Debatt

Fler borde ta reda på sin familjs cancerhistoria för att kunna förebygga cancer

April är Gyncancermånad i Sverige och ett bra tillfälle att fokusera på hur vi kan minska risken för kvinnor att insjukna i gynekologisk cancer. Men många tänker kanske inte på att gynekologisk cancer är en sjukdom som berör alla – både kvinnor och män – och det kan finnas kopplingar till flera andra cancersjukdomar. Vi talar om det som kallas ärftlig cancer.

Varje år insjuknar c:a 100 kvinnor i äggstockscancer, 30 kvinnor i livmodercancer, 470 i bröstcancer, 72 män i prostatacancer och 140 personer i tjock/ändtarmscancer på grund av någon av de genetiska mutationerna BRCA eller Lynch syndrom.

En del av detta hade kunnat undvikas om alla visste hur viktigt det är att känna till sin familjs cancerhistoria. Kunskap ger individen en möjlighet att agera i förebyggande syfte. Det kan handla om att testa sig själv och familjemedlemmar för anlag, men också om att vidta förebyggande åtgärder som förhindrar cancer.

Minst 2 procent av alla som drabbas av gynekologisk cancer har ett ärftligt canceranlag. Vid äggstockscancer ligger andelen på 15-20 procent.

Både män och kvinnor är anlagsbärare

En vanlig missuppfattning är att ärftlig gynekologisk cancer och bröstcancer enbart berör kvinnor. Det är fel. När det finns ett ärftligt underlag för bröst- eller äggstockscancer, så kallat BRCA syndrom, finns det i vissa fall en ökad risk för prostatacancer hos män. Om kvinnliga släktingar har livmoder- eller tarmcancer, kan orsaken vara Lynch syndrom, vilket ger både kvinnor och män en ökad risk för tjocktarmscancer. Dessutom kan både manliga och kvinnliga släktingar vara anlagsbärare.

De två syndrom som bland annat orsakar äggstockscancer, äggledarcancer och livmodercancer kan alltså även orsaka bröstcancer, prostatacancer och tjocktarmscancer

När bör man misstänka ärftlig cancer?

Ärftlig cancer bör misstänkas om flera nära släktingar på samma sida i släkten drabbats av cancer, antingen samma typ eller som kan ärvas ihop, eller om en släkting har haft fler än en cancersjukdom, eller till exempel drabbats av cancer först i ett bröst och sedan det andra. Det finns även anledning att misstänka ärftlig cancer när en person drabbats av cancer i unga år, det vill säga före 50.

Vi vill att genetisk testning blir enkelt tillgänglig för alla! Vården måste aktivt screena för att hitta anlagsbärare och ge anlagsbärare tillgång till bra kontroller. Det är viktigt att identifiera familjemedlemmar som har dessa mutationer för att möjliggöra sjukdomsförebyggande åtgärder. Vi vill att det satsas betydlig mer på fortsatt forskning om diagnostik, prevention och behandling av individer med ärftliga canceranlag.

Barbro Sjölander,

Ordförande, Nätverket mot gynekologisk cancer

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera