Debatt

Hennes klinik blev slagträ i debatten

Kerstin Lahi, överläkare och verksamhetschef på ögonkliniken i Västervik, tycker att man bland läkarna på en klinik noga ska tänka sig för innan man säger nej till jobbet som verksamhetschef.
– Dubbla ledarskap och dubbla budskap är inte bra.

– Sjukvårdspersonal skall ägna sig åt direkt patientarbete, inte administrativa uppifter. Vi hade behov av att tillföra läkarsekreterare för att kunna komma till rätta med svårigheterna att bemanna op-enheten på eftermiddagarna med undersköterskor och ögonsjuksköterskor.

– Våra undersköterskor arbetade i receptionen och ibland hände det att jag kunde se en ögonsjuksköterska sitta där också och då tänkte jag att så här kan vi väl inte fortsätta att arbeta. Sjuksköterskor i receptionen är inte försvarbart! Inte ens om det bara är kortare stunder.

Så säger överläkaren Kerstin Lahi som är verksamhetschef på ögonkliniken vid Västerviks sjukhus som med förvånade ögon kunde se hur det tillgänglighetsprojekt och förändringsarbete som hon lett på kliniken under ett antal år plötsligt blev slagträ i en vårdideologisk debatt mellan Vårdförbundets ordförande Anna Karin Eklund och Sjukhusläkarföreningens ordförande Marie Wedin.

I en debattartikel i Dagens Medicin menade Vårdförbundets ordförande att det uppmärksammade tillgänglighetsprojektet på ögonkliniken i Västervik var ett föredömligt exempel på teamarbete och kompetensutveckling, samtidigt som Sjukhusläkarföreningens ordförande Marie Wedin anklagades för att värna gamla revir, traditioner och låta fördomar begränsa förmågan att se nya lösningar, när hon hävdade att det är ett plus om verksamhetschefen är en läkare.

Sjukhusläkaren bad därför Kerstin Lahi att läsa tidningen Sjukhusläkaren och debattartikeln i Dagens Medicin och ge sin syn på saken och berätta vad som gjorts på kliniken.

– Det vi gjort här ligger utanför de frågeställningar som Vårdförbundets ordförande tar upp i artikeln. Vi är vana att arbeta i team, det är liksom inget nytt. Det har vi alltid gjort. Det vi gjort har heller inget direkt med ledarskapet att göra. Jag delar Marie Wedins åsikt att det är absolut angeläget att läkare blir verksamhetschefer. Den frågan måste Läkarförbundet driva.

– Jag tycker att Anna Karin Eklund drar ut en enskild sak ur sitt sammanhang och bedömer det från sina tankegångar. Vi hade en annan bakgrund till varför vi gjorde så här, menar Kerstin Lahi.

– Vi behövde operera fler katarakter och då sade jag att om vi ska få pengar till ett visst antal kataraktoperationer så vill jag att vi gör saker och ting annorlunda.

– Vi kunde inte bara ta emot pengarna och jobba extra lördagar och söndagar. Vi hade dessutom behövt arbeta extra 24 lördagar första året, 2002, för att klara av 240 extraoperationer och så kan man inte använda personalen.

– Jag har ju varit med om Dagmarpengar för länge, länge sedan. Ögonkirurgin har dessutom alltid fått extra tillskott för att operera ett antal katarakter på lördagar och söndagar, men de grundläggande problemen på vår klinik var inte lösta, menar Kerstin Lahi.

Krävde ändring av arbetssättet

Hon var därför mycket bestämd i sitt budskap till personalen på kliniken; Arbetssättet måste ändras så att grundproblemen löstes.

– Jag ville att vi skulle göra operationerna på dagtid under vardagar, men då krävdes det att vi ändrade på vem som skulle göra vad, säger Kerstin Lahi.

– Så i början var det många diskussioner med sköterskorna, undersköterskorna och sekreterarna i olika grupperingar, samt med deras fackliga organisationer. Jag tror att vi satt fyra månader i olika grupper och diskuterade fram och tillbaka.

– Vårt stora bekymmer var att vi behövde bemanna operationsenheten även på eftermiddagarna om vi skulle få upp volymerna och banta vårdkön, men det saknades nästan alltid framförallt undersköterske- och skötersketimmar eftersom de hade en massa andra uppgifter.

I korta drag föreslog Kerstin Lahi att undersköterskorna, som hon ville plocka bort från receptionen skulle få överta en del basala förundersökningsuppgifter som hon tyckte att sjuksköterskorna kunde avlastas.

– Undersköterskorna var till en början oroade att de skulle bli färre, eftersom det pågick besparingar samtidigt på sjukhuset. Jag föreslog att undersköterskorna bland annat skulle få prova visus (synskärpan) på patienter inför laserbehandling, mäta tryck som man gör rutinmässigt och en del andra uppgifter.

För en del av de 1,5 miljoner kronor som kliniken fick i tillgänglighetspengar anställdes två läkarsekreterare och läkarsekreterarna gavs mer varierade arbetsuppgifter och sattes att sköta receptionen.

– Sjuksköterskorna undrade om det gick att låta undersköterskor göra de förundersökningar som sjuksköterskorna gjort tidigare. Jag sade att jag ser ingenting som säger att man inte kan göra så.

– Dessutom behövde vi förstärka med en ögonsjuksköterska för förundersökningar inför kataraktkirurgin, vi skulle göra som man redan gör på stora enheter med kataraktkirurgi.

Tidigare hade det inte funnits pengar till detta i Västervik, men i och med att kliniken fick 1,5 miljoner kronor kunde ytterligare en ögonsjuksköterska anställas och på så vis kunde sju-åtta veckors läkararbetstid frigöras.

– Resultatet blev en dominoeffekt som började med att undersköterskorna togs bort från receptionen, det visar sig nu på ett mycket glädjande sätt för våra patienter.

I dag har ögonkliniken i Västervik kapat kön från 64 veckor till åtta veckor för en oprioriterad kataraktoperation och är uppe i 900-1000 kataraktoperationer per år mot tidigare strax under 700. Dessutom har kliniken kunnat införa en ny behandlingsmetod, PDT för maculadegeneration (speciell laserbehandling av åldersförändringar i gula fläcken).

Punktinriktade insatser

Med små medel och punktinriktade insatser hos flera personalkategorier samt kompetensutveckling har vårdkön bantats och 100-tals ytterligare patienter kunnat kataraktopereras, allt under ordinarie arbetstid.

Därför säger Kerstin Lahi att hon blir lite förskräckt när hon läser Vårdförbundets tankegångar om stuprörstänkande i läkararbetet i förra numret av Sjukhusläkaren. Jag har ägnat 30 år åt att behandla patienter utifrån deras åkommor som kräver åtgärd.

– Jag har opererat katarakter och sköter patienter med glaukom och gör diabetesbehandlingar, vilket är typexempel på ”stuprörsåtgärder”. Det handlar om konkret verksamhet på golvet som inte kan fungera med utgångspunkt från någon generell övergripande vårdideologi.

– Om vi inom vården skall kunna utföra ett professionellt arbete räcker det inte med det ena eller det andra förhållningssättet i en vårdideologisk debatt. Ett professionellt utfört arbete innebär att vi läkare måste ägna oss åt ”stuprörsåtgärder”, men det ingår också ett bra patientbemötande och omhändertagande, menar Kerstin Lahi.

– Det förändringsarbete som vi uppmärksammats för går ut på att sjukvårds-personalens direkta patient-kontakttid skall ökas så att flera patienter kan bli åtgärdade t.ex kataraktopererade, dvs att vi ska producera. Sedan kan man ju vara en hygglig människa, men när man blir sjuk vill man träffa någon som konkret vet hur man ska handlägga frågan.

När Sjukhusläkaren frågar Kerstin Lahi vad hon anser om Vårdförbundets förslag om vårdlotsar, vårdportal och resonemang om att sätta patienten i centrum säger hon:

– Det är vårdideologi som inte är baserat på vad patienten och verksamheten behöver.

Kerstin Lahi är mer intresserad av att resonera kring ledarskapet inom sjukvården:

– Först skulle jag vilja säga att vara verksamhetschef är faktiskt ett roligt och utmanande arbete. Du får nya kontaktytor som du inte haft förut, du får träffa landstingspolitiker och administrativa befattningshavare och kan uppdatera dem om vad vi gör rent konkret vilket är oerhört viktigt, eftersom det hela tiden kommer in nya människor som i början kan varierande lite eller mycket om sjukvård.

– Det är politikerna som beslutar så vi måste hålla dem uppdaterade och det räcker inte att göra det en gång. Som verksamhetschef är det viktigt att lägga ner den arbetstid som krävs för att informera, menar Kerstin Lahi, som inte tycker att det är någon börda.

– Det är stimulerande, och det är viktigt att ha tillgång till pengarna för då kan du påverka verksamheten.
Kerstin Lahi menar som många andra att läkarna har lite sig själva att skylla för att man förlorat för mycket av ledarskapet.

– Läkargruppen har på sätt och vis distanserat sig. Att vara verksamhetschef är kontroversiellt, och visst, det är särskilt jobbigt i början. Det tar ett par-tre år innan man är riktigt varm i kläderna, vilket gör att många tyvärr slutar alltför tidigt innan de fått fotfäste som arbetsledare.

En av orsakerna till detta menar Kerstin Lahi kan vara att det finns för få möjligheter för läkare att träna upp sig med mindre ledaruppgifter.

– Jag tror att man måste satsa på ledarskapsutbildningar på ett tidigare stadium. Nu finns det en del via IPULS, tyvärr är en del av deras kurser ganska dyra.

”Gå små kurser!”

Kerstin Lahis tips är att gå många små kurser. Det gjorde hon själv.

– Jag gick aldrig någon lång utbildning på Handelshögskolan utan gick många korta kurser under flera års tid. Jag tror att det är alldeles utmärkt för då får du frågorna belysta ur flera olika synvinklar.

I den i dagarna hett omdebatterade frågan om vem som är bäst lämpad att vara verksamhetschef säger Kerstin Lahi:

– Jag tycker att man bland läkarna på en klinik noga ska tänka sig för innan man säger nej till jobbet som verksamhetschef. Dubbla ledarskap och dubbla budskap är inte bra, och utan eget budgetansvar blir det svårare att leda och styra en utveckling.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera