Debatt

”Inför nationell databas för säker förskrivning av läkemedel”

Läkare måste få tillgång till en nationell samlad läkemedelslista för att minska risken för felaktig förskrivning av bland annat av narkotiska preparat.  Det är dags att prioritera lagstiftning som gör en samlad lista möjlig; regeringen måste visa att den menar allvar om att förbättra säkerheten kring läkemedel , skriver Läkarförbundets representanter. Debattartikeln publicerades i Göteborgs-Posten i dag men skrevs tidigare i somras.

Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna; Heidi Stensmyren, ordförande i Läkarförbundet och Emma Spak, ordförande i Sylf, Sveriges yngre läkares förening.

Läkarförbundet välkomnar den senaste tidens diskussion om säker läkemedelsförskrivning. För patientsäkerheten är det avgörande att förskrivningen av läkemedel är tillförlitlig, håller hög kvalitet och inte kan manipuleras. Debatten har till stor del fokuserat på att patienter kan gå till flera olika läkare och få ut flera recept på narkotiska preparat.

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström vill nu långsiktigt avveckla pappersrecept för narkotiska läkemedel så att elektroniska recept blir enda alternativet. Läkarförbundet anser att en minimering av pappersrecepten är en av pusselbitarna för att förbättra läkemedelsförskrivningen. Helt avgörande är dock att informationstillgången för förskrivarna förbättras.

Felaktig förskrivning beror inte på pappret som det skrivs på utan på att det saknas en databas där läkarna kan se vilka läkemedel som förskrivits. Läkarna känner därmed inte till om en person fått läkemedel förskriven av andra läkare. Läkarförbundet och andra aktörer som är insatta i problematiken har i åratal påtalat behoven av en nationell databas för ordinationer av läkemedel.

I dag är information om en patients läkemedelsbehandling utspridd på flera källor som journalsystemen, receptregistret och i läkemedelsförteckningen. Åtkomsten till informationen är begränsad och kvaliteten på informationen som finns att tillgå varierar. Vad som saknas är en samlad informationskälla. Den här bristen är ett stort patientsäkerhetsproblem inte bara i vården av den relativt lilla grupp av patienter som utnyttjar dagens informationsglapp utan i samband med all läkemedelsförskrivning.

Det gäller inte minst situationen för många äldre och patienter med ofta omfattande läkarkontakter ett flertal läkemedel som kan interagera med varandra. Siffror från Socialstyrelsen visar att så många som drygt 8 procent av alla akuta inläggningar av äldre på sjukhus orsakas av läkemedelsbiverkningar. Av dessa bedöms cirka 60 procent vara möjliga att förebygga.

Det visar på det omfattande behovet av kalibrerade och enkelt tillgängliga instrument som kan användas för att upptäcka och identifiera läkemedelsorsakad sjuklighet på akutmottagningen, på vårdavdelningen, i primärvården och i kommunal vård och omsorg.

Sedan flera år pågår ett arbete med att skapa en samlad nationell läkemedelslista i den nationella ordinationsdatabasen NOD. Det här arbetet har emellertid pausats i väntan på en ändring i lagstiftningen. Politikerna stampar således på stället i en för patienterna väsentlig fråga.

Även Läkemedelsverkets och Socialstyrelsens utredning om möjligheterna att minska förskrivningen av narkotiska läkemedel via särskilda receptblanketter kräver konkreta åtgärder av regeringen. Det är en viktig del inom den Nationella läkemedelsstrategin för att minska förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel, öka säkerheten i samband med förskrivning och minska risken för manipulation av recept. En angelägen förbättring är också att korta de orimligt långa handläggningstiderna för dessa ärenden så att felaktig förskrivning snabbt stoppas.

När de digitala systemen förbättras kommer användningen av pappersrecept med automatik att minska i omfattning. Inskränkningar av förskrivning på pappersrecept kan emellertid inte genomföras förrän alla förskrivare har tillgång till välfungerande kostnadsfria elektroniska förskrivningslösningar, alldeles oberoende om de arbetar hos ideella organisationer, är anställda, driver egna mottagningar eller annat. Att helt avskaffa pappersrecept är inte praktiskt möjligt. Det måste även fortsättningsvis användas för exempelvis personer med skyddad identitet, papperslösa, tillfälliga besökare, turister och om det sker haverier i IT-systemen.

Läkare måste exempelvis fortsatt kunna rycka in tillfälligt när någon blir akut sjuk på gatan, tåget eller flygplanet då det kan avgöra liv eller död. Att läkare ofta tar hand om patienter utanför sin ordinarie arbetsplats innebär också en betydande avlastning för sjukvården.

I mars överlämnade E-hälsokommittén ett lagstiftningsförslag till regeringen om en samlad nationell läkemedelslista. Underlaget ligger på ministerns bord. Nu är det upp till regeringen att visa att den menar allvar och vill förbättra patientsäkerheten kring läkemedelsanvändning. De förändringar i lagstiftning som gör en samlad läkemedelslista möjlig måste prioriteras under höstens riksdag.

En minskning av både pappersrecept och felaktig förskrivning är möjlig om den politiska viljan finns.

Heidi Stensmyren, ordföranden i Sveriges läkarförbund

Karin Båtelsson, 1:e vice ordförande i Sveriges läkarförbund och ledamot i Göteborgs läkarförening

Emma Spak, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik samt 2:e vice ordförande i Göteborgs läkarförening

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera