”Det behövs mer forskning för höjd patientsäkerhet”
För att minska det stora antalet vårdskador behövs en bättre vetenskapligt grundad kunskap om vad som behöver göras för att nå en hög säkerhet i vården, skriver åtta läkare och forskare på DN Debatt i dag.
Bland debattörerna finns tre läkare Hans Rutberg, Henry Nyhlin och Pelle Gustafson, som, liksom de övriga debattörerna, är engagerade i patientsäkerhet.
– Alla verkar eniga om vikten av hög patientsäkerhet, men det finns en oklarhet och oenighet om vad det innebär i praktiken, skriver de.
Debattörerna föreslår att patientsäkerhet ska ingå i den kommande forskningspropositionen och anger tre skäl:
- Staten måste ta ett tydligt ansvar för en nationell kunskapsuppbyggnad om patientsäkerhet.
- Det behövs en genomtänkt strategi för hur resultat från forskning och utveckling snabbt ska bli användbara.
- Det behövs ett nationellt självständigt kunskapscentrum för patientsäkerhet för att driva på utvecklingen.
Varje år inträffar cirka 1 400 dödsfall där en vårdskada bedöms ha bidragit, skriver de, och nämner också lidandet och förlängd vårdtid för de skadade.
– Vi bedömer att vårdskador kostar minst 10 miljarder kronor årligen enbart för sjukvården. Till detta kommer övriga kostnader för samhälle och de skadade själva.
Det behövs tvärvetenskaplig forskning med ett systemperspektiv på hälso- och sjukvården, skriver författarna och lägger fram ett antal förslag på områden där mer forskning om patientsäkerhet behövs. Det är bland annat psykiatri, barnsjukvård, primärvård och hemsjukvård.
Användbara resultat bör sedan snabbt komma till nytta, skriver de.
- Läs artikeln i DN: Tusentals patienter dör varje år av vårdskador
Forskningen om orsaken till skadorna i sjukvården är lång och voluminös. Inte skall företrädare för patientsäkerhetsrörelsen behöva börja om detta arbete bara för att man tycker sig ha en annan ingång till problemet med skadorna i sjukvården. Skadorna i sjukvården är knutna till patienten. Det är patienten som får skadorna. Det är föga insiktsfullt att skylla sjukvårdens organisation och personalen för att förklara skadorna i sjukvården. Det finns tusentals artiklar i vetenskapliga tidskrifter som beskriver patientens risk och den kunskapen finns formulerad i hundratals riskindex, varav många används dagligen i sjukvården.
Det är patientens hälsotillstånd, sjukdomens stadium och behandlingens omfattning som är de i grunden bestämmande faktorerna för patientens chans till hälsa och risk för oönskat utfall. En arbetsgivare som i stället anklagar personalen och organisationen för de oönskade händelserna har fel och kan snart finna att få vill arbeta. Det finns en spelplan om organisation, bemanning, vårdplatser och vidareutbildning som behöver skötas bättre än nu för att ta hand om de skador i vården som inträffar så länge lika patienter, med oförändrad sjukdom får samma behandling.