Debatt

Experimentlusta och konkurrens vinnarkonceptet – därför toppar Holland sjukvårdens Europaliga 2009

Traditionellt har landet haft olika försäkringsfinansieringar uppbyggda för olika delar av vårdutbudet – akut vård, kronisk långtidssjukvård samt en frivillig kompletterande försäkring, men från januari 2006 har de tidigare separata sjukförsäkringarna sammanförts till ett gemensamt obligatoriskt system som täcker hela befolkningen, säger Johan Calltorp, professor i hälso- och sjukvårdsadminstration, som på regeringens uppdrag utrett ersättningssystemen i ett antal europeiska länder och USA och Kanada.

– Syftet med den holländska regeringens nya reformprogram är att skapa konkurrens i två led – dels mellan olika försäkringsgivare och dels mellan vårdgivare. Det obligatoriska sjukförsäkringssystemet leder också till kostnadskonkurrens mellan försäkringsbolagen som köper vården och vårdgivarna som säljer vården. Tidigare fanns ett 40-tal olika försäkringsgivare men idag återstår endast fyra.

Precis som i Storbritannien bygger reformerna på en lång tradition kring kvalitetsmätning, teknologivärdering och vårdprogram.

Baserat på bland annat den tidigare holländska prioriteringsutredningen har ett ”nationellt åtagande” preciserats på vad som måste ingå i försäkringen.

Den holländske medborgaren som själv väljer försäkringsgivare har tillgång till en stor mångfald av vårdgivare. Den vanligaste formen är ”volountary hospital”, som oftast är religiöst eller ideellt lokalt förankrade vårdgivare, men under senare tid har även andra aktörer i viss mån kommit in i den holländska vården.

Offentliga organisationer bedriver ingen sjukvård

Offentliga organisationer (staten eller motsvarigheter till våra kommuner) driver ingen sjukvård utan koncentrerar sig på principer, regelverk och övervakning av aktörerna på en ”marknad”.

Konkurrensen är reglerad och styrd av ett antal övervakande obeoende nationella organisationer.

Forskning och kunskapsutveckling kring hälso- och sjukvårdens organisation och system är väl utvecklad i Holland, så medvetenheten är hög om marknadskonkurrensens problem inom hälso- och sjukvård, inte minst utifrån erfarenheter från USA. ’

Som en del i de omfattande systemförändringarna utvecklas också ett nytt ersättningssystem som bas för transaktionerna mellan försäkringsgivare och vårdgivare.

Slopat DRG-systemet

Tidigare användes DRG i Holland, men DRG-systemet bedöms nu inte kunna ge den detaljerade resursmässiga och medicinska genomlysning som behövs.

Politikerna ville också ha ett system som täcker både sluten och öppen vård.
Så idag har DRG-systemet ersatts av ett nytt ersättningssystem ”diagnosis treatment combinations” (DBC), som utvecklats successivt sedan 1994 inom varje medicinsk specialitet och därefter i en testversion vid 23 sjukhus.

Avsikten med DBC är att täcka hela sjukdomsförlopp med en maxtid på ett år.
För närvarande finns det 29.000 DBC:s (jämfört med 600 – 900 olika DRG), men man försöker reducera antalet för att motverka den byråkratriska överbyggnad systemet leder till.

Ersättningen i DBC-systemet baseras på en nationell lista med fixerade priser som innehåller en sjukhusersättning och en läkarersättning. Sjukhusersättningen baseras på omfattande kostnadsanalyser och beslutas av en offentlig organisation som arbetar på regeringens uppdrag. Läkarersättningen baseras i första hand på tidsstudier.

Det finns också en kompletterande grupp ersättningar som är förhandlingsbara mellan försäkringsgivare och vårdgivare.

Holland har alltså valt en annan väg när det gäller beskrivningen av vårdinsatser och resurser än flertalet europeiska länder vilka arbetar med DRG. Angreppssättet bygger på att ”krypa närmare” det medicinskt funktionella i ett försök att länka samman hela vårdförlopp, öppen och sluten vård, säger Johan Calltorp.

Skapar administrativ byråkrati

Debatten i Holland kretsar bland annat kring riskerna för alltför stora administrativa kostnader förbundna med registrering och förhandlingar (”transaction costs”).
I Holland svarar de medicinska specialistföreningarna för en betydande del av det professionella arbetet att mäta, redovisa och återkoppla kvalitet – detta uppfattas som en del av uppdraget och ansvaret.

Sedan 1979 har de ett gemensamt nationellt kvalitetsinstitut, The Dutch Institute for Healthcare Improvement, CBO, i Utrecht som svarar för metodstöd och samordnande insatser www.cbo.nl

Parallellt med sjukvårdsreformerna och deras inriktning har regeringen satsat på att göra kvalitetsinformation kring vården tillgänglig för medborgarna. En välutvecklad webbplats www.kiesbeter.nl (make better choices) ger kvalitetsredovisningar och jämförelser för enskilda vårdgivare, kliniker och sjukhus.

Vill du debattera? Skicka ditt inlägg till debatt@sjukhuslakaren.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra / Flera krönikor

Prenumerera