Debattsvep: Barncancervård, vårdval och läkarkompetens
Politiker måste ta ansvar för platsbristen i barncancervården, skriver Barncancerfondens ordförande; Kaliber har granskat läkarkompetens och kontrollsystem och debattörer rankar Vårdval Stockholm som orättvisast.
Ansvariga politiker måste ta sitt ansvar för barncancervården
Se det faktiska vårdbehovet och utöka vårdplatserna för barn med cancer och satsa på nationell utbildning för vårdpersonal.
Det uppmanar Olle Björk, Barncancerfondens generalsekreterare och professor i barnonkologi, ansvariga politiker i ett debattinlägg på Dagens Samhälle i dag.
Det är hög tid att åtgärda vårdplatsbristen inom den svenska barncancervården som låter barn med cancer och deras familjer skyfflas runt mellan sjukhus och raserar deras trygghet, skriver han.
Drygt 300 barn insjuknar i cancer i Sverige varje år men det är inte bara de barnen som behöver vård. Totalt är cirka 1 000 barn i någon form av cancerbehandling varje år. Vården måste dimensioneras för alla dessa, påpekar Olle Björk.
Det behövs också en rejäl och långsiktig nationell satsning på utbildning inom barnonkologi. Ska personalen orka stanna kvar och kunna ge säker vård behövs det. I dag är all utbildning och fortbildning beroende av Barncancerfonden, en ideell organisation, och det är oansvarigt av landstingen, anser Olle Björk.
”Barncancerfonden hjälper gärna till, men det är hög tid för politikerna att börja ta ansvar för att alla barn med cancer ska få en trygg och konsekvent vård av specialistutbildad personal”, skriver Olle Björk.
Gå till artikeln här.
Har läkaren rätt kompetens?
Hur säker kan man vara på att den läkare man möter har rätt kompetens och ger rätt vård? Den frågan ställde radioprogrammet Kaliber i P1 i går i ett granskande reportage.
Utifrån ett antal exempel på felbehandlingar inom vården undersöker programmet vem som kontrollerar kvaliteten i vården och varför Sverige saknar kontrollsystem som uppges finnas i andra länder.
Reportern intervjuar bland annat Eric Hanse, professor och tidigare ansvarig för läkarutbildningen i Göteborg, som tar upp att specialistutbildningen saknar obligatorisk slutexamen.
Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande, intervjuas också, och framhåller vikten av fortbildning för bibehållen kompetens. Barnläkaren Anders W Jonsson talar om recertifiering och professor Olle Larkö kallar bristen på kontroll av läkarnas utbildning och fortbildning som ett uttryck för ”Slapp-Sverige”. Representanter för Inspektionen för vård och omsorg, IVO och Sveriges Kommuner och Landsting är fler som uttalar sig i programmet.
Gå till programmet här.
”Vårdval Stockholm är ännu orättvisare”
Riksrevisionen riktar svidande kritik mot vårdvalssystemen i Västra Götaland och Region Skåne. Men i Stockholm är systemet ännu orättvisare.
Vårdgivarna får samma ersättning per läkarbesök oavsett hur lång tid besöket tar. En multisjuk äldre människas problem ska klaras av på samma tid som en enkel snuva, skriver tre debattörer ur nätverket Gemensam Välfärd Stockholm, på debattplats i Aftonbladet, 20 februari.
Många vårdcentraler i låginkomstområden har fått minskade intäkter sedan Vårdval infördes 2008 och en del har tvingats lägga ned, medan välbärgade stadsdelar fått ökade intäkter, skriver debattörerna, och efterlyser ett jämlikare ekonomiskt styrsystem som ger minst lika bra medicinsk vårdkvaltet i låginkomstområden i Stockholm.
Gå till artikeln här
