Debatt

”Handikapp” är ett förvånansvärt livskraftigt ord

I Svenska Akademiens nya ordlista finns inte mindre än 24 ord som innehåller handikapp. Detta trots att Socialstyrelsen deklarerade för flera år sedan att ordet inte ska definieras så. Det skriver Jörgen Lundälv, funktionshinderforskare i en debattartikel för Sjukhusläkaren.

Jag öppnar den nya utgåvan av Svenska Akademiens ordlista som utkommit under våren 2015. Som funktionshinderforskare undrar jag naturligtvis hur ordet handikapp har förändrats i språket och i Svenska Akademiens ordlista.

Jag blir förvånad när jag finner fler ord med handikapp i den nya ordlistan, den 14:e upplagan, än i den 11:e, publicerad år 1986. I den nya utgåvan finns 24 ord medan det i den äldre utgåvan återfinns färre.

Vilka är orden vi fortfarande använder om ”handikapp”? I den nya ordlistan finns: orden: handikapp, handikappa, handikappad, sedan följer handikappanpassa, -anpassning, -beräkning, -bil, -ersättning, -fordon, -hjälpmedel, -idrott, -plats, -lägenhet, handikappning, -omsorg, -organisation, handikapp-OS, -råd, -tillstånd, -toalett, -turnering, -tävling, -vård och slutligen, handikappvänlig.

Ordet handikapp som började användas tidigt under 1950-talet beskrivs i Nationalencyklopedin som ett ord som förväntas försvinna och där ordet funktionshinder istället används.

För flera år sedan (2007) avrådde Socialstyrelsen från att använda ordet handikapp eftersom det var föråldrat, nedsättande och till och med stigmatiserande. Men ordet fortsätter att användas och utvecklas som ord. Meningarna går alltså isär.

Nya ”handikapp”-ord som tillkommit i språket är: handikappersättning, handikapphjälpmedel, handikappomsorg, handikapp-OS, handikapplats och handikapptillstånd. Ett annat ord som används i språket är funktionshinder och funktionsnedsättning. Men trots att vi använder ord som till exempel funktionshinderpolitik, funktionshinderforskning, funktionshindermyndighet, funktionshinderrörelsen eller funktionshinderorganisation, så saknas de i Svenska Akademiens ordlista. Vi vrakar och väljer bland orden i vår språkanvändning. I en kommun kan det stå ”Enheten för handikappomsorg” på en skylt medan det i en annan kommun står ”Enheten för funktionshinder”. Det finns exempel på när ord eller namn ändras, till exempel magasinet Svensk Handikapptidskrift som nyligen bytte namn till Funktionshinderpolitik.

Det här med språk är inte alltid så enkelt. Hur vi använder språket har betydelse. Likaså hur medierna använder språket i sina konstruktioner av verkligheten. Det är viktigt att vara medveten om hur vi använder språket och hur språket också förändras från tid till tid. I vårt grannland Finland används ordet invalid i ord som till exempel invalidtaxi, invalidplats och så vidare. Hur myndigheter använder sig av språket i Sverige är utomordentligt viktigt. En ökad medvetenhet i språkanvändning borde stärkas enligt min mening. Man kan även reflektera vidare över vilken innebörd som orden har för utsatta grupper i samhället. Detta kanske kan vara en fråga för vidare tanke.

Det kan vara något väldigt bra att ord kommer och går. Det utmanar oss att tänka och reflektera. Det är också mycket viktigt med normkritiska perspektiv. Ordet funkofobi d.v.s. ”fördomar mot personer med funktionsnedsättning” är ord som finns i vår ordlista samtidigt som funktionsvariation saknas. Orden är nya och ingår i den normkritiska diskussionen samtidigt som handikapp fortsätter att vara det starka ordet i vår ordlista.

Jörgen Lundälv
Funktionshinderforskare och docent i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet samt docent i trafikmedicin vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera