättning för läkare, vittnar om att han i sin administrativa karriär fjärmat sig långt bort från den läkarroll han en gång hade.Visst kan sjuksköterskor ta över mycket av tyngande uppgifter, som fordrar läkarens medicinska kompetens.Jag tänker då på standardserade eftervårdskontroller,viss dataredovisning och en del administrativa uppgifter.Man kan också delegera en del skopiverksamhet. Läkarens roll i patientkontakten kan däremot inte reduceras.Gammeldags ronder trodde jag var för länge sedan avskaffade. Jag har alltid förordat ett utvecklat PAL-system enligt engelskt cosultant-modell där operatören själv samtalar med och undersöker patienten både före och efter operationen. Detta kan inte överlåtas till en Skvaderperson. Om Rastads förslag genomförs kommer med stor sannolikhet många komplikationer att missas eller upptäckas för sent.
J-O Svensson
pensionerad kirurg
Ett synnerligen dåligt förslag från en f d ortoped som uppenbarligen alltför länge arbetat i läkmedelsindustin och byråkratin så att han glömt bort vad läkekonst handlar om och vad patienerna söker och behöver. Hur vore det om Rastad använde sin påhittighet till att förbättra läkarnas situation så att de fick tid att göra det de och patienterna vill? Det finns ett mängd arbetsuppgifter som med fördel kunde utföras av andra. och därmed avlasta läkarna. Jag är visserligen läkare (snart pensionerad) men jag har också varit patient flera gånger. Det man som sådan vill är att träffa ansvarig läkare, trots allt är det den personen som fattar de för mig viktiga´, ja rent av livsavgörande, besluten . ”Läkerskor” modell Rastad – så feltänkt att man baxnar!
Vi läkare inom Västerbottens läns
landsting har fått denne inhyrde contract killer på halsen för våra synders
skull. Förutom mängder av huvudlösa påhitt som går ut på att försämra och
nedmontera sjukvården, de flesta utan ekonomiska poänger, så kommer detta. Hur blir man en
fullödig och erfaren läkare om man inte får ta ansvar för patienten ”från
början till slut”?
Det finns andra saker vi kan avlastas
istället, som att jaga sängplatser, sköta diskning och städning i lunchrummet
och tillbringa dagarna på meningslösa möten.
Läkarna klarar sig inte utan duktiga
sjuksköterskor som gör just det en sjuksköterska ska göra. Det kan aldrig
finnas något ”mellanting” mellan läkare och sjuksköterskor eftersom
det är fråga om två helt olika professioner.
Men den stora förloraren i detta galna
resonemang är givetvis patienten.
Bäva månde vården inför nästa
idiotpåhitt från Rastad.
Några problem som omedelbart avtecknar sig (kir eftersom det användes som exempel);
1. Vem tar ansvar för om den somatiska bedömningen inför en kirurgi avslöjar något annat än det som opereras och detta förbises?
2. Värre, vem tar ansvar för om det man opererar inte är problemet och borde ha insetts vid den somatiska bedömningen, ex en höftprotesop där höften inte var det primära?
3. För att bli ”smal” måste man först bli ”bred” och erfaren. Vem vill bara kunna ett ingrepp och sedan lita på att någon med bredd (läkerska?) hoppar in och hjälper till när appendix ser svullen och konstig ut?
Det finns säkert mer att tycka, men nu räcker det för idag 🙂
Bullshit!
Galna idéer väcker
uppmärksamhet under tiden han förstör
sjukvården i Norrland!
Vad är motivet bakom förslaget? Det måste man fråga sig. Förslaget har en teknokratisk karaktär. Standartiserad inskrivning, standartiserade prover, ABCDE. Rapport till läkaren som vässar kniven och skär bort felet. Sedan nytt rapport, nytt kniv. Standartisering regera! Motivet är ekonomi, inget annat.
Jag jobbar själv som akutläkare och jag vet att rutiner och standart är viktiga. Men ju längre jag jobbar, ju oftare kommer jag fram till diagnosen genom att se, höra och känna på patienten. Många beslut fattas utifrån erfarenheter, det man har läst eller hört. Läkaryrket har med läkakonst att göra, det är ett djupt mänsligt yrke som är ytterst beroende på alla signal man uppfattar genom patientkontakten.
Det är helt rätt att i styra mot ökad teamarbete, men teamarbete innebär gemensamt arbete och inte ett produktionsband enligt Ford modellen. Tar allt onödig arbete ifrån oss istället. Skapa datorjournal som är värd namnet och inte en kopia av ett pappersjournal överförd till datorn.(hur många gånger dikteras inte patientens tidigare sjukdomar, socialanamnes et cetera) Låt någon jobbar bredvid mig som är med när jag undersöka/behandla, som skriver röntgenremisser, medicinordinationer och hjälpa mig att klä av/på patienten. Det kan vara en ssk, usk eller vad man nu kallar det för. Dessutom är läkerskor är sexistisk, det kan jag bara hålla med om (inlägg Stina). För resten trodde jag att artikeln handlar om speciella skor till läkare, detta beror nog på min icke perfekta svenska.
Jag läste inlägget om ”läkerskor” och det är inte utan att man blir lite uppgiven. Om personer skall utföra uppgifter som en läkare eller halvläkare, så måste man väl ändå gå läkarutbildningen först? Det är ju verkligen en väldigt mycket längre och väldigt mycket mer krävande utbildning det handlar om. Det bör inte finnas några genvägar. En läkare är en läkare med den kompetens hon är utbildad för och en sjuksköterska är en sjuksköterska med den kompetens som den utbildningen ger. En patient har rätt att bli bedömd av en läkare som gått hela sin utbildning.
Felet
anser jag ligger i att sjuksköterskor och läkare tillhör två helt olika
professioner. Sjuksköterskor är experter på omvårdnad, såväl basal,
specifik som avancerad. Att patienten som Roger skriver söker en
”välutbildad, professionell persons bedömning för diagnos och
behandling” är olyckligt eftersom sjuksköterskor liksom läkare är
välutbildade, professionella, diagnostiserar och behandlar. MEN inte
inom samma område. Läkare är experter medicinskt, de har det medicinska
ansvaret för patienten, sätter de medicinska diagnoserna och ordinerar
den medicinska behandlingen. Omvårdnaden tar hänsyn till och interagerar
med den medicinska behandlingen. Men det är läkarna som är experter på
den. Medan sjuksköterskor är experter på att se
omvårdnadsproblem/diagnoser och utforma omvårdnaden efter patientens
största omvårdnadsbehov – vilket inte alltid är direkt sammankopplat med
patientens medicinska problematik. Skulle det vara okej att
biomedicinska analytiker eller sjukgymnaster gick in och gjorde
varandras jobb? Nej.
Läkare och sjuksköterskor har olika expertområden, det vården förlorar
tid på är snarare det att vi gör mycket dubbelarbete och har en brist på
kommunikation både mellan och inom yrkesgrupperna. Samarbeta och
utnyttja varandras kompetens istället för att urvattna professionerna
säger jag.
Sandra Olsson, legitimerad sjuksköterska
Helt enkelt ännu ett sätt att förnedra läkarkåren. Sluta acceptera sånt skit! Vill beslutsfattare vara innovativa och tidsenliga kan de istället ge oss lagstadgad stöd att delegera dessa tilltänkta uppgifter, till noga valda ssk, inom ramen för vår egen verksamhet. Låt inte byråkrater eller vårdförbundet eller farmaceuter styra sjukvården medan läkare ställs till svars när saker och ting går fel. Det hela känns som en fruktansvärd mardröm.
Vad är det som händer ?
– apotekare anser sig vara bättre än läkare på att behandla hjärtsvikt
– sjuksöterskor som vill leka doktor
– åklagare som behandlar våra kollegor som kriminella
– journalister som behandlar oss som skurkar
– landstingpolitiker som …
Helt uppåt väggarna! Varför prata om att detta skulle leda till att läkare kan göra läkarspecifika arbetsuppgifter när det faktiskt är läkarspecifika arbetsuppgifter som dessa ¨läkerskor¨ skall utföra? Anställ fler underläkare på de kirurgiska avdelningar där läkarna tydligen inte har tid att utföra sina arbetsuppgifter istället. Och termen ¨läkerskor¨ är dessutom sexistisk, jag är läkare och jag är kvinna, det är lätt att tro att det är mig och mina kvinnliga kollegor som åsyftas!
Heja Stina!
Kollega Falkenerare
[…] hela artikeln om ”läkerskor” här: http://sjukhuslakaren.se.preview.citynetwork.se/2012/02/21/landstingsdirektor-vill-ha-lakerskor/ This entry was posted in Information and tagged brist, Carema, Dagbladet, insändare, katastrof, […]
I stället att hitta på ”översköterskan” tycker jag att det bli betydligt mycket bättre att man hjälper läkare att läkare kan VERKLIGEN utföra bara doktors jobb..
Just nu gör doktorer mycket annat som har inte det minsta lilla med läkaryrket att göra
EXEMPEL:
1.läkarsekreterare (kopierar,lättar efter papper ,skriva ,ringer runt,faxa och fixa mm)
2.sjuksköterskor (kollar ,gör om deras kontroller för att det går inte litta på värdena tillexmp.BT hos samma pat ena gången 90/55 andra gången 180/105 vilken är rätt vilken fel, patienten mår oförändrat? finns massor med exempel varje dag)
3.Kurators jobb
4dietistjobb
5städerskorjobb
6möte,ständiga omorganisationer,brist på platser på sjukhuset mm 7och inte minst datorer med mest bissara system som är ej sjukvårdsvänliga.
Organisera sjukvården så att dr VERKLIGEN kan jobba som dr och alla andra gör det dem ska och är udbildade för rätt ,snabbt och proffsigt, då kommer doktorer att ha mer tid till patienter.
Patienter har rätt till dokorsbedömning .
Finns det verkligen kirurger eller andra dr som vågar operera eller behandla patienter utan att en dr har undersökt pat.?
Hoppas verkligen att sådana inte finns.
Glöm aldrig att vi faktisk har ett etiskt,moraliskt och yrkesmässigt ansvar.
Hvad siger EU til det i forhold til patientrettigheder og patientmobilitet ?
Tycker det låter alltför enkelt och dessutom en nonchalans mot läkarkåren att en sköterska skulle kunna ta över en avdelningsläkares/ AT- läkares roll. Genom 1 års extra utbildning om de nu redan tex skulle ha en specialistsköterskeutbildning. Som läkare har du ju en gedigen bred utbildning även om den smalnas av med åren. Man har dock baskunskaper kvar och kan reagera på symptom patienten beskriver som kanske ligger utanför specialiteten (operativ /eller icke operativ) , som jag inte tror man inte kan med en sköterskeutbildning som i första hand handlar om omvårdnad.
Dåligt förslag enligt min mening.
Vad säger EU ? Eftersom vi redan har påbackning angående läkarutbildningen så ska vi väl inte starta upp något odefinierat utan att det isåfall sker på internationell nivå.
/Annie läkare
Spec.utb. ssk s k läkerskor, kan säkert få en viktig fu i framtidens sjukvård. Jag har sett/arbetat med dem på sjukhus i England, och de arbetar med väl definierade arbetsuppgifter och utgör ett bra komplement, till övriga läkare. Det kan inte bli brist på arbetsuppgifter, men däremot brist på kompetent personal. Läkerskor löser inte alla problem, men kan vara en hjälp. I exemplet ovan, kan de vara behjälpliga vid avdelningsarbetet och göra sitt jobb, precis som AT-läkare, under överordnads ansvar OCH handledning. Definitivt en hjälp.
Barnläkare Ted Jakobsson
Kan bara hålla med! Efter att ha jobbat i England med nurse practitioners ser jag till skillnad från de flesta andra det här som ett ganska bra förslag. Självklart sticker reportaget ut och ger utrymme för kritik. Kan man dock dra lärdom av hur det fungerar i England kan vi se det med stor tillförsikt och inte oro. Ingen NP lämnas vind för våg och de vet väl sina begränsningar. Dessutom kan jag intyga att de flesta patienter hellre får 30 min med en kunnig NP än 10 min med en stressad läkare – särskilt som de vet att det är ett helt team bakom.
Men vad är detta för trams! När patienten är sjuk söker han/hon läkare för sina besvär. Patienten söker en välutbildad, professionell persons bedömning för diagnos och behandling.
Skall detta nu vattas ur med en första linjens ”icke läkare”. Trams.
Uppmuntra istället dessa intelligenta och ambitiösa sjuksköterskor att fortsätta utbilda sig – till läkare.
Utan advokat – ingen advokatbyrå.
Utan bilmekaniker – ingen bilverkstad.