Debatt

Framgångarna kom när resurserna samlades

Kaj Stenlöf är specialistläkare i endokrinologi och diabetologi samt chef för Avdelningen för klinisk prövning och entreprenörskap inom Sahlgrenska Akademin. Verksamheten omfattar cirka 1 000 kvadratmeter och är förlagd dels till Sahlgrenska Universitetssjukhusets centralkomplex, dels till en enhet på medicinarberget.

Här arbetar cirka 35 personer med skilda kompetenser: läkare, sjuksköterskor, dietister, undersköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, civilingenjörer, ekonomer och administrativ personal.

– Vi gjorde sammanslagningen för att behålla kompetent personal och skapa en stabilare verksamhet och en bättre infrastruktur. Vi ville också förbättra möjligheterna för forskare som är intresserade av att utföra kliniska prövningar och samtidigt bli mer attraktiva för både nationella och internationella företag som vill genomföra olika studier. Vi har i dag storskaliga prövningsmöjligheter från fas 1 till fas 4, säger Kaj Stenlöf.

Cirka 75 procent av verksamheten består av extern uppdragsforskning inom en rad olika områden som till exempel: endokrinologi, kardiologi, obesitas, metabola syndromet samt diabetes.

Hur har förutsättningarna för kliniska prövningar förändrats de senaste åren?

– Det ställs högre krav idag på hur studier ska genomföras och vi är därför mer beroende än tidigare av kompetent och välutbildad personal. Konkurrensen är i dag hårdare än någonsin och det innebär också ökade krav på en samordning av resurserna.
Det vi har gjort är att skapa en plattform för klinisk forskning som kan utnyttjas gemensamt av dem som är kliniskt aktiva. Jag tror inte på enheter som försöker skapa en overheadorganisation. Det är viktigt att de som är engagerade i studierna har insyn i verksamheten och tar ett direktansvar för projektet.

Det är dyrt att genomföra kliniska prövningar, hur finansierar ni er verksamhet?
– Det är viktigt att de kostnader man har är relaterade till den studie man genomför och att de redovisas tydligt. Vi är måna om att de kostnader som finns för vår verksamhet belastar projektet och studien, och inte sjukvården. Vi utför våra prövningar inom ramen för Sahlgrenska akademin och belastar inte sjukvården i Västra Götalandsregionen.

På vilket sätt har sjukvården och patienterna nytta av de kliniska prövningar som ni genomför?
– Det mesta vi gör är kliniskt applicerbart. Jag är själv engagerad i obesitasområdet och våra patienter drar ofta direkt nytta av de studier de deltar i. Ofta handlar det om placebokontrollerade prövningar där patienterna får pröva ett utformat livstilsprogram i kombination med en läkemedelssubstans.

Vilka är era stora utmaningar?

– Hur vi ska kunna växa och utveckla möjligheterna att bedriva fas-1 prövningar. Vi skulle också vilja samordna resurserna ytterligare och samarbeta med fler prövningsenheter. Vi bedriver även utbildning och skulle vilja utveckla klinisk prövning på ett mer vetenskapligt sätt, det kan handla om frågor som exempelvis rekrytering och säkerhet samt utveckling av prövningsenheter.

Vilka råd skulle du vilja ge politiker för att stärka förutsättningarna för kliniska prövningar i Sverige?
– Universitetssjukhusen i Sverige har hög klass och det finns en otroligt stor kompetens som industrin har god nytta av och är intresserad av att använda. Det stora bekymret för sjukhusen idag är de ökade kraven på produktion och att det inte finns en tillräckligt tydlig infrastruktur för forskning. Det saknas idag tid och resurser för att frigöra forskare från sina kliniska arbetsuppgifter. Politiker behöver på ett mycket tydligare sätt se till att de forskningsmedel som anslås verkligen stödjer de som är forskningsaktiva och att resurserna kommer de kliniska prövningarna till del.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera