Debatt

Landstingsdirektör vill ha ”läkerskor”

– Det här kan lyfta läkaryrket till starkare fokus på de ännu mer avancerade arbetsuppgifterna. Inom exempelvis kirurgin behöver läkarna få bli mer operationsfokuserade, fortsätter han.

”Läkerska” är ett begrepp Jonas Rastad använder ”för att åhörarna snabbt ska förstå”. Men som formell titel föreslår han klinisk specialsjuksköterska eller avancerad specialsjuksköterska. Han ser framför sig en ny karriärväg för sjuksköterskor, med starkare inriktning på sjukvård än på omvårdnad. Med två års påbyggnadsutbildning – ett år för de som redan är specialistutbildade – ska sjuksköterskor kunna gå in och ta över vissa av läkarnas arbetsuppgifter, anser han.

Jonas Rastad är förvånad över att förslaget mött motstånd från läkarhåll, till exempel från Västerbottens läkarförening.

– Framtidens sjukvård saknar inte arbetsuppgifter. Vårdbehovet ökar och vi behöver adaptera oss till nya roller och nya beteenden för att öka vårdproduktionskapaciteten. Facket tror jag inte kan stoppa den utvecklingen.

Finns det inte patientsäkerhetsrisker om sjuksköterskor tar över läkares uppgifter?

– Det kan jag inte oavvisligt svara nej på. Det gäller att tänka sig för i delegeringen av arbetsuppgifter. Hela konceptet kan gå i graven om man gör fel. Fördelen är att man genom delegation kan avgränsa, bestämma ganska precist vad var och en ska göra. Det finns patientsäkerhetsrisker även i dag med exempelvis begränsad närvaro av stressade kirurger. Sjuksköterskor är duktiga på att göra saker repetitivt, A, B, C, D, E och så vidare. Läkare individualiserar och det innebär alltid en viss risk. Man kan vinna mycket också på standardisering.

Ingår inte de arbetsuppgifter du beskriver i många underläkares arbete i dag?

– De som resonerar så är inne på fel spår. Vi organiserar oss efter vad vi som individer kan erbjuda, inte vad patienten kan behöva. Har patienten en diagnos passar systemet perfekt, men det passar dåligt för en patient med tio olika behov. Kirurger och andra specialister ska göra det man är bäst på. Gå rond på avdelningen kanske andra kan leverera.

Finns det inte risk för minskad kontinuitet, att kirurgen inte träffar patienten före och efter operationen?

– Självklart ligger det något i att den som har sett min insida – kirurgen – har en speciell roll för mig. Det är viktigt att man som kirurg tittar sin patient i ögonen. Men vi går mot mer och mer teamarbete. Patienten behöver flera olika kompetenser. Efter operationen ska den specialiserade kirurgen som det ser ut idag rapportera av, ordna sjukskrivning, återbesökstider osv. Utan det arbetet skulle kirurgen kunna gå snabbare till nästa operation. Det handlar om en ny gräns i uppdelningen av arbetsuppgifter mellan sjuksköterska och läkare. Visst kan kirurgen stanna upp och prata om vad som hände under operationen. Men sedan kan sjuksköterskans roll i teamuppdraget ta över.

Så motivet är att avlasta läkarna administrativa uppgifter?

– Kirurger är i huvudsak operatörer och tillbringar för mycket tid på akutmottagningar och vårdavdelningar. Sjuksköterskor skulle exempelvis kunna sköta in- och utskrivningar, utföra kroppsundersökningar, skriva röntgenremisser, beställa labbprover, gå rond, boka återbesök och rapportera av till läkaren. Det är mycket vård i det hela. Jag tycker inte att det är administrativa arbetsuppgifter.

– Psykiatri är en annan specialitet där ett sådant system passar alldeles utmärkt, och psykiaterna här uppe i Västerbotten verkar nappa på förslaget. Samma möjligheter finns även i primärvården.

Finns det verkligen ekonomiska vinster i detta, jämfört med att t ex AT-läkare utför dessa uppgifter?

– AT-utbildningen är ju speciell, och tidsbegränsad. AT-läkarna kan ju inte ta den volym av arbetsuppgifter vi här talar om. Jämför man med lönerna för en ST-läkare, vilket kan vara mer relevant sett till arbetsuppgifterna, är ekonomin hemma. Än mer om man jämför med lönen för en tränad kirurg. Och detta är viktigt, samhället står inte bara inför en utmaning i form av en volymökning av vårdbehoven utan även inför en ekonomisk utmaning.

– Vi behöver öka attraktionskraften i sjukvården och kunna erbjuda ett bredare utbud av tjänster för att möta de enorma rekryteringsbehoven. Vi behöver både öka och differentiera karriärvägar. Det är viktigt med rollmodeller och målbilder, vad kan hända med mig om 15 år? För sjuksköterskor räcker det inte att ha rollen som avdelningschef som huvudsaklig målbild, det behövs alternativa karriärvägar. Det gäller inte bara sjuksköterskor utan även biomedicinska analytiker som kan göra en del av patologernas arbete. Allt detta kan visa på en meny av karriärvägar och öka attraktionskraften för unga människor.

Vad ser du för målbild för läkare?
– Ökad specialisering och ökad attraktionskraft. Större utvecklingspotential. Nackdelen är att man inte blir så bred. Å andra sidan är det mycket medicinsk utveckling som drivs av läkare i forskande positioner. Jag tror att man skulle kunna ha mer fokus på det.

Men kan det inte vara så att många unga väljer läkaryrket för att det bygger på kontakt med människor? För många läkare är patient-läkarmötet en central del av yrket.

– Den invändningen har jag inte hört… jag har ingen riktigt bra lösning på det. Visst innebär det att patientkontakten kan bli beskuren. Men jag tror att utvecklingen ändå går åt det hållet och så är det redan i dag i de opererande specialiteterna.

Hur tror du att patienterna ser på det här? Kommer de inte att fråga: ”När får jag träffa doktorn”?

– Så kan det ju vara i dag, patienten väntar på beslutsfattaren och det är ju doktorn. Det är där man uppfattar att den faktiska kompetensen finns. Men en förändring av rollerna i sjukvården kan ge en bredare uppfattning. Uppsidan är att patienterna kan få mera tid med betydelsefulla personer, de kliniska specialsjuksköterskorna.

Fakta: Utbildning till avancerad specialistsjuksköterska
Idén om att sjuksköterskor ska vidareutbildas till att ta över vissa läkaruppgifter är inte ny i Sverige. Tankarna har sitt ursprung i USA, där ”nurse practitioners” varit verksamma sedan mitten av 1960-talet, då utvecklingen tog fart till följd av läkarbristen. Roller och mandat varierar beroende på lagstiftningen i varje enskild delstat, från självständig mottagningsverksamhet till arbete i läkarmottagningens regi.

I Sverige har det funnits försök att etablera en motsvarande yrkesroll, med benämningar som avancerad specialistsjuksköterska eller klinisk sjuksköterska. Mellan 2003 och 2008 utbildades 20-talet sjuksköterskor till avancerad specialistsjuksköterska vid högskolan i Skövde. De flesta fick anställning inom primärvården. En starkt bidragande orsak till att utbildningen inte fortsatte var att en av sjuksköterskorna, som arbetade på en infektionsmottagning, sökte men inte fick förskrivningsrätt för antibiotika. Både Läkemedelsverket och Socialstyrelsen sa då nej. Men i dag finns planer på att återuppta utbildningen i Skövde. Psykiatri och äldreomsorg nämns nu som möjliga inriktningar.

Mer aktuellt i dag är den nya utbildning för avancerade specialistsjuksköterskor inom kirurgi, som startat vårterminen 2012 i Linköping med fem platser. Men Jonas Rastad, som för övrigt är god vän med initiativtagaren till utbildningen i Linköping, kirurgen Claes Juhlin, tidigare verksamhetschef på Linköpings universitetssjukhus, numera med samma uppdrag på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Men fem platser är för lite. Det måste bli frågan om en antagning av minst 20 sjuksköterskor per år, annars räcker inte studentpengen, säger Jonas Rastad som nu tillsammans med Umeå universitet ska lämna in en ansökan om att starta en ny utbildning till avancerad specialistsjuksköterska.

Jonas Rastads förslag byggde ursprungligen på att de mest kompetenta sjuksköterskorna skulle väljas ut som deltagare till utbildningen.

– Men det förslaget har ingen nappat på. Det passade inte med hur sjuksköterskorna ser sin karriärstege.

Den aktuella ansökan om en ny utbildning vid Umeå universitet bygger i stort på samma modell som i Linköping, dvs en klinisk mastersutbildning för sjuksköterskor, som omfattar ett års studier för specialistsjuksköterskor och två års studier för sjuksköterskor med grundexamen.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera