Debatt

”Jourernas stora ansvarsområden nattetid kan inte jämföras med schemalagt arbete”

Boken ”Den sjuka vården 2.0” lyfter viktiga frågor. Precis som författarna eftersträvar vi i Sjukhusläkarna en bättre sjukvård. Vi uppskattar att flera av våra kärnfrågor lyfts, såsom
specialistläkares behov av fortbildning, tidstjuvar som
ineffektiva IT-system och begreppet patientansvarig läkare.

Vi ser dock stora problem i hur boken resulterat i en skev debatt, där problembilden banaliseras och man föreslår snabba lösningar med tveksam relevans.
Vår förhoppning är att debatten kring sjukvården förs så sakligt som möjligt, först då kan vi tillsammans hitta lösningar som leder till förbättringar.

Det är ett antal antaganden i boken som kan och bör ifrågasättas. Man skriver bland annat att vi jobbar färre timmar än våra europeiska kollegor och skyller delvis på jouravtalet.

I Sverige försöker vi anamma EU:s arbetstidsdirektiv. Denna skyddslagstiftning har tveksam efterlevnad i många EU-länder. Även hos oss förekommer att läkare arbetar mer än vad direktivet tillåter, ofta på grund av läkarbrist. Författarna verkar mena att vi ska jobba mer.

Författarna påstår vidare att joursystemet är en huvudorsak till inställda operationer och menar till och med att generösa jourersättningar ligger bakom bristen på primärvårdsläkare då läkare väljer att arbeta på sjukhus för att få högre lön. Det är en verklighet vi inte känner igen oss i. Att en specialitet är jourtung kan snarast försvåra rekrytering.

I boken grundar man sitt resonemang på uppgifter från en anonym hemlig källa, en produktionsplanerare, som uppges ha god insikt i joursystemet. Vi undrar, vem är denna mystiska person, vars anekdoter citeras utan belägg?

Jourarbete finns för att erbjuda en så säker vård som möjligt dygnet runt. Jouravtalet är ett sätt att möjliggöra arbete utöver heltid. Exempel i boken med långa ledigheter och ersättning x 4 känner få igen sig i, liksom antagandet att man skulle få dubbel ersättning om man beordras jour med en veckas varsel.

Sjukhusbundna jourer får på många ställen inte ens ersättning hela natten, ofta förekommer schablonersättning, där man utgår från ett antal timmars vila, oavsett om läkaren har exempelvis en hjärtstoppssökare.

Jourerna har stora ansvarsområden

Jourerna har ett stort ansvars­område nattetid och arbetet kan inte jämföras med schemalagt arbete. En läkare kan ansvara för akutmottagning, operation, flera avdelningar samt konsultförfrågningar.

Billig spetskompetens

Vi har ett bakjourssystem där spetskompetenta läkare, mot en diskret beredskapsersättning, är beredda att omedelbart rycka in när de behövs. Detta är ett billigt sätt att skapa tillgång till specialistvård dygnets alla timmar.

Att störas kl. 03.00 på natten med förfrågningar på telefon genererar 30 minuters arbetstid, knappast värt den störda sömnen. Bakjoursuppdraget planeras utöver fullt arbete dagtid. Man skriver också att all jourkomp kan tas ut i ledig tid. På många håll tillåter verksamheten endast att en mindre del tas ut i tid.

Vidare, att tro att man genom att schemalägga läkare dygnet runt skulle öka effektiviteten är ett uttryck för okunskap. Teamarbete är nödvändigt ,så förslaget kräver att hela teamet schemaläggs. Detta är anledningen till att läkare främst är schemalagda dagtid, trots att arbetsgivaren har möjlighet att schemalägga klockan 07-21.

Varför ingen beräkning av vad schemaläggning kostar?

Det kanske mest intressanta för att värdera författarnas förslag om ökad schemaläggning istället för jourverksamhet är att man inte ens bemödat sig om att räkna ut vad detta skulle kosta!

Att räkna mottagningspinnar är ett dåligt effektivitetsmått

Nästa tveksamma antagande är att sjukhusläkares kärnverksamhet är att ha mottagning. Det är en viktig del av många sjukhusläkares arbete medan det över huvud taget inte förekommer för andra. Vi anser att man måste utgå från patientens behov, och istället för att räkna mottagningspinnar som mått på sjukhusets effektivitet, så bör man ta fram bättre sätt att mäta kvalitet och resultat.

Vi önskar en fortsatt debatt, men ser det som nödvändigt att börja mäta det som faktiskt bidrar till en bättre och effektivare vård, och att med korrekta underlag jämföra kostnader.

Vad är då bra sjukvård? I mätningar av sjukvårdens kvalitet med vedertagna parametrar som livslängd, barn- och mödradödlighet ligger Sverige bra till.

Vi måste dock titta bredare och djupare än så. Principen att mäta rätt måste också gälla när vi tittar på hur sjukhusläkares arbetstid används. Först då kan vi få bort tidstjuvar och förbättra användandet av läkarresursen. Vill författarna fortsätta jobba på det spåret, så rekommenderar vi att man involverar professionerna i sjukvården – varför inte följa med en sjukhusläkare och se vad era siffror faktiskt står för i praktiken?

Karin Båtelson,
ordförande i Sjukhusläkarna,
Bengt von Zur-Mühlen, vice ordförande,
och Elin Ericsson, andre vice ordförande.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera