Debatt

Hur stort kan ett sjukhus bli?

Det finns många goda tankar med fusionen. Istället för två parallella administrativa och ekonomiska system, kan man få ett enhetligt och därigenom spara pengar. Det finns också ett behov, menar många, att koncentrera den högspecialiserade vården eftersom stora volymer är förutsättningen för god vård och forskning.Istället för två konkurrerande universitetssjukhus i Stockholm får man ett slagkraftigt storsjukhus med hög internationell standard. Det är visionen. Strategiprojektet ”Karolinska 2011” har som mål att vara ett av Europas fem bästa universitetssjukhus” om sex år.

Dråplig start

Det började dock dråpligt. Man arbetade hårt med att skapa en ny sjukhusförkortning. Efter mycket tankemöda kom man fram till KUS, en naturlig förkortning av sjukhusets namn. Men på flera språk för KUS tankarna till könsord; danska läkare till exempel fick svårigheter att ta emot epost från Karolinska universitetssjukhuset eftersom mejlen hamnade i skräppostfilen.

Arbetet med att skapa en gemensam organisation har milt sagt varit tufft för såväl anställda som för patienterna.
Hårda besparingskrav från politikerna på 670 miljoner kronor under tre år i kombination med anställnings- och temporärt utbildningsstopp har tärt hårt på de anställda.

Till exempel är bristen på röntgenläkare och cancersjuksköterskor skriande. Det skapar väntetider, fördröjningar av provsvar och inställda undersökningar.
Under 2005 lämnade två chefläkare sina uppdrag vid Karolinska på grund av att de befarade att besparingarna kunde gå ut över den medicinska säkerheten.

Socialstyrelsen har också varit kritisk till att Karolinska inte gjorde en noggrann risk- och konsekvensanalys i samband med sammanslagningen. Utan en sådan är det svårt att veta hur patientsäkerheten påverkats, menar Socialstyrelsen.

Det har gjorts flera medarbetarundersökningar. En kom i november. Den visar att medarbetarindex för läkare är nere på 49 enheter i år. Ett indextal under 55 räknas som ett dåligt resultat. Det är en drastisk försämring på kort tid.

På Huddinge universitetssjukhuset var indextalet 2003 uppe på 57 och vid Karolinska sjukhuset hamnade man på 55 år 2002.

Den senaste medarbetarundersökningen visar också att stressen bland läkare är hög. Så många som 13 procent av läkarna uppger så höga värden att de riskerar att drabbas av stressrelaterad ohälsa.

Gigantiska kliniker

Många verksamhetsområden är gigantiskt stora. Det talas mycket om behovet av koncentration av den högspecialiserade vården och att stora volymer är en förutsättning för god vård och forskning. Men många undrar var smärtgränsen går för hur stora enheterna kan vara innan patientsäkerheten är i fara?

Kvinnokliniken har till exempel 800 anställda och liksom anestesikliniken finns de representerade i såväl Huddinge som i Solna. Det betyder att chefer och fackligt aktiva får åka mellan sjukhusen, en sträcka på drygt två mil. Varje vecka går det busslaster med anställda som ska till olika möten för gemensamma planeringsdiskussioner. Det kräver tid och logistik.

Såväl sjukhusdirektören som personaldirektören har två arbetsrum, ett i Solna och ett i Huddinge. Men det är inte alltid lätt att hålla reda på var mötena äger rum och ibland blir det av förståeliga skäl fel i almanackan.

Många som Sjukhusläkaren har talat med uttrycker en oro över att det är lågt i tak på sjukhuset, få vågar uttrycka sin kritik mot de brister som finns offentligt, men utanför protokollet är många både oroade och bekymrade över den rådande situationen.

Tvingas skriva på ”lojalitetsklausul”

Den så kallade ”lojalitetsklausul” som finns inskriven i chefskontrakten har kritiserats från flera olika håll. Klausulen säger bland annat att ”Karolinska universitetssjukhuset äger rätt att med omedelbar verkan säga upp förordnandet som verksamhetschef efter särskilt beslut vid: Skillnad i uppfattning vad avser ledarskapets inriktning och kvalitet”.

Sjukhusdirektören Cecilia Schelin Seidegård förstår inte den kritik som framförts utan hänvisar till Akademiska sjukhuset i Uppsala som hon menar använder sig av samma klausul.

Hur den i praktiken tillämpas är dock en annan femma. Efter händelserna vid Radiumhemmet då verksamhetschefen Ulrik Ringborg blev sparkad från sin tjänst efter att ha försvarat patienterna och sina underordnade chefers kritik mot hur cancervården hanteras, ställer sig många frågan: hur kan man som verksamhetschef uttrycka kritik och oro över besparingsbetingen, bristen på slutenvårdsplatser och den medicinska säkerheten, utan att riskera att bli uppsagd?

En anställd läkare vid Karolinska som Sjukhusläkaren intervjuat, valde att inte medverka av rädsla att stöta sig med ledningen. I ett mejl till ”Sjukhusläkaren” står: ”Med tanke på min position och den senaste tidens händelser, som bland annat setts i pressen (jag tänker på Radiumhemmet) så vill jag inte medverka och skjuta mig själv i huvudet, om du förstår”.

Kritik mot detaljstyrning

Såväl Socialstyrelsen som chefer vid Karolinska upplever att detaljstyrningen och det starka fokuset på ekonomin gått för långt.

Högsta prioritet är att klara budgetramen, även om det innebär att man som verksamhetschef tvingas stänga en vårdavdelning, trots skriande brist på slutenvårdsplatser. Svårt sjuka och döende cancerpatienter till exempel, har man på grund av bristen på vårdplatser tvingats placera på öron-, gyn- och kirurgiklinikerna.

Nu diskuterar borgarna öppet att stoppa den fortsatta fusionen. Om de vinner valet kommer de att dela upp Karolinska universitetssjukhuset i mindre enheter. Det menar de tre borgerliga partierna i Stockholms läns landsting: moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet.

I ett utspel i Dagens Medicin den 30 november säger oppositionslandstingsrådet Christer G Wennerholm (m) att: ”Vi har exakt samma uppfattning: det fungerar inte alls som det är nu…sammanslagningen har blivit precis så olycklig som vi borgerliga förutspådde”.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet några dagar senare föreslår de borgerliga partierna att en nationell kriskommission för Karolinska universitetssjukhuset tillsätts och ställer samtidigt frågan: ”Bör sammanslagningen omprövas?”.

De borgerliga vill stoppa fortsatt fusion

De borgerliga partierna vill dock inte ha en återgång till den tidigare organisationen, däremot vill de stoppa en fortsatt fusion av verksamheter mellan de tidigare sjukhusen. På så sätt ges större möjlighet att genomföra en uppdelning om borgarna vinner valet nästa höst.

Landstingsrådet Ingela Nylund Watz (s) är förvånad över borgarnas utspel.

– Vi träffades i budgetfullmäktige nyligen och jag fick ett helt annat besked. Det här är ett uttryck för att man förbereder en total utförsäljning av sjukvården i Stockholms läns landsting. Att stycka upp universitetssjukhuset är ett djup olyckligt experiment. Då skulle vi återigen få konkurrerande enheter och vi skulle tappa kontrollen över ekonomin.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera