Debatt

Läkare behöver stöd för att kunna bli chefer

– Läkare som blir chefer kan inte klara alla uppgifter på egen hand utan måste få tillräckligt med administrativt stöd.
Det är en olycklig utveckling för Sverige om vi inte kan rekrytera läkare med erfarenhet av forskning på grund av att de måste ägna så mycket av sin tid åt ekonomi och administration.

– Det här problemet skulle man kunna lösa genom att anställa controllers för ekonomi och kvalitet på kliniknivå så att chefer får ett bra stöd i sitt arbete och kan ägna sig åt att styra och utveckla sjukvården, säger Gunnar Németh.

Under de senaste åren har läkare dragit sig tillbaka från ledande befattningar inom sjukvården. Det är synd, menar Gunnar Németh som ser att läkare på chefspositioner har flera styrkor i såväl prioriterings- som utvecklingsarbeten i hälso- och sjukvården.
– Genom att kliva fram och ta ansvar för chefskapet kan läkare få ett större inflytande över både yrkesrollen, men också över utvecklingen av svensk sjukvård. Genom att lämna ifrån sig ansvaret lämnar också läkare ifrån sig möjligheten att vara med och påverka, säger Gunnar Németh.

Han är professor i ortopedi och har en lång karriär som chef vid bland annat Karolinska universitetssjukhuset. Han har också en Master of Business Administration-utbildning från Handelshögskolan i Stockholm (MBA).
2004 blev han medicinsk chef för Europa inom Capiokoncernen. Tre år senare blev han VD på Capio S:t Göran och i juli i år blev han vd för hela Capiokoncernen.

– Jag avvecklar nu arbetet vid Capio S:t Görans sjukhus och kommer sedan att dela min tid mellan Sverige och övriga europeiska länder. Min ambition är att utveckla verksamheten både i Sverige och utomlands och verka för att lyfta fram ledarskapsfrågor med S:t Göran som en av förebilderna, säger Gunnar Németh.

Att hitta kompetenta ledare inom läkarkåren är svårare än inom andra yrkesgrupper, menar han. Det räcker inte med att vara disputerad överläkare. Många saknar ofta formell kompetens i ledarskap när de tillträder sina chefstjänster och får därmed svårt att axla sin roll.
– Kompetens är extremt viktigt inom sjukvård och som läkare tar det lång tid att bli senior i sin yrkesroll. Man kan därför förstå att många kollegor är väldigt fokuserade på sin medicinsk professionella utveckling. Ibland så till den grad att de glömmer att det behövs annan kompetens också för att driva vården.

Att klara ett chefsuppdrag inom hälso- och sjukvården, särskilt vid universitetssjukhusen, ställer höga krav på såväl medicinsk kompetens som ledarförmåga. Men det ställs dessutom krav på ett aktivt deltagande i forskning, utveckling och utbildning. Ett uppdrag som närmast kan beskrivas som ett sisyfosarbete.

Vem som är bäst lämpad att vara ledare i hälso- och sjukvården är en ständigt aktuell och infekterad diskussion som skapat skarpa gränser mellan fackförbunden. Gunnar Németh tycker att debatten är olycklig, men kan samtidigt förstå att såväl Läkarförbundet som Vårdförbundet kämpar för sina medlemmar.
Själv anser han att det ”i princip” bör vara läkare på ledande positioner.

– En stor del av sjukvården har blivit så komplicerad att man behöver en gedigen medicinsk grund att stå på för att kunna leda verksamheten. För att kunna ta ett helt ansvar är det ofta bra med en läkarutbildning eller specialistutbildning i botten. Men personen måste självklart också i grunden ha bra ledaregenskaper och en gedigen ledarutbildning, säger Gunnar Németh.

Det finns enstaka exempel i sjukvården på hur till exempel ekonomer kan lyckas som ledare i hälso- och sjukvården med en medicinskt ansvarig läkare vid sin sida. Det dubbla ledarskapet är dock inget Gunnar Németh vill rekommendera.
– Det finns exempel på verksamheter som klarat detta, men inte så många. Det går, men det är ingen optimal lösning. Det kräver dels en organisation som är så mogen att den klarar ett dubbelt ledarskap, dels att personerna är så trygga i sig själva att de kan sätta verksamheten i främst rummet.

Det finns också verksamheter inom specialistsjukvården med kulturer som är näst intill är omöjliga att leda om man inte är läkare, menar Gunnar Németh.
– Det är kliniker där verksamhetsinnehållet och kravprofilerna sållar fram individer med starka viljor och ett fokus som inte alltid tar hänsyn till helheten.

Framtidssatsning

Tillsammans med SYLF har han tillsammans med sjukhusledningen utarbetat en ledarskapsmodell som introducerades på S:t Göran under 2008.
– Programmet har vi infört för att attrahera, utveckla och behålla duktiga personer som är intresserade av ledarskap och vill vara med att driva och utveckla sjukvården, säger Gunnar Németh.

Sjukhuset har rekryterat fyra blivande specialistläkare i ortopedi, kirurgi, internmedicin och anestesiologi. I deras specialistutbildning med inriktning på ledarskap ingår en kortare MBA-inspirerad utbildning. Det är en modulbaserad utbildning som varvar teori med praktik och som omfattar följande områden: omvärlden, organisation, management samt verksamhetsutveckling. ST-läkarna får därutöver möjlighet att driva kvalitetsarbete och delta i verksamhetsledning. De får också en handledare som kan vara ett stöd i ledarskapsfrågor.
Ledarskaps-ST-utbildningen förlängs med ett år, men specialistlön ges efter fem år.

– Internationellt är det vanligare att man kompletterar sin medicinska utbildning med ledarskapsutbildning i en vidare mening som även inkluderar verksamhetsutveckling och ekonomi. Det innebär att läkare får möjlighet att växla karriär mellan att vara kliniker och att hoppa in på ledarpositioner. Här har Sverige en hel del att lära, säger Gunnar Németh.

Hur är det då med läkares attityder mot andra chefer som inte har läkarutbildning i botten? Erfarenheten visar att läkare har svårt att lyssna till andra chefer än från den egna professionen. Den bilden stämmer, menar Gunnar Németh och pekar på den särskilda kultur som råder under läkarutbildningen.
Studenterna blir hårt skolade i en jargong och ett hierarkiskt tankesätt som gör det svårt att senare i karriären tänka sig en chef som inte är lika eller högre meriterad.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-05

Danmarks sjukvårdssystem värnade den vanliga vården – Sverige misslyckades / Ledaren: Danmarks siffror visar hur 21 fristående ”länder” drabbar sjukvården / Experimentet som gav de äldre livslusten tillbaka / IVA vid Södertälje sjukhus använde försvarsmaktens metoder för omhändertagande av personal / Italientema: Han larmade världen och hjälteförklarades – hur tänker han nu? / Så belönade regionerna de som kämpat mot pandemin

Prenumerera